ABSTRACT Titel: Tidningar i förändring. Utveckling och drivkrafter i BLT, DN, GP och SDS 1987-1997 Författare: Katarina Misic Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs (magisternivå) vårterminen 1998, Göteborgs Universitet Syfte: Att utifrån fyra dagstidningar – Blekinge Läns Tidning, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet — ringa in några av de utvecklingstendenser som präglat den svenska dagstidningsmarknaden under en tioårsperiod och utifrån dessa påvisa viktiga drivkrafter för tidningsverksamheten. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och intervjuer Material: Första veckan i mars 1987 och 1997 i BLT, DN, GP och SDS samt intervjuer med respektive tidning. Huvudresultat: De undersökta tidningarna har alla genomgått grundliga förändringar under den aktuella tioårsperioden. Det går framförallt att urskilja tre utvecklingstendenser som återfinns i olika utsträckning hos alla fyra tidningar. För det första har tidningarna fokuserat sig kring formförändringar, framförallt ifråga om sektionering och uppdelning av tidningen i flera delar, men även i fråga om presentationen av sidorna där översiktlighet och tydlighet uppnås genom typografiska hjälpmedel som rubriksättning, men även färg, grafik och vita ytor. BLT är den tidning som gjort de mest synliga formförändringarna genom att gå över från fullsideformat till tabloid. För det andra har tidningarna blivit mer uppmärksamma kring tidningens användarfunktion, d v s hur läsaren använder sig av tidningen och hur förändringar i människors vardag och samhället i stort kan tänkas påverka detta. Läsarundersökningar och omvärldsanalyser är numera självklara instrument för att uppnå större kunskap om tidningarnas läsarkrets. DN är den tidning som i utvecklandet av sina framtida strategier fokuserat sig mest kring användarfunktionen. För det tredje har tidningarnas målgruppstänkande ökat. Konkurrensen från andra medier har medfört att dagstidningarna tvingats gå utanför sin traditionella nyhetsroll och bredda tidningens ämneskategorier, framförallt inom områden som rör människors vardag och privatliv. Bakom innehållsbreddningen ligger även en målmedveten målgruppssatsning, framförallt från SDS och GP som tidigt avsatte en särskild del åt nyttiga och mjuka ämnen. Vare sig drivkrafterna har varit konkurrens från andra tidningar och medier, teknisk utveckling, ägarbyten, anpassning till befintlig teknik, eldsjälar eller noggrant planerade strategier, har förändringarna satt sina spår i de undersökta tidningarna. Tidningarna har under en tioårsperiod gått mot en högre färgsättning, både vad gäller bilder och övrig text, större utrymme för text och färre annonsdominerade sidor samt en profilering i fråga om innehållet. Denna utveckling kan ses som ett resultat av jakten på konkurrensfördelar, men det är också etttecken på att tidningarna allt mer fokuserar sina resurser kring kundvård genom att arbeta mot bättre kvalité och service. Drivkrafterna är dock inte entydiga, snarare ett resultat av en komplex kedja av orsak och verkan. Därmed blir det också svårare att förutsäga vilka åtgärder som kommer ge de bästa effekterna, d v s ge tidningen fler läsare. Tidningsverksamheten idag tycks allt mindre handla om maggropskänsla och allt mer om sofistikerade strategier baserade på noggranna kartläggningar och undersökningar av marknaden, tidningens kundkrets och deras förväntade krav.

Abstract Titel: Information i Göteborgs stad Backa En kvantitativ studie av den övergripande informationssituationen med inriktning på tre skriftliga kanaler inom Göteborgs stad Backa Författare: Eva Berggrén Handledare: Lena Anderson (Göteborgs universitet) Monica Janebäck Forsell (Göteborgs stad Backa) Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Termin: Vårterminen 1998 Syfte: Att undersöka hur de anställda inom Göteborgs stad Backa uppfattar dels den övergripande interna informationssituationen, dels tre skriftliga kanaler som används av förvaltningsledningen. Huvudresultat: Muntliga informationskanaler är de vanligaste informationskällorna både vad gäller hur personalen får och söker information. Många önskar också mer information direkt från ledningen vilket skulle ge förståelse och kunskap om organisationen. Den information som når personalen anser man är bra, trovärdig och aktuell men man önskar att den skulle ges ut oftare. Personal som är tjänstledig får ingen information eftersom de inte besöker arbetsplatsen. Majoriteten bland personalen läser veckobladet och man önskar information centrerad till Backa. De flesta läser personaltidningen och majoriteten vill att den ska komma ut oftare än idag, gärna en gång i månaden. Tidningens främsta funktion är att ge kunskap om verksamheten anser personalen. Hushållstidningen läses av färre inom personalen än tidigare skrifter beroende på att dess huvudsakliga målgrupp är de boende i stads-delen. Många av de anställda påpekar att de bor i andra stadsdelar och därför inte är intresserade av tidningen. Den har dock en viktig funktion i mötet mellan organisationen och brukarna. Det förekommer ryktesspridning inom organisationen och de anställda tror att en hel del information stannar på vägen ut till de olika delarna. De svarande på enkäten anser att informationen är knapp men man vill inte ha kvantitet utan kvalité.

Abstract Titel: Göteborgares bild av Svenska Mässan – en studie av Mässans image Författare: Anna Maria Söderberg Handledare: Lena Anderson (internt) och Björn Hultman (externt) Kurs: Påbyggnadskurs, D-uppsats Termin: vt 1999 Syfte: Att undersöka göteborgares bild av, och syn på Svenska Mässan. Genom att undersöka vilken image Svenska Mässan har hos dessa grupper, kan Mässan använda resultatet i arbetet med att utarbeta en enhetlig profil. Frågeställningar: 1. Varför besöker, eller besöker inte, de olika grupperna Svenska Mässan? 2. Vilken bild har de av Svenska Mässan som institution/företeelse i Göteborg? 3. Vilken bild har de av Svenska Mässans mässor, kongresser och annan verksamhet? Material och metod: Kvalitativa fokusgruppintervjuer med fyra olika grupper i Göteborg; ungdomar ur en gymnasieklass, pensionärer samt yrkesarbetande på en privat arbetsplats (Volvo Personvagnar) och en offentlig arbetsplats (Askims stadsdelsnämnd). I varje grupp deltog sex personer, tre män och tre kvinnor (två kvinnor och fyra män bland ungdomarna). I arbetsplatsgrupperna var det även en relativt jämn fördelning vad gäller yrken och ålder. Intervjuerna pågick i en till två timmar och jag som intervjuare såg till att alla var delaktiga i diskussionen så långt det gick. Jag utgick från en intervjuguide för att vara säker på att få vissa frågor besvarade, för att kunna besvara mitt syfte. Dessa frågor var dock endast en grund, vilken utvecklades med hjälp av mina följdfrågor, men även av deltagarnas egna inlägg och funderingar. Huvudresultat: Resultatet visar att skillnaden mellan de olika åldersgrupperna inte var så stor vad gäller deras bild av Svenska Mässan. De har alla en relativt positiv bild av Svenska Mässan och anser att Mässan är viktig eller mycket viktig för Göteborg som stad, men även för dem som individer. Pensionärerna var de som var mest positiva till Mässan, vilket bottnar i att de under lång tid besökt olika mässor och kunnat följa med i utvecklingen och vid till exempel ombyggnader. De visade sig även ha starka minnen och känslor kopplade till Svenska Mässan och området där omkring. Ungdomarnas bild var mer positiv än vad jag hade väntat mig. De besökte också mässor kontinuerligt, vilket delar av de båda yrkesgrupperna inte gjorde. Ungdomarna var dock den grupp som var minst övertygad om Svenska Mässans betydelse för Göteborg. Den bild som de olika grupperna hade visade sig ligga i upplevelsen av de olika mässor de besökt genom åren. Det var dessa enskilda mässor som de alla förknippade med Mässan. De negativa synpunkter grupperna trots allt hade, handlade därför också i stort om de problem som uppstår runtomkring eller inne på de olika mässorna, samt att de ansåg att vissa mässor kvalitetsförsämrats.