Titel: Vägen till läraryrket – en kvantativ studie om förbättrade informationsvägar från Lärarutbildningsnämnden. Författare: Malin Lundahl Uppdragsgivare: Lärarutbildningsnämden, LUN. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Jan Strid Sidantal: 48 s. exklusive bilagor. (75 s. inklusive bilagor) Antal ord: 11 831 (exklusive executive summary) Syfte: Att förklara hur lärarstudenterna uppfattade informationen från LUN innan de ansökte till Lärarprogrammet vid Göteborgs Universitet. Metod: Kvantitativ enkät som gick ut till de elever som antogs till Lärarprogrammet på Göteborgs Universitet höstterminen 2011 samt vårterminen 2012. Sammantaget skickades enkäten ut till 954 respondenter, varav 130 svarade. Material: Digitalt förvarande enkätintervjuer från 130 studenter som antogs till Lärarprogrammet på Göteborgs Universitet höstterminen 2011 samt vårterminen 2012. Huvudresultat: Studien visade att merparten av de lärarstudenter som besvarade enkäten är mellan 19-24 år. Därutöver är majoriteten utav de manliga lärarstudenterna antagna vid ämneslärarprogrammet, medan exempelvis det inte finns några manliga förskolelärare. Bland de kvinnliga respondenterna såg fördelningen ut mer jämn ut. Utefter de resultat som framkommit vid denna studie bör Lärarutbildningsnämnden i framtiden lägga sina resurser på personlig marknadsföring, exempelvis i form av föreläsare vid skolor, men även personer med makt i samhället som föreläser vid olika skolor och påpekar yrkets relevans. Ytterligare behövs fler manliga marknadsförare för att öka antalet män vid utbildningen. Om tidigare forskning har rätt, skulle alltfler män leda till en ökad status och på så vis fler som sökte in. Vidare borde LUN lägga resurser på marknadsföring online, exempelvis genom sidor såsom www.studera.nu. Utefter studiens resultat framgår att exempelvis Facebook inte är en god marknadsförare då det är få som uppmärksammar informationen. Detta skulle kunna förklaras i att Facebook huvudsakligen tillgodoser andra behov före information. Vidare föreslås att LUN, genom redan existerade lärarstudenter, utför fokusgrupper för att få information kring vad som lockade de nuvarande lärarstudenterna, för att sedan spela på dessa behov.

Titel: Med inlevelse – En studie om marknadskommunikation, storytelling och målgrupper i upplevelseindustrin. Författare: Magdalena Björklund Uppdragsgivare: Stylt Trampoli AB Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Orla Vigsö Sidantal: 49 inklusive bilaga Syfte: Att ta reda på hur företag i upplevelseindustrin ser på och använder sig av marknadskommunikation och storytelling. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Respondenter: Ballongflyg i Väst, Clarion Hotel Post, GBG Wrestling, Gunnebo Slott och Trädgårdar, Lajvverkstaden, Ostindiefararen Götheborg och The Barn. Huvudresultat: Mina resultat visar att företagen har en relativt genomgående strategi när de marknadsför sig. De viktigaste kanalerna är hemsidan, Facebook, PR, samarbeten med andra företag, nätverk och word-of-mouth-kommunikation. Det finns tre huvudsakliga sätt att använd storytelling på, det första är att upplevelsen är en berättelse, det andra är att berättelserna runt företaget bygger dess identitet, och det tredje är att företagets verksamhet bygger på berättelser om dess historia. Företagen använder storytelling för att väcka känslor, ge kunderna ett mervärde, bli ihågkomna och differentiera sig mot andra företag. Företagen måste hitta ett sätt att locka de kunder som lever i dagens konsumtionssamhälle, där kunderna hela tiden letar efter nya och häftigare upplevelser. Storytelling är en användbar metod för det. Företagen ser ett behov av att använda sig av målgrupper. De vill veta vad kunderna har för behov, förkunskaper och livsstil för att kunna nå ut effektivt, genom rätt kanaler. Företagen menar att de inte har en stor definierad målgrupp eftersom de vill nå ut brett. Därför kan det vara viktigt för företagen att göra målgruppsanalyser för att veta mer om de personer de vill kommunicera med.

Titel Slaget om skolpengen – En intervjustudie av fyra gymnasierektorers uppfattningar om gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i Göteborg Författare Anders Pålsson Kurs Interdisciplinärt examensarbete inom lärarprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Jan Strid Sidantal 61s Syfte Undersöka hur gymnasierektorer ser på gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i Göteborg. Metod Kvalitativa informantintervjuer Material Transkriberade informantintervjuer med två kommunala rektorer och två friskolerektorer på verksamma gymnasieskolor i Göteborg. Huvudresultat Resultatet pekar bl.a. på att rektorerna anser att gymnasiemarknadsföringen i Göteborg har blivit mer informativ och att de reklamiska inslag som uppges ha varit vanliga under början av 2000-talet upplevs ha blivit färre, detta trots att gymnasiemarknaden idag beskrivs som hårdare än någonsin. Resultatet indikerar också att rektorerna anser att skolans rykte är avgörande för att lyckas som skola och att personliga möten på mässor och öppna hus med blivande elever är överlägset andra kampanjmetoder.

Titel Hundra år av svenska valaffischer: Ett kulturarv som rymmer dramatik, klasskamp, ideologiska motsättningar, propaganda, smutskastning, humor och en unik bildskatt Författare Tina Hildebrand Kurs Examinationsarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2013 Handledare Nicklas Håkansson Sidantal 44 inklusive bilaga Syfte Syftet med denna studie är att belysa förändringar i hur partierna har använt valaffischer för att locka väljare under det senaste seklet. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material En databas med 1 410 svenska valaffischer från åren 1911-2010 Huvudresultat Studien visar att andelen ideologiska budskap minskar och att andelen sakfrågor ökar över tid. De sakfrågeområden som dominerar är arbetsmarknad och social välfärd. Partierna är i huvudsak trogna sina ideologier, vänsterpartierna i något högre grad än höger- och mittenpartier. Tillsammans med sakfrågor används logos, till ideologiska budskap används pathos. Kombinationen sakfråga & logosargument används främst av vänsterpartier under åren 1911-1985 sedan av mittenpartier, 1988-2010. Kombinationen ideologi & pathos används mest av högerpartier (1911-1973), sedan av vänsterpartier (1976-2010). Layouten består i 24 procent av affischerna endast av text och det finns en ökande trend att använda textaffischer, 60 procent består av text & bild. I 15 procent av affischerna avbildas en eller flera partirepresentanter och det finns en ökande trend över tid. Affischer med endast text kombineras främst med ideologi under åren 1911-2002 och därefter med sakfråga. Partirepresentanter marknadsförs i 90 procent av fallen med ethosargument. Antalet affischer med direkt attack på motståndare var störst 1911-1973. Vänsterpartierna står för 54 procent av alla attacker.

Titel ”Intranätet SIW”. En kvantitativ studie av vilken syn medarbetarna på Södra Älvsborgs sjukhus har på intranätet. Författare Boel Rosbäck Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Jan Strid Sidantal: 41 Antal ord: 9611 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka ett intranäts användarvänlighet ur anställdas perspektiv. Metod och material Kvantitativ metod där 600 webbenkäter skickades ut via mail till ett slumpmässigt urval av anställda på Södra Älvsborgs sjukhus. 400 enkäter skickades till vårdpersonal, 200 till administrativ personal. Huvudresultat Av utsända enkäter återkom endast 160, 85 från vårdpersonal (21,5 %) och 75 (37,5 %) från administrativ personal. Resultatet visar att de anställda på SÄS ofta använder intranätet i sitt jobb för att få reda på nyheter och att innehållet på webbsidan ofta är föremål för diskussion på arbetsplatsen. Däremot används inte sidan som kommunikationsmedel. De kritiska synpunkter som framkommit visar att många tycker att det är svårt att hitta det man letar efter och att man ofta hamnar fel i sitt sökande. Bland vårdpersonalen anger något flera att tidsbrist är ett skäl att inte använda intranätet. I denna grupp anger också flera att de upplever tekniska problem.

Titel: Det mediala köttet. En studie om hur den svenska pressen skildrar köttkonsumtion mellan åren 2002-2012. Författare: Lisa Jansson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal exklusive bilaga: 38 sidor Antal ord: 9527 Syfte: En deskriptiv studie om hur köttkonsumtion har skildrats i svensk dagspress mellan åren 2002-2012. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Artiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan åren 2002-2012, hämtade från mediearkivet Retriver. Sammanlagt samlades 131 artiklar in. Huvudresultat: Resultatet som denna studie lett fram till visar att över tid har det skett en förändring i rapporteringen av köttkonsumtion som ligger i tiden enligt tidigare studier. Artiklarna som studerats har alla varit övergripande positiva till en minskad köttkonsumtion, men med vissa undan tag. De artiklar som var positiva hänvisar oftast till FN:s Miljöorgan och liknande rapporter. Dock är de flesta artiklar från alla fyra tidningarna överens om att en minskning av köttkonsumtionen måste ske för miljöns skull. Det är mestadels nyhetsartiklar som befinner sig bland de studerade artiklarna och Aftonbladet och Expressen är de tidningar som har mest ledare och debattartiklar. Mediebilden är övergripande positiv till en minskad köttkonsumtion.

Denna studie har visat att journalister har en stark yrkesidentitet som är nära sammankopplad med idealen. De har påpekat vikten av ideal som berättande av komplicerade skeenden och granskning, och även problematiserat dem. Respondenterna tenderar även att knyta samman kring idealen vid påfrestningar från PR-kupper. Realtionen mellan journalister och PR-aktörer är komplicerad, vilket även kan utläsas i denna uppsats genom de åsikter journalisterna uttrycker om fenomenet PR-kupp. Respondenterna med flera yrkesverksamma år beskrev sig som trygga i sin situation även om PR-kuppen ifrågasätter en del av idealen medan de med färre år beskrev en större osäkerhet och rent av en rädsla för att misslyckas genom att ha publicerat en osanning. Journalister inom public service upplevde att det skulle få stora konsekvenser om de begår misstag och misslyckas med sitt uppdrag, vilket vi inte såg på samma sätt hos journalister inom kommersiella organisationer. Resultatet visar även att journalisterna upplever det komplicerat att växla mellan att vara privat- och yrkesperson. Journalisterna med mindre erfarenhet tenderar att ha svårare för växlingar i identitetens refleixvitet än journalister med längre erfarenhet. Överlag visade resultatet att yrkesverksamma år i branschen hade större betydelse för respondenternas uppfattning och upplevelser än huruvida de arbetade inom public service ellr kommersiellt.

Titel Vem behöver lokala nyheter? Författare Emelie Dimberg och Julia Ingemarsson Uppdragsgivare Dagspresskollegiet vid DEMICOM och SOM–‐institutet Handledare Mathias Färdigh Kurs Examensarbete i medie–‐ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2014 Ord 19 002 Syfte Syftet är att undersöka unga vuxnas relation till lokala nyheter i jämförelse med internationella, samt hur de tar del av dessa nyheter. Metod Kvalitativ analys i form av strukturerade fokusgruppintervjuer Material Intervjuer med sammanlagt elva respondenter vid tre fokusgruppintervjuer Huvudresultat Det finns hos målgruppen skillnad i uppfattning av begreppet lokalt, vilken påverkas av tiden man befunnit sig på orten och tidigare erfarenheter. Den gemensamma åsikten är dock att en lokal nyhet ska angå individen direkt eller indirekt. Respondenterna i undersökningen anser att lokala nyheter är viktiga, men intresset att ta del av dessa är litet och behoven små. Behovet att ta del av internationella nyheter anses däremot starkare hos målgruppen och även intresset och vikten av dessa bedöms vara större på grund av globaliseringen. Främst handlar det om att målgruppen vill vara uppdaterad och ha en förståelse för resten av världen, eftersom den uppfattas påverka dem i stor grad. När det gäller medieval är det främst internetbaserade nyheter och sociala medieplattformar via mobilen som används. Via dessa kanaler tar respondenterna del av både globala och lokala nyheter. De lokala nyheterna tas dock främst del av muntligt i sociala sammanhang, till skillnad från de internationella nyheterna där ovannämnda kanaler till störst del används. Dagspressläsandet är generellt lågt hos målgruppen och dagstidningar i pappersupplaga anses inte ha en ljus framtid.

Titel: Text, textreklam och textliknade reklam – är det någon skillnad? Författare: Emelie Lindgren Arnoldsen & Victoria Arvidsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 27 (exklusive abstract, executive summary, källförteckning och bilagor) Antal ord: 12 595 (exklusive abstract, executive summary, innehållsförteckning, källförteckning och bilagor) Syfte: Att undersöka hur skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text uppfattas i tryckt nyhetspress. Metod: Kvalitativa respondentintervjuer Material: 12 respondentintervjuer och 13 tidningssidor. Huvudresultat: Studiens resultat visar på att skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text i tryckt nyhetspress uppfattas väldigt olika. Det framgår att det är väldigt svårt att ge ett tydligt svar på vad som är redaktionell text respektive reklam. I det fall då reklamen är tydligt märkt, till exempel helsidesannonser där det inte finns något redaktionellt innehåll i anknytning, hade respondenterna inga svårigheter att urskilja det som reklam. När det istället rörde sig om textreklam och textliknande reklam som befann sig i anknytning till det redaktionella innehållet var det svårare för respondenterna att urskilja vad som var vad. Det finns alltså en gråzon som är fri att utnyttja när det inte tydligt framgår i vilket syfte en text är skriven.