ABSTRACT FÖRFATTARE Johanna Stenersen TERMIN Vårterminen 2000 HANDLEDARE Intern: Larsåke Larsson Extern: Kristian Pedersen SYFTE I denna studie skall jag försöka beskriva hur, främst journalister, men även politiker och stadsplanerare ser på stadens utveckling och stadsbyggnadsfrågor, samt medias behandling av dessa, mot bakgrund av hur de upplever sin egen och andras roller och agerande. METOD & MATERIAL Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av 7 journalister verksamma inom lokala medier, 3 politiker som arbetar med stadsbyggnadsfrågor, samt en stadsplanerare, en arkitekt och en blivande stadsplanerare. HUVUDRESULTAT Stadsbyggnadsfrågor ansågs av samtliga parter vara av stort allmänintresse och viktiga att informera om. De redaktionella villkoren gör det dock svårt att ge frågorna den uppmärksamhet som merparten av de intervjuade journalisterna ansåg att de förtjänar. Nyhetsvärderingen vad gäller stadsbyggnadsfrågor skiljer sig inte från den som råder för andra områden och inverkar givetvis på vad som uppmärksammas i media, men framför allt på hur frågorna framställs. Det tycks dessutom råda ganska fasta föreställningar om hur samhällets maktstruktur ser ut, liksom om vilka roller och företräden media, nämnder och kommunala organ har. Dessa föreställningar inverkar på hur kontakterna mellan parterna ser ut. Åsikterna om vad det offentliga samtalet om staden skall innehålla och vilka röster som skall höras var många. Gemensamt för dem är att de efterlyser en livligare och öppnare debatt, men meningarna om ansvar för debatt och makt över opinion gick ofta isär. Det framgick att politiker och tjänstemän tillskriver media en funktion, ett ansvar och intention, som journalisterna själva inte ansåg sig ha. De lade i stället skulden för utebliven diskussion på övriga aktörer och höll fast vid att medias uppgift i första hand är att informera läsaren och för dennes räkning granska makthavare och processer, men inte att lägga orden i dennes mun och att det är upp till medborgarna själva att agera när de väl fått kännedom om ett ärende.

Magisteruppsats inom Medie- och kommunikationsvetenskap Titel: TV-kanalpreferenser, ett karaktärsval. En studie av valet av TV-kanaler och nyhetsprogram i Göteborgs kommun 1999 Författare: Karoline Axelson Intern och extern handledare: Anders Lithner Datum: 2000-06-07 Ämnesord: TV-kanalkaraktärer, smak, socioekonomi, TV-publik, nyhetsprogram Sammanfattning En stor förändring på TV-området är ökningen av antalet kanaler. På ett drygt decennium har Sverige övergått från ett etermedielandskap där public serviceverksamhet var så gott som helt dominerande till ett blandsystem, där den privata sektorn inom radio och TV håller på att expandera kraftigt. Denna studie utförs för SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Det från SOM-institutet givna uppdraget innebär att: undersöka TV-kanalval utifrån TV-kanalernas olika karaktärer. Detta är uppsatsens makrosyfte. Mikrosyftet består i att utifrån ett kultur- och smaksociologiskt perspektiv studera vem som väljer vilken TV-kanal. Det innebär att jag studerar hur människors TV-kanalval kan sättas i samband med demografiska och socioekonomiska skillnader, medievanor och individualiseringsgrad. För att konkretisera val av TV-kanaler utifrån dess karaktärer studerar jag även vem som väljer att se vilka nyhetsprogram. Valet av nyhetsprogram studeras också utifrån demografiska och socioekonomiska skillnader, medievanor och individualiseringsgrad. För att uppnå detta syfte bearbetar jag ett antal frågeställningar. De övergripande frågeställningar som svarar mot makrosyftet är: Hur hänger de olika nyhetsprogrammen och TV-kanalerna ihop ? Hur hänger TV-kanalerna ihop ? Hur hänger nyhetsprogrammen ihop ? De delfrågeställningar som svarar mot mikrosyftet är, vad gäller TV-kanaler: Vem tittar på respektive TV-kanal, utifrån demografiska och socioekonomiska variabler, medievanor och individualiseringsgrad ? Hur ser sambanden ut mellan olika TV-kanaler och ovan nämnda variabler ? För nyhetsprogram gäller delfrågeställningarna: Vilka tittar på respektive nyhetsprogram utifrån demografiska och socioekonomiska variabler, medievanor och individualiseringsgrad ? Vilka nyhetsprogram hänger ihop utifrån ovan nämnda variabler variabler ? Min kvantitativa studie baserar jag på det datamaterial som samlades in inom ramen för den vid Göteborgs universitet årligen genomförda SOM-undersökningen. Resultaten visar att SVT1, SVT2 och TV4 utgör basen i göteborgarnas TV-tittande. Resultaten visar också att man kan dela in kanalerna och nyhetsprogrammen i tre olika dimensioner. Det finns en public servicedimension och en kommersiell dimension. Men man ser även en mellandimension som utgörs av TV4 och dess nyhetsprogram. Således kan man dra slutsatsen att public servicedimensionen och mellandimensionen är grunden i göteborgarnas TV-tittande. Men vilken inriktning

ABSTRACT Titel: Västra Götalandsregionens kommunikationer- underlag till kommunikationsstrategi för Västra Götalandsregionens arbete med transportinfrastruktur Författare: Maria Bratt Handledare: Lena Anderson (internt) och Kerstin Einarsson (externt) Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet Syfte: Uppsatsens syfte är att ta fram underlag till kommunikationsstrategi. Kommunikationsstrategin skall fungera som stöd i arbetet att få 50 miljarder kronor (under en 10-årsperiod) till Västra Götalandsregionens planerade utveckling inom transportinfrastrukturområdet. Pengarna söks främst från riksdag och regering. Frågeställningar: ¨ Hur ser invånare i Västra Götaland på olika regionala frågor? Vilka frågor har stor betydelse och vilka ses som mindre intressanta? Vilken betydelse ges de frågor som rör transportinfrastruktur av allmänheten? ¨ Vilken bild har viktiga aktörer utanför regionen av Västra Götalandsregionen och dess arbete med transportinfrastrukturfrågor? ¨ Hur upplever de utomregionala aktörerna att information/kommunikation kring arbetet med transportinfrastrukturfrågor fungerar idag, sett ur det egna perspektivet? ¨ Hur kan en kommunikationsstrategi formuleras för att främja arbetet att få 50 miljarder på 10 år till regionens transportinfrastrukturutveckling? Material och metod: Genom kvalitativa telefonintervjuer undersöktes de utomregionala respondenternas uppfattning i frågorna. SOM-rapport 23 (1998) fungerade som underlag för att besvara vilken åsikt regionens invånare har i olika frågor. Huvudresultat: Västra Götalandsregionen har ett problem i den image som regionen har hos utomregionala respondenter. Invånare i regionen identifierar sig inte med den nya regionen och har lite kunskap om regionens arbete med utveckling inom transportinfrastrukturområdet. Dessa problem bör hanteras innan en ny kommunikationsstrategi tas i bruk. Nyckelaspekter ur strategin: ¨ Omvärldsanalys skall ske kontinuerligt, både för god framförhållning och för identifikation av viktiga målgrupper. ¨ Det är centralt för ett lyckat arbete med att skapa opinion och utöva lobbying i frågan genom att låta olika intressen få möjlighet att delta. En ”win-win” lösning skall vara målet för samarbete. ¨ Slutmålet måste vara tydligt. ¨ Budskapet skall vara tydligt och återkomma genom ett antal olika kanaler, både formella och informella och direkt, indirekt. ¨ Målgrupper väljs för varje specifik fråga med hjälp av den pågående omvärldsanalysen. ¨ Kanaler/metoder/åtgärder kan var en kombination av olika slags information (olika stimuli), vilket ökar chansen till uppmärksamhet. Informationen kan ges direkt och indirekt. ¨ Ansvaret skall ligga direkt under ledningsnivå. Tjänstemäns och politikers olika roller och ansvar bör vara klarlagda. ¨ Tidsplanen för utvärderingen bör i stort följa den tidsplan som gäller för det övriga arbetet inom området.

Abstract Titel: Att utvärdera webbplatser Författare: Annika Klemming Kurs: D-uppsats, påbyggnadskurs Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor: 72 Handledare: Bengt Johansson och Annika Bergström (Göteborgs universitet), Ulf Asklin och Henrik Löfving (Scandinfo Marketing Research) Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur man går tillväga för att utvärdera webbplatser samt att föra en diskussion om de olika angreppssättens för- och nackdelar. Metod: Kvalitativa informantintervjuer Material: Intervjuer med tio personer som arbetar med webbplatsutvärderingar på Icon Medialab, Infratest Burke, Net Survey Bolinder, Nomos Mana-gement, Orange Interactive och Scandinfo Marketing Research Resultat: Samtliga intervjuade företag använder sig av flera alternativa metoder när de utvärderar webbplatser. De metoder som är vanligast är webb–enkäter, e-mailenkäter, fokusgruppsintervjuer samt användbar-hets-tester i kombina-tion med individuella intervjuer. Webbenkäter använ-des tidigare i hög utsträckning, men anses idag ha låg tillförlitlighet även av vissa av de företag som använder dem. Anledningen är att bortfallet som regel är mycket stort och att det inte finns någon möj-lighet att analysera sitt bort-fall. E-postenkäter är en säkrare metod som förmodligen kommer att bli allt vanligare. Webbenkäter och e-postenkäter används främst för få svar på enklare frågor om hur webb-platsens använd-barhet och innehåll upp-fattas. Fokusgruppsintervjuer, både traditionella och via Internet, görs för att ta reda på användarnas behov och önskemål. Användbarhetstester i kombination med individuella intervjuer görs av alla intervjuade företag med undantag av Net Survey Bolinder. Vid använd-barhetstesterna tar man hänsyn till både användarens egen upplevelse av webbplatsen och till hur hon eller han lyckas genomföra vissa på förhand bestämda uppgifter. Betoningen läggs dock ofta på den subjektiva upple-velsen. Varumärkets kommunikation är förutom användbarheten det som de inter-vjuade företagen lägger störst kraft på att utvärdera.

Abstract Titel: En deskriptiv analys av internkommunikationen på AstraZeneca R&D i Mölndal Författare: Josefin Sellén Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, d-kurs. Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor:71 Handledare: Lena Andersson (Göteborgs Universitet), Niklas Jendeby (AstraZeneca R&D i Mölndal). Syfte: Syftet med uppsatsen är att göra en lägesbeskrivning av hur den generella internkommunikationen ser ut på AstraZeneca R&D i Mölndal idag, efter fusionen. Metod: Kvalitativa informant- och respondent intervjuer. Material: Intervjuer med platschef Kerstin Kylberg-Hanssen, tf informationschef Niklas Jendeby, Torsten Dobbertin från personalavdelningen, samtliga anställda på informationsavdelningen och med tio personer från de olika områden som finns i Mölndal: Terapiområde (TA), Global funktion (U), Preklinik (PA), Klinik (C), Farmaci (B), Regulatory (RR), GI franchise, Marknadsföring (M), Informatik (IS) och Administration (V). Vidare har faktauppgifter hämtats från bland annat Årsredovisningen för 1999, personaltidningar och företagets hemsida. Resultat: Koncernens prioritering av kommunikationsfrågor har ifrågasatts. Flera chefsposter står eller har stått tomma under lång tid. Koncernens syfte med internkommunikationen är okänt på lokal nivå. Där arbetar man istället mot att informationsavdelningen ska bli en strategisk resurs för enhetens chefer och ha ett övergripande ansvar för att kommunikationen inom enheten fungerar. Däremot har inte avdelningen rätt kompetens för att arbeta på det viset ännu och syftet har inte heller blivit klarlagt och integrerat i arbetet. Mer stöd och feedback från platschefen önskas. De intervjuade medarbetarna poängterade intranätets särställning och därmed vikten av en mer lättillgänglig struktur, mindre detaljerat utbud och mer information på svenska. Flera önskade mer information om jobbrelaterade frågor, förändringsinformation och mer verklighetsförankring i budskapet. Avdelningschefernas betydelse som informations kanal framhölls, liksom det personliga nätverket. Några av de intervjuade upplever koncernen mer toppstyrd och tungrodd än tidigare. Nyckelord: internkommunikation, fusion, AstraZeneca, företagskultur, organisationsför-ändring, matrisorganisation, informationsavdelning