Titel: ”Man skulle ju aldrig lägga upp en ful bild på sig själv liksom”. Författare: Ronja Rieman Kurs: C-uppsats inom medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårtermin 2014 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord: 23.553 ord inklusive bilagor (19.407 ord exklusive titelblad, innehållsförteckning, executive summary, abstract, referenser och bilagor) Antal sidor: 46 sidor inklusive bilagor) Syfte: Studien undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om och erfarenheter av utseendefokus på Instagram och om de anser att det kan !nnas en påverkan på deras självbild. Metod: Kvalitativa gruppintervjuer med totalt tolv personer. Material: Tre gruppintervjuer med unga kvinnor, 15-24 år, som är aktiva användare av Instagram. Huvudresultat: Denna studie har visat att unga kvinnor söker sig till Instagram för social interaktion, underhållning, tidsfördriv och frihet att kunna påverka hur de framställer sin ”online-identitet”. Samtidigt upplever de att Instagram är stress- och beroendeframkallande. Kvinnornas relation till Instagram kan beskrivas som komplex och i viss mån motsägelsefull. Studien visar vidare att unga kvinnor upplever att ett fokus på utseendet !nns på Instagram. Det kan bland annat identi!eras genom att många unga kvinnor publicerar en stor andel bilder som visar ett fördelaktigt utseende på deras ansikte eller kropp. Många av kvinnorna upplever prestationsångest och stress över att inte leva upp till skönhetsidealen på Instagram. De uppger också att självbilden kan påverkas av bekräelsen man får på Instagram. Vissa ser denna bekräelse mer som en bonus och lägger ingen större vikt vid den, medan vissa andra betraktar bekräelsen som en tävling som bidrar till hur omtyckt man är. Ålder och personlig mognad verkar ha en stor påverkan på kvinnornas åsikter kring bekräelse och självbild.

Titel Feminismen har sp arat ur: En retorisk analys av Fittstim – min kamp Författare Jennifer Marin Hummelin & Kristina Sandin Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin V årterminen 2014 Handledare Gabriella Sandstig Sidantal 60 (inklusive bilagor) Antal ord 19 834 Syfte Att studera hur argumentationen ser ut i avsnittet Har feminismen sp årat ur? i Sveriges Televisions programserie Fittstim – min kamp. Metod En retorisk analys. Material Första avsnittet i programserien Fittstim – min kamp. Huvudresultat Avsnittet driver tesen att feminismen har sp årat ur. Till stöd för tesen argumenteras det för att dagens feminism är medial, splittrad, extrem och onödig. Intervjupersonerna stödjer argumentationen som i huvudsak sker implicit. Avsnittet appellerar främst till tittarens känslor, snarare än till hens förnuft. Genomgånde samverkar olika retoriska element som tal, kroppsspr ak, mimik, ljud och bild för att rama in det som tittaren ser och hör.

se PDF

Titel: Unga invånare, gamla medborgare – om förutsättningar för medborgardialog Författare: Felicia Hallström och Malin Winald Studiens intressent: Härryda Kommun Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 65 inklusive bilagor Antal ord: 19 632 Syfte: Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för Härryda Kommun att utveckla former för kommunikation och medborgardialog med invånarna i bostadsområdet Säteriet, gällande utvecklingen av området kring Råda Säteri. Metod: Kvantitativ frågeundersökning genom enkät Material: Studien bygger på 102 enkäter Huvudresultat: Studien har visat på att förutsättningarna för kommunen att utveckla former för kommunikation och medborgardialog med den specificerade gruppen invånare, gällande det aktuella utvecklingsprojektet, ur flera perspektiv ser goda ut. Det tydligaste resultatet vi fått fram är att ett stort intresse för området kring Råda Säteri återfinns hos gruppen. Trots att den pågående utvecklingen av området kom som en nyhet för personerna i vår undersökning, har en tredjedel av dem uttryckt ett direkt intresse för delaktighet i utvecklingen. Sett till potentiellt intresse för delaktighet ser siffran än högre ut, men då måste kommunen börja informera och bjuda in till dialog, genom de kanaler och på de sätt som studien visat vara dem som invånarna föredrar. Vidare har resultatet visat att förutsättningarna skiljer sig åt inom den undersökta gruppen, främst beroende på ålder. Detta gäller dels graden av samhällsengagemang och påvisad motivation till deltagande, dels vilka informations- och kommunikationskanaler de använder och föredrar.

Titel: Digitala avtryck – en del av omvärldsförståelsen Författare: Louise Bergetoft och Linnea Thorén Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 58 inklusive bilagor Antal ord: 16452 Syfte: Att undersöka hur företag förhåller sig till samt bevakar information skapad i sociala medier. Metod: Flervalsmetod. Kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ webbenkät. Material: Åtta intervjuer med personer som jobbar internt i företag med bevakning av sociala medier. Tre intervjuer med personer som jobbar externt med att hjälpa andra företag att bevaka sociala medier. 73 enkätsvar av 195 tillfrågade ur populationen stora, svenska konsumenttillvända företag. Huvudresultat: Vårt resultat visar att sociala medier är en naturlig och viktig informationskälla för syftet att få ökad kundinsikt och komma närmare sina målgrupper. Traditionella medier används fortfarande i högre utsträckning. Företagen försöker dock anpassa sig efter den medielogik som råder i de sociala medierna, vilket kräver både tid och engagemang. De sociala medierna innebär snabb och direkt dialog, vilket innebär att man måste vara konstant uppmärksam. De främsta svårigheterna med bevakning av sociala medier är att hantera den stora informationsmängden och huruvida informationen anses vara trovärdig tar företagen ställning till från fall till fall. Det framkom av resultatet att opinionsbildare också finns i social medier i form av personer med stor följarskara då spridningseffekten är stor, dessa personer anses således viktigare att bevaka. Beslut fattas som det ser ut idag i realtid och informationen ligger sällan till grund för större beslut. Information som skapas av privatpersoner i sociala medier bevakas, men samlas oftast inte in för att hanteras vid senare tillfälle.

Titel: Fansidans framgång – En kvalitativ studie av företags kommunikation på Facebook Författare: Lina Anglert, Daniella Pettersson och Birgitta Sjölund Uppdragsgivare: Start Communication och More PR Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Orla Vigsø Sidantal: 64 Syfte: Syftet med vår studie är att, ur ett kommunikationsperspektiv, beskriva vad företag som bedöms vara framgångsrika på sociala medier gör på Facebook. Metod: Kvalitativ textanalys Material: Fem inlägg vardera, med tillhörande kommentarer, hämtade från åtta företags fansidor på Facebook. Huvudresultat: De mönster vi kan se är att företagen i huvudsak väljer att kommunicera genom text och bild. Resultatet visar även att länkar är vanligt förekommande och då främst till företagens egna hemsidor. Vad gäller interaktionsarbete från företagens sida arbetar de sällan eller aldrig med direkta frågor till sina besökare. Innehållet i inläggen är till största del informerande och sällan av underhållande karaktär. Kommentarerna som ges till inläggen är övervägande positiva och endast ett företag har uteslutande negativa och neutrala kommentarer. Ytterligare en avvikelse vi kunnat identifiera är att andelen inspirerande inlägg skiljer sig markant åt företagen emellan. Alla företag, förutom två, besvarar kommentarer. Av de som besvarar kommentarer är det fyra företag som besvarar kommentarer personligt, det vill säga undertecknat med en medarbetares namn. Drygt hälften av företagen gilla-markerar sina besökares kommentarer – somliga mer frekvent än andra.

Titel: Ledarens identitetskris – en studie av argumentationsteknikens utveckling på ledarsidorna i Aftonbladet och Dagens Nyheter, år 1967-2012 Författare: Mai Nestor, Victoria von Heideman och Veronica Pettersson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Nicklas Håkansson Sidantal: 51 inklusive bilagor Syfte: Studiens syfte är att undersöka utvecklingen av argumentation på ledarsidorna i Aftonbladet och Dagens Nyheter under de senaste 45 åren. Metod: Kvalitativ retorik- och argumentationsanalys Material: 40 ledarsidor från Aftonbladet och Dagens Nyheter Huvudresultat: Ledaren sågs som det främsta politiska opinionsmediumet under en stor del av 1900-talet för att sedan få stor konkurrens av nya opinionsarenor. Det är därför intressant att se om det går att skönja indikatorer på att detta påverkat ledaren som journalistisk genre. Urvalets avgränsning ger ingen möjlighet till generalisering, men det går att urskilja mönster och tendenser i analysens resultat. Vi fann att ledarsidorna i stort har blivit mer personifierade, sensationssökande och använder sig mer av pathosargument än tidigare. Debattklimatet på ledaren har inte blivit märkbart hårdare, även om vi fann en ökning av personkritik som argumentationsteknik.

Title of Thesis: Avaaz Inclusive: A Case Study of a Representative of Global Civil Society Author: Isadora Hellegren Course: MK1500 Term: Spring 2013 Supervisor: Mathias A. Färdigh Number of Pages: 33 Number of Words: 12 618 Purpose of Study: This study intends to investigate what level of inclusiveness Avaaz offers its members in terms of accessibility of participatory features throughout its online platforms. By the application of a theoretical framework of political and communication theory, this thesis aims to define the democratic model most applicable to Avaaz, in regards to its displayed inclusiveness. Methodology: Case Study and Qualitative Web Content Analysis (Feature Analysis) Unit of Analysis: Avaaz Units of Observation: Avaaz Active Online Platforms Conclusion: After evaluation of the features offered online throughout Avaaz’ platforms, Avaaz can be argued to be of a two-way asymmetrical participatory character as the communication remains unbalanced. There are elements of deliberative discussions although these are not sufficient to characterize the organization. There are also elements appearing closer to the one-way communication models.

Titel: Näthotsapparaten – en fallstudie av hur Aftonbladet hanterar näthot mot journalister Författare: Jenny Meyer och Anders Widlund Uppdragsgivare: Docent Monica Löfgren Nilsson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 13 522 Syfte: Att undersöka hur en tidningsredaktion agerar internt när näthot riktas mot deras journalister. Metod: Kvalitativ studie med informantintervjuer. Material: Analysen baseras på intervjuer med fyra medarbetare på Aftonbladet. Huvudresultat: Studien visar att Aftonbladet i fallet Botkyrkamoskén på ett snabbt och effektivt sätt hanterade de problem som uppstod i samband med näthotet mot ledarskribenten Anders Lindberg. Man valde att till stor del fokusera på akuta åtgärder, såsom säkerhetsvakter och IT-spårning av gärningsmannen. Samtidigt visar studien vissa svagheter i Aftonbladets förebyggande och uppföljande åtgärder kring näthot. Det finns på Debattredaktionen en tyst kunskap kring hur näthot ska hanteras. Denna kunskap verbaliseras och dokumenteras inte i någon större utsträckning, vilket kan innebära problem för nyanställd eller oerfaren personal. Vidare framkom att definitionen av näthot är oklar för somliga anställda. Detta kan göra det svårt för den enskilde att avgöra vad som är olagligt och kan anmälas. Därmed riskerar man att journalister utsätts för näthot utan att det uppmärksammas.

Titel: Reklam – a matter out of place En kvalitativ studie om användarens inställning om reklam på Facebook Författare: Johanna Wignell, Isabelle Falk Sadek, Petra Hamnered Viita Uppdragsgivare: Nowa Kommunikation Kurs: Medie-­‐ och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för jouralistik, Medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 12 694 (exklusive executive summary, referenser och bilagor) Syfte: Att undersöka användarens uppfattning om reklam på Facebook. Metod: Kvalitativ studie med fokusgruppsamtal, samtals intervjuer och deltagande observationer Material: Analys av samtalsintervjuer och observationer av sammanlagt sju personer samt tre fokusgruppsamtal om sammanlagt tretton personer Huvudresultat: Det har visat sig att i vår studie har kontexten och ålder stor betydelse för inställningen till reklamen. Facebook är ett socialt nätverk där de sociala värdena råder. Detta visas genom att inställningen generellt var negativ till reklam. Medan den reklam som ansågs som underhållande, emotionellt berörande och kopplad till intresse gav ett positivt intryck och blev därmed lättare att acceptera. Den bedömning som gjordes av deltagarna i vår studie visade att reklamens utformning och budskap var av stor vikt. Men reklamen kunde ses som ett verktyg för att uttrycka identitet. Och därmed var användarna noga med vad man förknippade sig med när man gillade eller delade. Man vill inte bli missuppfattad av sin sociala omgivning. De yngre deltagarna hade en mer medveten strategi i bemötandet av reklam, medan de äldre tenderade till att se sig själva som ”utsatta” för reklam, och därmed hade ett mer passivt ställningstagande.