Abstract Titel: En deskriptiv analys av internkommunikationen på AstraZeneca R&D i Mölndal Författare: Josefin Sellén Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, d-kurs. Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor:71 Handledare: Lena Andersson (Göteborgs Universitet), Niklas Jendeby (AstraZeneca R&D i Mölndal). Syfte: Syftet med uppsatsen är att göra en lägesbeskrivning av hur den generella internkommunikationen ser ut på AstraZeneca R&D i Mölndal idag, efter fusionen. Metod: Kvalitativa informant- och respondent intervjuer. Material: Intervjuer med platschef Kerstin Kylberg-Hanssen, tf informationschef Niklas Jendeby, Torsten Dobbertin från personalavdelningen, samtliga anställda på informationsavdelningen och med tio personer från de olika områden som finns i Mölndal: Terapiområde (TA), Global funktion (U), Preklinik (PA), Klinik (C), Farmaci (B), Regulatory (RR), GI franchise, Marknadsföring (M), Informatik (IS) och Administration (V). Vidare har faktauppgifter hämtats från bland annat Årsredovisningen för 1999, personaltidningar och företagets hemsida. Resultat: Koncernens prioritering av kommunikationsfrågor har ifrågasatts. Flera chefsposter står eller har stått tomma under lång tid. Koncernens syfte med internkommunikationen är okänt på lokal nivå. Där arbetar man istället mot att informationsavdelningen ska bli en strategisk resurs för enhetens chefer och ha ett övergripande ansvar för att kommunikationen inom enheten fungerar. Däremot har inte avdelningen rätt kompetens för att arbeta på det viset ännu och syftet har inte heller blivit klarlagt och integrerat i arbetet. Mer stöd och feedback från platschefen önskas. De intervjuade medarbetarna poängterade intranätets särställning och därmed vikten av en mer lättillgänglig struktur, mindre detaljerat utbud och mer information på svenska. Flera önskade mer information om jobbrelaterade frågor, förändringsinformation och mer verklighetsförankring i budskapet. Avdelningschefernas betydelse som informations kanal framhölls, liksom det personliga nätverket. Några av de intervjuade upplever koncernen mer toppstyrd och tungrodd än tidigare. Nyckelord: internkommunikation, fusion, AstraZeneca, företagskultur, organisationsför-ändring, matrisorganisation, informationsavdelning

ABSTRACT FÖRFATTARE Johanna Stenersen TERMIN Vårterminen 2000 HANDLEDARE Intern: Larsåke Larsson Extern: Kristian Pedersen SYFTE I denna studie skall jag försöka beskriva hur, främst journalister, men även politiker och stadsplanerare ser på stadens utveckling och stadsbyggnadsfrågor, samt medias behandling av dessa, mot bakgrund av hur de upplever sin egen och andras roller och agerande. METOD & MATERIAL Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av 7 journalister verksamma inom lokala medier, 3 politiker som arbetar med stadsbyggnadsfrågor, samt en stadsplanerare, en arkitekt och en blivande stadsplanerare. HUVUDRESULTAT Stadsbyggnadsfrågor ansågs av samtliga parter vara av stort allmänintresse och viktiga att informera om. De redaktionella villkoren gör det dock svårt att ge frågorna den uppmärksamhet som merparten av de intervjuade journalisterna ansåg att de förtjänar. Nyhetsvärderingen vad gäller stadsbyggnadsfrågor skiljer sig inte från den som råder för andra områden och inverkar givetvis på vad som uppmärksammas i media, men framför allt på hur frågorna framställs. Det tycks dessutom råda ganska fasta föreställningar om hur samhällets maktstruktur ser ut, liksom om vilka roller och företräden media, nämnder och kommunala organ har. Dessa föreställningar inverkar på hur kontakterna mellan parterna ser ut. Åsikterna om vad det offentliga samtalet om staden skall innehålla och vilka röster som skall höras var många. Gemensamt för dem är att de efterlyser en livligare och öppnare debatt, men meningarna om ansvar för debatt och makt över opinion gick ofta isär. Det framgick att politiker och tjänstemän tillskriver media en funktion, ett ansvar och intention, som journalisterna själva inte ansåg sig ha. De lade i stället skulden för utebliven diskussion på övriga aktörer och höll fast vid att medias uppgift i första hand är att informera läsaren och för dennes räkning granska makthavare och processer, men inte att lägga orden i dennes mun och att det är upp till medborgarna själva att agera när de väl fått kännedom om ett ärende.

ABSTRACT Titel: Västra Götalandsregionens kommunikationer- underlag till kommunikationsstrategi för Västra Götalandsregionens arbete med transportinfrastruktur Författare: Maria Bratt Handledare: Lena Anderson (internt) och Kerstin Einarsson (externt) Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet Syfte: Uppsatsens syfte är att ta fram underlag till kommunikationsstrategi. Kommunikationsstrategin skall fungera som stöd i arbetet att få 50 miljarder kronor (under en 10-årsperiod) till Västra Götalandsregionens planerade utveckling inom transportinfrastrukturområdet. Pengarna söks främst från riksdag och regering. Frågeställningar: ¨ Hur ser invånare i Västra Götaland på olika regionala frågor? Vilka frågor har stor betydelse och vilka ses som mindre intressanta? Vilken betydelse ges de frågor som rör transportinfrastruktur av allmänheten? ¨ Vilken bild har viktiga aktörer utanför regionen av Västra Götalandsregionen och dess arbete med transportinfrastrukturfrågor? ¨ Hur upplever de utomregionala aktörerna att information/kommunikation kring arbetet med transportinfrastrukturfrågor fungerar idag, sett ur det egna perspektivet? ¨ Hur kan en kommunikationsstrategi formuleras för att främja arbetet att få 50 miljarder på 10 år till regionens transportinfrastrukturutveckling? Material och metod: Genom kvalitativa telefonintervjuer undersöktes de utomregionala respondenternas uppfattning i frågorna. SOM-rapport 23 (1998) fungerade som underlag för att besvara vilken åsikt regionens invånare har i olika frågor. Huvudresultat: Västra Götalandsregionen har ett problem i den image som regionen har hos utomregionala respondenter. Invånare i regionen identifierar sig inte med den nya regionen och har lite kunskap om regionens arbete med utveckling inom transportinfrastrukturområdet. Dessa problem bör hanteras innan en ny kommunikationsstrategi tas i bruk. Nyckelaspekter ur strategin: ¨ Omvärldsanalys skall ske kontinuerligt, både för god framförhållning och för identifikation av viktiga målgrupper. ¨ Det är centralt för ett lyckat arbete med att skapa opinion och utöva lobbying i frågan genom att låta olika intressen få möjlighet att delta. En ”win-win” lösning skall vara målet för samarbete. ¨ Slutmålet måste vara tydligt. ¨ Budskapet skall vara tydligt och återkomma genom ett antal olika kanaler, både formella och informella och direkt, indirekt. ¨ Målgrupper väljs för varje specifik fråga med hjälp av den pågående omvärldsanalysen. ¨ Kanaler/metoder/åtgärder kan var en kombination av olika slags information (olika stimuli), vilket ökar chansen till uppmärksamhet. Informationen kan ges direkt och indirekt. ¨ Ansvaret skall ligga direkt under ledningsnivå. Tjänstemäns och politikers olika roller och ansvar bör vara klarlagda. ¨ Tidsplanen för utvärderingen bör i stort följa den tidsplan som gäller för det övriga arbetet inom området.

Abstract Titel: Att utvärdera webbplatser Författare: Annika Klemming Kurs: D-uppsats, påbyggnadskurs Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor: 72 Handledare: Bengt Johansson och Annika Bergström (Göteborgs universitet), Ulf Asklin och Henrik Löfving (Scandinfo Marketing Research) Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur man går tillväga för att utvärdera webbplatser samt att föra en diskussion om de olika angreppssättens för- och nackdelar. Metod: Kvalitativa informantintervjuer Material: Intervjuer med tio personer som arbetar med webbplatsutvärderingar på Icon Medialab, Infratest Burke, Net Survey Bolinder, Nomos Mana-gement, Orange Interactive och Scandinfo Marketing Research Resultat: Samtliga intervjuade företag använder sig av flera alternativa metoder när de utvärderar webbplatser. De metoder som är vanligast är webb–enkäter, e-mailenkäter, fokusgruppsintervjuer samt användbar-hets-tester i kombina-tion med individuella intervjuer. Webbenkäter använ-des tidigare i hög utsträckning, men anses idag ha låg tillförlitlighet även av vissa av de företag som använder dem. Anledningen är att bortfallet som regel är mycket stort och att det inte finns någon möj-lighet att analysera sitt bort-fall. E-postenkäter är en säkrare metod som förmodligen kommer att bli allt vanligare. Webbenkäter och e-postenkäter används främst för få svar på enklare frågor om hur webb-platsens använd-barhet och innehåll upp-fattas. Fokusgruppsintervjuer, både traditionella och via Internet, görs för att ta reda på användarnas behov och önskemål. Användbarhetstester i kombination med individuella intervjuer görs av alla intervjuade företag med undantag av Net Survey Bolinder. Vid använd-barhetstesterna tar man hänsyn till både användarens egen upplevelse av webbplatsen och till hur hon eller han lyckas genomföra vissa på förhand bestämda uppgifter. Betoningen läggs dock ofta på den subjektiva upple-velsen. Varumärkets kommunikation är förutom användbarheten det som de inter-vjuade företagen lägger störst kraft på att utvärdera.

Abstract Titel Utvärdering av webbplatsen volvo.com Författare Daniel Johansson Kurs Påbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 2000 Handledare Annika Bergström och Larsåke Larsson Sidantal 65 Syfte Att utvärdera Volvos webbplats volvo.com med avseende på användarnas behovstillfredsställelse utifrån deras uppfattning om webbplatsens användbarhet (innehåll, form och funktion). Metod Kvantitativ enkät utlagd på webbplatsen. Material 461 svar från webbenkäten, svarsfrekvens 2 procent. Huvudresultat: Vilka besöker volvo.com? De som svarat på enkäten består främst av unga män (20-30 år) med förhållandevis stor Internetvana. De besöker webbplatsen i egenskap av kund eller studerande/arbetssökande och befinner sig i Europa eller Nordamerika. Männen utgör 80 procent av användarna. Nära hälften av de svarande (43 procent) uppger att de endast besöker volvo.com för att länka vidare till Volvo Cars. Målgruppernas fördelning bland användarna visar att aktieägare/kapitalmarknad är lågt representerad (2 % av besökarna). Studerande/arbetssökande svarar däremot för en stor del av besökarna (35 %). I övrigt följer målgrupperna Volvos rangordning ganska väl (kunder 25%). Hur ser användningen ut? Besöksfrekvensen är låg vilket innebär en minskad grad av interaktion med webbplatsen och därmed en lägre involvering och svagare relation till volvo.com och Volvo. Besökarna använder sig av webbplatsen för att informera sig. Vanligaste syftet med besöket bland de svarande var produktinformation och information om företaget AB Volvo. Mest ovanligt var att användarnas syfte var nöje/förströelse. Besökarnas användning är målinriktad och funktionell till sin karaktär. Användarna har en uppgift att utföra, finner vad de söker och försvinner från webbplatsen. De delar som flest användare besöker oftast är News/Info, Volvo Group samt Press Releases. Användarnas attityder Användarna ger volvo.com ett högt helhetsbetyg vilket tyder på att webbplatsen tillmötesgår kunden/användarens behov tillfredsställande. Men, användarna upplever problem med att navigera vilket sannolikt beror på otydliga navigeringshjälpmedel och kognitiv överbelastning. Användarna efterlyser även ökade kommunikationsmöjligheter och funktioner av mer förströelsekaraktär. Slutsatser Webbplatsen har många träffar men har problem med att få besökarna att komma tillbaka och på så sätt stärka relationen. Min uppfattning är att webbplatsens karaktär av informationssajt leder till ett funktionellt beteende som inte ger utrymme för en engagerande relation mellan användaren och Volvo. Dessutom upplever användarna problem med att navigera vilket gör att de söker alternativ eller i vissa fall inte återkommer alls. Vad som orsakar de problem som finns är alltså webbplatsens karaktär, brist på individualisering och något otydliga navigeringshjälpmedel. Problemen är således inbyggda i webbplatsens system och grundstruktur.

Abstract Titel Linjemöten i matrisorganisationen. En studie av hur anställda inom avdelningen UPP, Volvo Personvagnar upplever två formella mötesformer Författare Marie Wikström Handledare Lena Andersson, Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet samt Margareta Erikson, avdelningen UPP, Volvo Personvagnar Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen Termin Vårterminen 1998 Syfte Att undersöka och analysera hur chefer/ledare och medarbetare inom UPP upplever ledningsgruppsmötet samt gruppmötet och peka på faktorer som inverkar på förutsättningen till deltagande i mötena Metod 21 st kvalitativa intervjuer Huvudresultat Under den del i de båda mötesformerna då chefen informerar, är deltagandet begränsat. Mötesdeltagarna upplever att mycket av den information som förmedlas inte berör dem och känner heller inte att de behöver ifrågasätta eller kommentera den. Liknande information strömmar via parallella kanaler och mötesdeltagarna uppger att en betydande del av informationen redan är känd. Deltagarna i ledningsgruppsmötet menar även på kravet att hinna med agendan, begränsar diskussionsmöjligheterna kring den information som chefen förmedlar . Vidare pekar deltagarna i både ledningsgruppsmötet och gruppmötet på att deltagandet begränsas av att man har svårt att förstå varandra. Grupperna är splittrade och deltagarna har ingen naturlig kontakt med varandra då de i sitt dagliga arbete är både verksamhetsmässig och geografiskt utspridda. Deltagarna i ledningsgruppsmötet är överens om att mötet fyller en viktig funktion för att skapa sig en förståelse och en helhetsbild av avdelningens verksamhet och pekar på ett behov av ett större engagemang kring fler frågor i mötet. Deltagarna i gruppmötet menar att gruppmötena fyller en viktig social funktion i att träffas, få stöd och känna sig hemma någonstans. Många uppger dock att de har svårt att se syftet med mötet och uppger att det inte känns prioriterat. Grupperna är stora , deltagarna upplever att de inte har så mycket gemensamt och att det är svårt att hitta frågor att diskutera som alla är berörda av och engagerade i. De frågor som motiverar och engagerar har att göra med det dagliga arbetet som sker utanför mötet, i organisationens andra dimension.

ABSTRACT Titel: Att lansera ett nytt museum — en studie inför en kommunikationsplan för Världskulturmuseet Författare: Camilla Adolfsson Handledare: Jan Strid (internt) och Louise Brodin (externt) Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap, vårterminen 1998 Syfte: Att genom en inventering av tidigare erfarenheter på området, dvs fallstudier av hur några museer tidigare har lanserats, kunna lägga grunden till en kommunikationsplan för lanserandet av det nya Världskulturmuseet. Metod & material: Kvalitativa intervjuer med representanter för Vasamuseet i Stockholm, Marinmuseum i Karlskrona och Arbetets museum i Norrköping samt dokumentanalyser av skriftligt material från respektive museum. Huvudresultat: Fallen som studerades avvek från den kommunikationsplan som rekommenderas av många teoretiker. Nulägesanalys, målformuleringar och utvärderingar saknades i nästan alla fall. Museer har dock andra mål än de ekonomiska, och bör därför sätta upp kvalitativa mål som sedan kontrolleras. Bearbetning av massmedia är sedan ett bra sätt att nå ut till marknaden. Några nyckelord när Världskulturmuseets kommunikationsplan läggs upp är öppenhet och flexibilitet. Andra råd som ges är att utnyttja redan existerande nätverk för kommunikationen, tänka på att även museer har konkurrenter samt att satsa på en tydlig corporate identity för att vända en negativ attityd gentemot Världskulturmuseet.