Författararkiv: linneus

Identitetsskapande hos unga kvinnor genom sociala medier – med välbefinnandet i fokus

Titel: Identitetsskapande hos unga kvinnor genom sociala medier – med välbefinnandet i fokus Författare: Ester Fardell Kurs: Masteruppsats inom medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Annika Bergström Antal ord: 19 897 Denna studie undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om identitetsskapande i sociala medier och om de anser att det påverkar deras psykiska välbefinnande. Forskningsfrågorna avser att etablera hur unga kvinnor generellt ser på användningen av sociala medier, följt av vad de har för uppfattningar kring hur unga kvinnor skapar sig identitet(er) via sociala medier. Slutligen undersöker studien om de anser att identitetsskapande genom sociala medier har någon koppling till deras välbefinnande. Studien behandlar olika infallsvinklar där påverkansfaktorer i samhället, generella teorier kring socialt umgänge utanför och i sociala medier och hur det är att vara ung kvinna idag från ett feministiskt perspektiv i samband med kärnbegreppen för studien: Sociala medier, identitetsskapande och välbefinnande. Sociala medier klassas i denna uppsats utefter Nordicoms definition där sociala nätverk, communities, chattgrupper/diskussionsforum och bloggar ingår. En av de grundläggande teorier som har använts som utgångspunkt för identitetsbegreppet är Eriksons teori om identitet som en process där både tillhörighet och differentiering till andra människor är viktigt. Hall är också ett viktigt namn i sammanhanget; han teoretiserar identiteten som en del av nuläget, där historia, kultur och makt också har stor betydelse för identitetsskapandet. Definitionen på begreppet välbefinnande innefattar bland annat Dieners förklaring som sammanfattar välbefinnande som all påverkan på psykologiska, motiverande, beteendemässiga och kognitiva komponenter. Bordieus teori kring socialt kapital hör också hit, eftersom det går att koppla till välbefinnandet och identitetsskapandet genom det sociala kapitalet. Vad gäller unga kvinnor och identitetsskapande, utgår jag både ifrån Giddens som talar om identitetsskapande och utseende som väldigt nära sammanlänkat, men även ifrån Frost som utvecklar Giddens teori och menar att unga kvinnor tenderar att bli starkt påverkade av samhället och därmed är extra utsatta när det kommer till att skapa en identitet. Metoden som har använts för att ta reda på hur unga kvinnor uppfattar problematiken är av kvalitativ karaktär, där det är tankemönster och känslor hos de unga kvinnorna som eftersöks. För att urskilja detta har fyra gruppintervjuer genomförts bestående av ett mindre antal deltagare, två till tre personer, i varje grupp. Elva kvinnor i åldrarna 17-25 år deltog. De hade olika vanor av sociala medier, både gällande frekvens och vilka typer av sociala medier de använde. Detta undersöktes innan gruppintervjuerna hölls, då en grupp unga kvinnor som eventuellt skulle delta fick fylla i en enkät angående vanor och frekvens av sociala medier. Därefter valdes slutligen deltagarna ut. Deltagarna är både hög- och lågutbildade och kommer ifrån olika delar av Storgöteborg, det vill säga både från förorter och från stadskärnan. Denna information hade dock ingen betydelse för rekryteringsprocessen. Efter att en genomgång av tidigare forskning sammanställts, gjordes även ett antagande vilket var att det psykiska välbefinnandet hos unga kvinnor kan tänkas påverkas negativt av att hur de uttrycker sina identiteter genom text och bild och samtidigt tar del av andras via sociala medier. Detta bekräftades till viss del sedan av resultatet, då studien visar att det psykiska välbefinnandet hos unga kvinnor kan påverkas negativt. Dock fann det även positiva effekter. Trots att de unga kvinnorna i gruppintervjuerna uttrycker att det många gånger kan kännas stressande att överhuvudtaget figurera i sociala medier, visar det sig att de väljer att stanna kvar i dem istället för att gå ur eller avsäga sig medlemskap på olika sajter. Istället försöker de anpassa sin användning och aktivitet i sociala medier så att välbefinnandet inte påverkas negativt och så att de istället får bekräftelse. Det är dock svårt att styra hur andra använder de olika sociala medierna och även har de svårt att distansera sig de trender som dominerar där, vilka trender de känner sig tvingade att följa. Detta påverkar många gånger deras psykiska välbefinnande negativt enligt deras egen utsago, detta eftersom de tar del av oerhört mycket information via text och bild som berör kroppsideal eller sociala ideal om hur man som kvinna bör se ut eller vara. De unga kvinnorna i denna studie uttrycker det bland annat som att det pågår en tävling i sociala medier, där den som är snyggast och har mest spännande liv vinner. Fler detaljer angående de unga kvinnornas uppfattningar följer under resultatavsnittet, där vi får ta del av vad de unga kvinnor i denna studie har för uppfattningar om hur sociala medier, identitetsskapande och psykiskt välbefinnande hänger ihop.

#FromSicknessToFitness

Lämna ett svar

ABSTRACT Titel: #FromSicknessToFitness – En studie i unga svenska kvinnors kamp för en sundare livsstil med Instagram som plattform Författare: Jolanda Toivola Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap (30 hp) Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet Kurskod: MK2502 Termin: Vårtermin 2015 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord: 35 372 ord, exklusive titelblad, abstract, executive summary, innehållsförteckning, referenser, appendix och bilagor. 40 499 totalt. Antal sidor: 98 sidor, exklusive referenser, appendix och bilagor. 108 sidor i sin helhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur Instagram används som verktyg i arbetet att skapa en sundare livsstil. Detta avser specifikt unga svenska kvinnor i åldrarna 18-25 år som haft eller har en ätstörning av något slag. Metod: En kombination av kvantitativ innehållsanalys och intervjuer. Material: 322 Instagram-inlägg publicerade under hashtaggen #FromSicknessToFitness i mars 2015 och 3 intervjuer med unga kvinnor som nyttjat hashtaggen ifråga. Huvudresultat: Denna studie visar att unga svenska kvinnor, som haft eller har en ätstörning, idag nyttjar Instagram i sitt arbete att bekämpa sin ätstörning. Det primära verktyget och dess mest uppskattade egenskap utgör potentialen att här hitta andra som befinner sig i samma sits och delar ens erfarenheter, att knyta vänskaper och även, om en så önskar, ta dessa vänskaper utanför Instagrams virtuella ramar. Det är ett stöd som är unikt med avseende på att personerna som samlas under en hashtag som #FromSicknessToFitness alla har något gemensamt: ätstörningen. Dock identifierar denna studie även Instagram som ett i allra högsta grad tveeggat verktyg, vilket kräver en medvetenhet och en aktiv selektiv exponering för att nyttja Instagram i ett konstruktivt syfte och undgå de potentiella kontraproduktiva effekter som plattformen också kan ha. Studien är en av de första i sitt slag i att visa hur virtuella stödgrupper idag hittat sin väg till Instagram. Keywords: sociala medier, unga kvinnor, hälsohets, ätstörningar, fitness, selektiv exponering, kroppsideal, identitet, gemenskap, Instagram, stödgrupper EXECUTIVE SUMMARY This master’s thesis combines three current issues: the health trend sweeping over the Western world, Instagram and eating disorders. More exactly, the aim of this study is to examine whether, and if so, how Swedish young women at the age of 18 to 25 years, who have or have had an eating disorder, use Instagram as a platform in their strive for a healthier lifestyle – a life without the eating disorder. The research questions I pose in this study and aim to answer are the following: RQ 1: Which type of material is published under the hashtag FromSicknessToFitness? RQ 2: Can Instagram be used as a tool in the work to combat an eating disorder, and if so, how? RQ 3: How do young women experience the platform’s potential to create communities with others who share their experiences? As Instagram is a relatively new platform within the world of social media, no previous research has been done on this topic in particular. Hence I start with placing this phenomenon in a context: firstly the relationship between body, identity and society is explored, followed by a review of the dominant body ideals we have witnessed since the 1950s and thus placing the ideal body of a woman in 2015 on a historical axis. Moreover I look at the research on online support groups and how these have been discussed within academia – specifically regarding support groups with eating disorders in focus – and relating this to the platform at hand: Instagram. The background chapter is then concluded by a general overview of Instagram as a new social media platform, including Richard M. Perloff’s “Distinctive Attributes of Social Media”. The theoretical framework utilised in this study consists of two different strands: selective exposure and social constructivism. The idea here is to partly use a theory relating to Instagram as media platform and how these young women work with material that is being published on Instagram.The second theory in its turn focuses on the other vital aspect in this thesis: women and the relationship to their bodies. Drawing upon the work of Liz Frost and her socialist feminism perspective, I argue that, what Frost describes as the capitalist manufacture of bodily discontent, can also be seen in the material analysed on #FromSicknessToFitness. More importantly certain kinds of products that are very visible within this group of people I claim have become their badges of affiliation; signalling belonging to this group and being a part of the girls’ identity construction. In order to answer my research questions I used a combination of methods consisting of both quantitative content analysis and interviews. The common denominator for these different methodological approaches was the hashtag #FromSicknessToFitness. Using a coding scheme by Leah Boepple and Joel Kevin Thompson, including variables such as self-pictures, exercise images and food content, 322 Instagram posts published between the 22. -29 of march 2015 were coded in order to get a general overview of the material published under this hashtag and hence have the answer to RQ 1; the type of material published under the hashtag. The results showed that food content was predominant in its frequency (accounting for nearly 60% of the material). This led to a further development of the coding scheme presented by Boepple and Thompson in order to get a closer look at what exactly these food pictures contained. As I studied the material closer I realised that the revolutionary and intriguing part was not the explicit material found in the pictures, but rather the interaction that was taking place on Instagram in the form of comments to the published photos. This became the greatest insight and was further explored during the interviews. In other words, what constitutes the strength of Instagram – its principal virtue and its most valuable feature as a tool in combating eating disorders, is according to my informants its social potential, its properties as a social platform. To find like-minded people and to support each other on this journey, to make friends and even in some cases take these relationships into real life – this is the most appreciated and constructive part of Instagram. Using active selective exposure these girls surround themselves with strengthening material with the ambition to spread positive energy themselves and reach out to others who find themselves in the same situation and show that life is so much more than the illness they all have in common. At the same time my informants did acknowledge the dangers of Instagram and how it can be described as a double-edged tool. Firstly, it can have a counterproductive effect in its focus on the visual, showing beautiful bodies and illustrating extremely healthy lifestyles – images which can trigger a behaviour that goes beyond a healthy lifestyle and moving on to orthorexia or other eating disorders. Moreover the advantage of Instagram as a platform for interaction can without doubt be used to instigate a behaviour similar to that known from proana-websites and communities. However, my informants were not involved in this kind of activities, instead quite on the contrary: they were extremely keen to spread a positive invigorating energy and publish constructive posts. This study is the first one looking into how support groups today have found their way to Instagram, connecting people beyond geographical boundaries, similar to the earlier trends consisting of online support groups and blogs. This is the online platform of 2015. Hence I call for more attention given to these communities and Instagram – both with regard to its potential and dangers.

En medlem – en röst

Lämna ett svar

Från Sven Tumba och Börje Salming till Mats Sundin och Peter Forsberg. Listan över svenska ishockeylegender är lång. På samma sätt är ishockey sedan långt tillbaka djupt rotad i den svenska idrottsjälen som en av våra stora sporter. Bortom målen, tacklingarna och de heta känslorna finns den vardagliga verksamheten i ishockeyföreningarna. En verksamhet som likt all annan svensk idrott vilar på begreppet föreningsdemokrati. Något som i grund och botten innebär att allas röster är lika mycket värda. I en svensk idrottsförening är årsmötet det högsta beslutande organet. Där röstar medlemmarna bland annat fram styrelsen och bestämmer vilken väg föreningen ska ta det kommande året. Men vad händer egentligen om medlemmarna inte dyker upp? Under 2015 kom mindre än tre procent av medlemmarna i SHL:s och Hockeyallsvenskans ishockeyföreningar och röstade på årsmötena. Låga siffror – som gör det möjligt för mindre grupperingar att mobilisera och med små medel skaffa sig stort inflytande i ishockeyföreningarna. Det som i folkmun kalla för ”att kuppa”. Denna undersökning tar ett grepp om hur medlemsnärvaron på årsmöten ser ut bland svenska elitföreningar inom ishockey, och framförallt vad det i förlängningen kan få för konsekvenser för klubbarna och idrotten.

”Lägg lock över illaluktande ting”

Lämna ett svar

I oktober 2013 lade den styrande Aberegeringen fram ett lagförslag som skulle tillåta den japanska regeringen att hemligstämpla försvarsinformation. Förslaget presenterades för Japans parlament där den också blev godkänd i december samma år. Sedan går det fort. Den trettonde december 2013, endast en dryg vecka efter att förslaget först blivit godkänt fattar parlamentet beslutet att anta lagen och att den ska gälla från december året därpå. Under denna period har demonstrationer genomförts i protest mot den nya lagen och i förhoppning att parlamentet skulle välja att avbryta lagstiftningsprocessen. Sekretesslagen har fått stort utrymme i amerikansk media där den nästintill uteslutande kritiseras för att bland annat begränsa den undersökande journalistiken. Enligt flera av Japans ledande dagstidningar skulle lagen tillåta nästintill obegränsade möjligheter att hemligstämpla vilken information som helst. Opinionsundersökningar genomförda av bland andra den japanska dagstidningen Asahi Shimbun visar att japaner är kritisk inställda till sekretesslagen men även missnöjda med japansk massmedia som redan nu spelar en alltför passiv roll i återspeglingen av nyheter. Anhängare till lagen menar att skyddet mot spioneri blir starkare och att utbytet av känslig information med nära allierade, såsom USA skulle underlättas. Men kan det finnas andra syften bakom? Kan den utökade sekretesslagen på sikt även innebära ett hot mot pressfriheten i landet?

Selfiens dubbla ansikten

Lämna ett svar

Selfien – Fotofenomenet som alla älskar att hata Selfien som fenomen är inte bara stort, det är enormt. Trots att selfies tas av folk i alla åldrar verkar dess popularitet hos unga få vuxenvärlden att drabbas av både oro och moralpanik. I det här reportaget utforskar vi hur unga själva resonerar kring selfiens för- och nackdelar eftersom deras röster så sällan lyfts fram. Hur upplever de själva att bilderna påverkar deras välmående? – Jag är allra mest rädd för elaka kommentarer när jag lägger upp en ny bild, eftersom jag inte vet hur folk ska reagera, säger 13-åriga Sofia. Hon är en av de 332 högstadieelever från Västra Götaland som har svarat på JMG:s enkätundersökning om hur ungdomar använder sig av selfies och hur de tänker kring betydelsen av likes, utseende och press. För en del är den respons man får på sina publicerade selfies avgörande för om man låter bilderna ligga kvar eller om man tar bort dem. Vi har träffat några högstadieungdomar som berättat för oss hur de ser på selfien och hur den har påverkat deras vardag och välmående. Deras berättelser hjälper oss att förstå hur selfies kan leda till mycket positivt, men också slå tillbaka negativt. Enkätens resultat och intervjuer med ungdomarna visar på att selfies är ett komplext fenomen. Det kan fylla en viktig social funktion och erbjuder en frihet att själv få styra vilken bild man ger av sig själv. Samtidigt innebär det för vissa en oro och ständig beredskap på att få ta emot kritik och elaka kommentarer. Myntet har två sidor, selfien har fler.

Examensarbetet om examensarbeten

Lämna ett svar

Ska du börja skriva uppsats? Har du kanske redan börjat? Eller började du förra året och borde varit klar för längesen? Om du blir klar med kandidatuppsatsen i tid beror delvis på vilken utbildning du läser. Det visar en undersökning av studieresultat för 1 726 studenter på Göteborgs Universitet. De som pluggar på Sahlgrenska akademin blir klara med sina uppsatser snabbare än de som pluggar på Naturvetenskapliga fakulteten. Ordföranden i naturvetarsektionen på Göta Studentkår, Peter Wejmo, tycker att det är ett problem. − En c-uppsats ska ju ta lika lång tid oavsett vilken utbildning du läser, säger han. Den institution i undersökningen där flest uppsatser drar ut på tiden är Institutionen för biologi och miljövetenskap. Trots att man genomfört förändringar för att få fler studenter att bli färdiga så är det fortfarande många som inte blir det. Jag har träffat ansvarig på institutionen och pratat med studenter som själva blivit försenade med sina uppsatser för att försöka ta reda på vad det beror på. Men jag har också pratat med personer från

ETT FÖRSTA UTKAST

Lämna ett svar

Svenska räkfiskare fuskar systematiskt. För att få mer betalt kastas små räkor i havet, trots att det är olagligt. Det visar vår granskning. Och frågan är om politiker och ansvariga myndigheter egentligen har gett dem något val. – Det är aldrig någon som har trott att räkan är utrotningshotad. Det är möjligvis media som har lagt fram det så, säger WWF:s fiskeriexpert Inger Näslund när vi ses på Swedish Maritime Day i april 2015. Så vad är det egentligen alla bråkar om? För drygt ett år sedan gav Världsnaturfonden nordhavsräkan rött ljus i sin fiskguide. Det var misstankar om överfiske, dåliga beståndsuppkastningar och systematiskt utkast i svenskt fiske av mindre räkor som låg bakom. Fiskarna fick dock snabbt sitt stöd av dåvarande landsbygdsminister Eskil Erlandsson som berättade att han skulle fortsätta avnjuta av den västkustska delikatessen. Sedan dess har det förts en förvirrad offentlig debatt om hur det egentligen står till med nordhavsräkan. En debatt som knappast dämpats av att myndigheter givit tillsynes motstridiga besked om nordhavsräkans tillstånd. Men bakom frågan om hur det står till med räkan döljer sig en helt annan konflikt. Danska fiskare påstår att de svenska fiskare systematiskt kastar tillbaka småräkor – döda – i havet, för att få mer betalt för fångsten. De påstår att svenska fiskare bryter mot lagen. Vi har kartlagt svenskt och danskt räkfiske med hjälp av uppgifter från de ansvariga myndigheterna i de båda länderna för att ta reda på om det finns belägg för danska fiskares anklagelser om olagligt utkast i svenskt räkfiske. Vår undersökning visar en skillnad mellan länderna som är så stor att den inte kan förklaras av hur fisket bedrivs, när det bedrivs eller var det bedrivs. Vi har djupdykt i en bransch som å ena sidan inte vill erkänna att det finns ett problem med utkast och å andra kräver åtgärder för få bort det.

KAMPEN OM INVÅNARNA

Lämna ett svar

Gles- och landsbygdens avfolkning Affärer slår igen. Statliga verk flyttas till storstäder. Ungdomar lämnar för studier. Kvar blir en landsbygd med en allt större andel äldre. Vilka problem ställs en kommun inför när befolkningen minskar, och hur arbetar lokalpolitiker med problematiken? Följ med på en resa i fem delar. Vi har granskat kommunerna i Västra Götaland. Av regionens 49 kommuner har 17 stycken tappat invånare det senaste decenniet. I denna artikelserie reder vi först ut vilka problem kommunerna som tappar invånare ställs inför och låter kommunstyrelseordföranden i respektive kommun berätta om hur de handskas med problemen. Vi låter även Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, kommentera uppfattningarna som kommunerna har, kopplat till det minskade invånarantalet. I del två besöker vi Gullspång som upplever ett stort problem med att ungdomar flyttar därifrån för att sen aldrig flytta tillbaka. Vi träffar Ann-Charlotte Svensson och Pia Helge som är engagerade i föreningslivet och som under flera år jobbat med ungdomar. Vi får även möta 24-åriga Julia Dahlman som nyligen flyttat till Gullspång och öppnat en frisörsalong. Hon vittnar om ett gott klimat för en ung företagare. Men vad gör politikerna i Gullspång för att locka nya invånare till kommunen? Detta frågar vi kommunstyrelsens ordförande Carina Gullberg. I del tre reder vi ut vad de 17 kommunerna i Västra Götaland har för strategier för att motverka avfolkningen. Gör de överhuvudtaget någonting? Och gör de rätt saker? Vår undersökning visar att många kommuner satsar på marknadsföring för att locka till sig nya invånare. Vi låter Thomas Niedomysl, kulturgeograf vid Lunds universitet, svara på vad som fungerar enligt hans forskningsresultat. I del fyra tar vi reda på vad Västra Götalandsregionen gör för sina kommuner. Och vem det är som har ansvaret för att landsbygden inte ska avfolkas. Jane Boyton och Suzanne Zetterberg Jensen från Västra Götalandsregionen berättar vad som görs från regionens håll för att hjälpa kommunerna. Vi avslutar artikelserien med en analyserande text där vi tänker fritt kring problematiken med kommunernas minskade invånarantal.

Elden som aldrig slocknade

Lämna ett svar

1994 arrangerades de XVII olympiska vinterspelen i Lillehammer i Norge. Den lilla staden i centrala Norge blev då helt plötsligt centrum för världens uppmärksamhet och fick arenor för många miljoner norska kronor. Kritiska röster menade att Lillehammer var för litet för att förvalta de anläggningar som byggdes med statliga medel, medan andra menade att staden skulle blomstra. Två decennier senare kan man se resultatet, Lillehammer är fortfarande en slumrande småstad men arenorna används och turismen har ökat. Vi har undersökt offentlig statistik över turism, högre utbildning och befolkning för att se om det fått de effekter som man ville. Samtliga dessa områden har haft en positiv utveckling sedan 1994, men enligt forskaren Jon Teigland är effekterna överdrivna och kan delvis förklaras med andra faktorer. På plats i Lillehammer har vi besökt anläggningar och pratat med ansvariga politiker, forskare och representanter från turistnäringen. De ger en annan bild än Jon Teigland. Sedan 1994 har Lillehammer definierats av OS och staden vill söka OS igen. Det här reportaget och sidotexterna är en lägesrapport för hur det ser ut i Lillehammer 2015 med bakgrund av OS som ägde rum för drygt tjugo år sedan.

#Kulturklyftan

Lämna ett svar

De flesta har någon gång i sitt liv lånat en bok, film eller CD-‐skiva på ett bibliotek. Några har spelat teater genom den kommunala kulturskolan eller provat på något instrument via musikskolan. Den kommunala kulturpolitiken kommer vi i kontakt med oftare än vi tror. Men beroende på var du bor någonstans i landet så finns det inte samma möjligheter att ta del av den här typen av kulturverksamhet. Det råder mycket stora skillnader mellan hur mycket Sveriges kommuner lägger på kulturområdet. Under 2014 skiljde det mer än 2000 kronor per person i kultursatsningar mellan den kommun som lade mest pengar på kultur och den som lade minst. I min undersökning har jag kartlagt hur mycket Sveriges kommuner lade på kulturområdet under 2014. Det är en studie av hur pengarna är fördelade kring fyra olika områden: allmän kulturverksamhet, bibliotek, musik- och kulturskola och stöd till studieorganisationer. Genom samtalsintervjuer bidrar jag med fördjupad kunskap om vad pengarna går till och varför kultursatsningarna skiljer sig åt. Vad pengarna går till är en komplex fråga då varje kommun är unik men oavsett om kommunen lägger mycket eller lite pengar på kulturverksamhet är biblioteken den kommunala kulturpolitikens ryggrad.