Författararkiv: linneus

#FromSicknessToFitness

ABSTRACT Titel: #FromSicknessToFitness – En studie i unga svenska kvinnors kamp för en sundare livsstil med Instagram som plattform Författare: Jolanda Toivola Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap (30 hp) Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet Kurskod: MK2502 Termin: Vårtermin 2015 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord: 35 372 ord, exklusive titelblad, abstract, executive summary, innehållsförteckning, referenser, appendix och bilagor. 40 499 totalt. Antal sidor: 98 sidor, exklusive referenser, appendix och bilagor. 108 sidor i sin helhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur Instagram används som verktyg i arbetet att skapa en sundare livsstil. Detta avser specifikt unga svenska kvinnor i åldrarna 18-25 år som haft eller har en ätstörning av något slag. Metod: En kombination av kvantitativ innehållsanalys och intervjuer. Material: 322 Instagram-inlägg publicerade under hashtaggen #FromSicknessToFitness i mars 2015 och 3 intervjuer med unga kvinnor som nyttjat hashtaggen ifråga. Huvudresultat: Denna studie visar att unga svenska kvinnor, som haft eller har en ätstörning, idag nyttjar Instagram i sitt arbete att bekämpa sin ätstörning. Det primära verktyget och dess mest uppskattade egenskap utgör potentialen att här hitta andra som befinner sig i samma sits och delar ens erfarenheter, att knyta vänskaper och även, om en så önskar, ta dessa vänskaper utanför Instagrams virtuella ramar. Det är ett stöd som är unikt med avseende på att personerna som samlas under en hashtag som #FromSicknessToFitness alla har något gemensamt: ätstörningen. Dock identifierar denna studie även Instagram som ett i allra högsta grad tveeggat verktyg, vilket kräver en medvetenhet och en aktiv selektiv exponering för att nyttja Instagram i ett konstruktivt syfte och undgå de potentiella kontraproduktiva effekter som plattformen också kan ha. Studien är en av de första i sitt slag i att visa hur virtuella stödgrupper idag hittat sin väg till Instagram. Keywords: sociala medier, unga kvinnor, hälsohets, ätstörningar, fitness, selektiv exponering, kroppsideal, identitet, gemenskap, Instagram, stödgrupper EXECUTIVE SUMMARY This master’s thesis combines three current issues: the health trend sweeping over the Western world, Instagram and eating disorders. More exactly, the aim of this study is to examine whether, and if so, how Swedish young women at the age of 18 to 25 years, who have or have had an eating disorder, use Instagram as a platform in their strive for a healthier lifestyle – a life without the eating disorder. The research questions I pose in this study and aim to answer are the following: RQ 1: Which type of material is published under the hashtag FromSicknessToFitness? RQ 2: Can Instagram be used as a tool in the work to combat an eating disorder, and if so, how? RQ 3: How do young women experience the platform’s potential to create communities with others who share their experiences? As Instagram is a relatively new platform within the world of social media, no previous research has been done on this topic in particular. Hence I start with placing this phenomenon in a context: firstly the relationship between body, identity and society is explored, followed by a review of the dominant body ideals we have witnessed since the 1950s and thus placing the ideal body of a woman in 2015 on a historical axis. Moreover I look at the research on online support groups and how these have been discussed within academia – specifically regarding support groups with eating disorders in focus – and relating this to the platform at hand: Instagram. The background chapter is then concluded by a general overview of Instagram as a new social media platform, including Richard M. Perloff’s “Distinctive Attributes of Social Media”. The theoretical framework utilised in this study consists of two different strands: selective exposure and social constructivism. The idea here is to partly use a theory relating to Instagram as media platform and how these young women work with material that is being published on Instagram.The second theory in its turn focuses on the other vital aspect in this thesis: women and the relationship to their bodies. Drawing upon the work of Liz Frost and her socialist feminism perspective, I argue that, what Frost describes as the capitalist manufacture of bodily discontent, can also be seen in the material analysed on #FromSicknessToFitness. More importantly certain kinds of products that are very visible within this group of people I claim have become their badges of affiliation; signalling belonging to this group and being a part of the girls’ identity construction. In order to answer my research questions I used a combination of methods consisting of both quantitative content analysis and interviews. The common denominator for these different methodological approaches was the hashtag #FromSicknessToFitness. Using a coding scheme by Leah Boepple and Joel Kevin Thompson, including variables such as self-pictures, exercise images and food content, 322 Instagram posts published between the 22. -29 of march 2015 were coded in order to get a general overview of the material published under this hashtag and hence have the answer to RQ 1; the type of material published under the hashtag. The results showed that food content was predominant in its frequency (accounting for nearly 60% of the material). This led to a further development of the coding scheme presented by Boepple and Thompson in order to get a closer look at what exactly these food pictures contained. As I studied the material closer I realised that the revolutionary and intriguing part was not the explicit material found in the pictures, but rather the interaction that was taking place on Instagram in the form of comments to the published photos. This became the greatest insight and was further explored during the interviews. In other words, what constitutes the strength of Instagram – its principal virtue and its most valuable feature as a tool in combating eating disorders, is according to my informants its social potential, its properties as a social platform. To find like-minded people and to support each other on this journey, to make friends and even in some cases take these relationships into real life – this is the most appreciated and constructive part of Instagram. Using active selective exposure these girls surround themselves with strengthening material with the ambition to spread positive energy themselves and reach out to others who find themselves in the same situation and show that life is so much more than the illness they all have in common. At the same time my informants did acknowledge the dangers of Instagram and how it can be described as a double-edged tool. Firstly, it can have a counterproductive effect in its focus on the visual, showing beautiful bodies and illustrating extremely healthy lifestyles – images which can trigger a behaviour that goes beyond a healthy lifestyle and moving on to orthorexia or other eating disorders. Moreover the advantage of Instagram as a platform for interaction can without doubt be used to instigate a behaviour similar to that known from proana-websites and communities. However, my informants were not involved in this kind of activities, instead quite on the contrary: they were extremely keen to spread a positive invigorating energy and publish constructive posts. This study is the first one looking into how support groups today have found their way to Instagram, connecting people beyond geographical boundaries, similar to the earlier trends consisting of online support groups and blogs. This is the online platform of 2015. Hence I call for more attention given to these communities and Instagram – both with regard to its potential and dangers.

Kommunikation i forskarbloggar

Lämna ett svar

Title (Swedish) Kommunikation i forskarbloggar – En motivationsstudie bland forskare vid Göteborgs universitet Title (English) Communication in research blogs – A motivational study among researchers at the University of Gothenburg Author Maike Mohlin Tutor Annika Bergström Constituent Information department of the University of Gothenburg (Informationsenheten vid Göteborgs universitet) Course Master thesis in media and communications at the institution for journalism, media and communication at the University of Gothenburg Term Spring 2013 Pages/ word count 77/ 32211 words Objective To examine why researchers at the University of Gothenburg chose to blog in their role as a researcher Method Exploratory analysis of qualitative, semi-structured interviews Material Eleven interviews with blogging researchers from different fields at the University of Gothenburg, material gathered in spring 2012 Main results In the context of research communication blogs play an essential role for researchers for directly communicating with the public. A strong motivation for researchers to blog is that they can represent and create an image of themselves. Also the blog is used in several ways as a tool in the researchers’ daily work. Despite the fact that there are disadvantages with blogging, the researchers in the study find that it brings along far more advantages than disadvantages, which is why they keep blogging.

Elden som aldrig slocknade

Lämna ett svar

1994 arrangerades de XVII olympiska vinterspelen i Lillehammer i Norge. Den lilla staden i centrala Norge blev då helt plötsligt centrum för världens uppmärksamhet och fick arenor för många miljoner norska kronor. Kritiska röster menade att Lillehammer var för litet för att förvalta de anläggningar som byggdes med statliga medel, medan andra menade att staden skulle blomstra. Två decennier senare kan man se resultatet, Lillehammer är fortfarande en slumrande småstad men arenorna används och turismen har ökat. Vi har undersökt offentlig statistik över turism, högre utbildning och befolkning för att se om det fått de effekter som man ville. Samtliga dessa områden har haft en positiv utveckling sedan 1994, men enligt forskaren Jon Teigland är effekterna överdrivna och kan delvis förklaras med andra faktorer. På plats i Lillehammer har vi besökt anläggningar och pratat med ansvariga politiker, forskare och representanter från turistnäringen. De ger en annan bild än Jon Teigland. Sedan 1994 har Lillehammer definierats av OS och staden vill söka OS igen. Det här reportaget och sidotexterna är en lägesrapport för hur det ser ut i Lillehammer 2015 med bakgrund av OS som ägde rum för drygt tjugo år sedan.

Selfiens dubbla ansikten

Lämna ett svar

Selfien – Fotofenomenet som alla älskar att hata Selfien som fenomen är inte bara stort, det är enormt. Trots att selfies tas av folk i alla åldrar verkar dess popularitet hos unga få vuxenvärlden att drabbas av både oro och moralpanik. I det här reportaget utforskar vi hur unga själva resonerar kring selfiens för- och nackdelar eftersom deras röster så sällan lyfts fram. Hur upplever de själva att bilderna påverkar deras välmående? – Jag är allra mest rädd för elaka kommentarer när jag lägger upp en ny bild, eftersom jag inte vet hur folk ska reagera, säger 13-åriga Sofia. Hon är en av de 332 högstadieelever från Västra Götaland som har svarat på JMG:s enkätundersökning om hur ungdomar använder sig av selfies och hur de tänker kring betydelsen av likes, utseende och press. För en del är den respons man får på sina publicerade selfies avgörande för om man låter bilderna ligga kvar eller om man tar bort dem. Vi har träffat några högstadieungdomar som berättat för oss hur de ser på selfien och hur den har påverkat deras vardag och välmående. Deras berättelser hjälper oss att förstå hur selfies kan leda till mycket positivt, men också slå tillbaka negativt. Enkätens resultat och intervjuer med ungdomarna visar på att selfies är ett komplext fenomen. Det kan fylla en viktig social funktion och erbjuder en frihet att själv få styra vilken bild man ger av sig själv. Samtidigt innebär det för vissa en oro och ständig beredskap på att få ta emot kritik och elaka kommentarer. Myntet har två sidor, selfien har fler.

#Kulturklyftan

Lämna ett svar

De flesta har någon gång i sitt liv lånat en bok, film eller CD-‐skiva på ett bibliotek. Några har spelat teater genom den kommunala kulturskolan eller provat på något instrument via musikskolan. Den kommunala kulturpolitiken kommer vi i kontakt med oftare än vi tror. Men beroende på var du bor någonstans i landet så finns det inte samma möjligheter att ta del av den här typen av kulturverksamhet. Det råder mycket stora skillnader mellan hur mycket Sveriges kommuner lägger på kulturområdet. Under 2014 skiljde det mer än 2000 kronor per person i kultursatsningar mellan den kommun som lade mest pengar på kultur och den som lade minst. I min undersökning har jag kartlagt hur mycket Sveriges kommuner lade på kulturområdet under 2014. Det är en studie av hur pengarna är fördelade kring fyra olika områden: allmän kulturverksamhet, bibliotek, musik- och kulturskola och stöd till studieorganisationer. Genom samtalsintervjuer bidrar jag med fördjupad kunskap om vad pengarna går till och varför kultursatsningarna skiljer sig åt. Vad pengarna går till är en komplex fråga då varje kommun är unik men oavsett om kommunen lägger mycket eller lite pengar på kulturverksamhet är biblioteken den kommunala kulturpolitikens ryggrad.

KAMPEN OM INVÅNARNA

Lämna ett svar

Gles- och landsbygdens avfolkning Affärer slår igen. Statliga verk flyttas till storstäder. Ungdomar lämnar för studier. Kvar blir en landsbygd med en allt större andel äldre. Vilka problem ställs en kommun inför när befolkningen minskar, och hur arbetar lokalpolitiker med problematiken? Följ med på en resa i fem delar. Vi har granskat kommunerna i Västra Götaland. Av regionens 49 kommuner har 17 stycken tappat invånare det senaste decenniet. I denna artikelserie reder vi först ut vilka problem kommunerna som tappar invånare ställs inför och låter kommunstyrelseordföranden i respektive kommun berätta om hur de handskas med problemen. Vi låter även Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, kommentera uppfattningarna som kommunerna har, kopplat till det minskade invånarantalet. I del två besöker vi Gullspång som upplever ett stort problem med att ungdomar flyttar därifrån för att sen aldrig flytta tillbaka. Vi träffar Ann-Charlotte Svensson och Pia Helge som är engagerade i föreningslivet och som under flera år jobbat med ungdomar. Vi får även möta 24-åriga Julia Dahlman som nyligen flyttat till Gullspång och öppnat en frisörsalong. Hon vittnar om ett gott klimat för en ung företagare. Men vad gör politikerna i Gullspång för att locka nya invånare till kommunen? Detta frågar vi kommunstyrelsens ordförande Carina Gullberg. I del tre reder vi ut vad de 17 kommunerna i Västra Götaland har för strategier för att motverka avfolkningen. Gör de överhuvudtaget någonting? Och gör de rätt saker? Vår undersökning visar att många kommuner satsar på marknadsföring för att locka till sig nya invånare. Vi låter Thomas Niedomysl, kulturgeograf vid Lunds universitet, svara på vad som fungerar enligt hans forskningsresultat. I del fyra tar vi reda på vad Västra Götalandsregionen gör för sina kommuner. Och vem det är som har ansvaret för att landsbygden inte ska avfolkas. Jane Boyton och Suzanne Zetterberg Jensen från Västra Götalandsregionen berättar vad som görs från regionens håll för att hjälpa kommunerna. Vi avslutar artikelserien med en analyserande text där vi tänker fritt kring problematiken med kommunernas minskade invånarantal.

Examensarbetet om examensarbeten

Lämna ett svar

Ska du börja skriva uppsats? Har du kanske redan börjat? Eller började du förra året och borde varit klar för längesen? Om du blir klar med kandidatuppsatsen i tid beror delvis på vilken utbildning du läser. Det visar en undersökning av studieresultat för 1 726 studenter på Göteborgs Universitet. De som pluggar på Sahlgrenska akademin blir klara med sina uppsatser snabbare än de som pluggar på Naturvetenskapliga fakulteten. Ordföranden i naturvetarsektionen på Göta Studentkår, Peter Wejmo, tycker att det är ett problem. − En c-uppsats ska ju ta lika lång tid oavsett vilken utbildning du läser, säger han. Den institution i undersökningen där flest uppsatser drar ut på tiden är Institutionen för biologi och miljövetenskap. Trots att man genomfört förändringar för att få fler studenter att bli färdiga så är det fortfarande många som inte blir det. Jag har träffat ansvarig på institutionen och pratat med studenter som själva blivit försenade med sina uppsatser för att försöka ta reda på vad det beror på. Men jag har också pratat med personer från

En medlem – en röst

Lämna ett svar

Från Sven Tumba och Börje Salming till Mats Sundin och Peter Forsberg. Listan över svenska ishockeylegender är lång. På samma sätt är ishockey sedan långt tillbaka djupt rotad i den svenska idrottsjälen som en av våra stora sporter. Bortom målen, tacklingarna och de heta känslorna finns den vardagliga verksamheten i ishockeyföreningarna. En verksamhet som likt all annan svensk idrott vilar på begreppet föreningsdemokrati. Något som i grund och botten innebär att allas röster är lika mycket värda. I en svensk idrottsförening är årsmötet det högsta beslutande organet. Där röstar medlemmarna bland annat fram styrelsen och bestämmer vilken väg föreningen ska ta det kommande året. Men vad händer egentligen om medlemmarna inte dyker upp? Under 2015 kom mindre än tre procent av medlemmarna i SHL:s och Hockeyallsvenskans ishockeyföreningar och röstade på årsmötena. Låga siffror – som gör det möjligt för mindre grupperingar att mobilisera och med små medel skaffa sig stort inflytande i ishockeyföreningarna. Det som i folkmun kalla för ”att kuppa”. Denna undersökning tar ett grepp om hur medlemsnärvaron på årsmöten ser ut bland svenska elitföreningar inom ishockey, och framförallt vad det i förlängningen kan få för konsekvenser för klubbarna och idrotten.

Ekonomistudenters extraarbete

Lämna ett svar

Majoriteten av ekonomistudenterna vid tre lärosäten i sydvästra Sverige arbetar vid sidan av studierna. Detta trots att de studerar på heltid. Det visar en undersökning som genomförts av journaliststudenter vid Göteborgs universitet. De undersökta lärosätena är Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, samt Lunds universitet. Undersökningen visar också att det finns tydliga skillnader mellan de olika lärosätena. Vid Lunds universitet är det 51 procent av studenterna som har arbeten vid sidan av heltidsstudierna. Vid Högskolan i Halmstad ligger motsvarande siffra på 65 procent. Men flest arbetande studenter fanns vid Göteborgs universitet, där 71 procent av de undersökta studenterna har extrajobb. Den sammanlagda siffran för alla tre lärosäten ligger på 63 procent. Studierektorerna vid de undersökta lärosätena är oroliga för att studierna ska påverkas av att studenterna arbetar för mycket. – Vi tycker att vi har kunnat se ett försämrat resultat när vi rättar tentor. Det känns som att de inte prioriterar skolan, säger Anneli Eriksson, administrativ studierektor vid Göteborgs universitet. Nikos Macheridis är studierektor vid Lunds universitet och han instämmer, även om han inte kunnat se samma försämrade studieresultat. – Det är klart att det kan påverka studierna. Men vi kan inte lägga oss i deras fritid, säger han. Den vanligaste anledningen till extrajobbande är att man vill ha extra fickpengar. Detta trots att en hel del av de arbetande studenterna uppgivit att deras jobb på något sätt är kopplat till deras studier. Men även här finns stora skillnader. Vid Göteborgs universitet är det 58 procent av de arbetande studenterna som uppgivit att deras arbete är kopplat till studierna. Motsvarande siffra vid Lunds universitet ligger på 51 procent. Men vid Högskolan i Halmstad är det endast 24 procent av de arbetande studenterna som anser att deras jobb är kopplat till studierna. Amanda Bengtsson är ekonomistudent vid Lunds universitet och arbetar i livsmedelsbutik vid sidan av studierna. Dessutom får hon fullt studiemedel. Hon menar dock att det inte påverkar hennes studier negativt. – Nej, snarare tvärtom. Jag får möjlighet att koppla av en stund och blir då mer alert. Jag klarar alla mina tentor, men det stör mig att jag ska behöva tänka på att jag inte får tjäna för mycket för då blir jag återbetalningsskyldig, säger hon.

Jakten på den kvalificerade tolken

Lämna ett svar

Tillgång till tolk är en viktig samhällsservice inom många områden (Molander, 2010). Tolken ser till att kontakten mellan de som inte förstår språket och olika myndigheter fungerar. Det kan vara under ett läkarbesök, under en rättegång eller vid en asylansökan hos Migrationsverket. Och det är Kammarkollegiet som kvalitetssäkrar tolkar genom ett auktorisationsprov för att se till att de håller god kvalitet. Men hur svårt är det egentligen att auktorisera sig som tolk? Och klarar svenska tolkar svenskan? Från och med hösten 2014 testas tolkar i svenska språket, grammatik och språkuppbyggnad. Hur går det för dem? Och hur stora krav ska man egentligen ställa på en tolk? I den här undersökningen har jag tittat på provresultat från auktorisationsprovet för tolkar och granskat tolkbranschen utifrån olika perspektiv. Granskningen visar att det finns stora skillnader i kunskaper hos provdeltagarna och att vägen till auktorisationsprovet inte alltid är så enkel. Det är många parter involverade i och ansvaret är delat. Enligt många av de sakkunniga jag talat med är anledningen till problemen framför allt att yrket har låg status. Och politikerna, de lyser med sin frånvaro. Ingen vill ta i den heta tolkfrågan. Man blundar och hoppas på det bästa.