Hemsidestext Det finns en utpräglad rädsla att kulturjournalistiken blir allt mer urvattnad för varje år som går. Huvudfåran i kritiken är att allt sedan nöjet gjorde intåg i dagstidningarna och började blandas ihop med kulturen har kritiken minskat medan de lätta featureartiklarna och förhandsartiklarna har ökat. Men hur ser det ut egentligen? Stämmer verkligen de här teorierna? Jag har undersökt hur innehållet i sex svenska dagstidningar har förändrats mellan åren 1997 och 2012. Resultatet är att ganska lite faktiskt har hänt när det gäller innehållet i de undersökta tidningarna. I stort är det lika stor andel förhandsartiklar och samma uppdelning mellan olika ämnen 2012 som 1997. Även kritiken får ungefär samma utrymme då som nu. Men samtidigt finns det tendenser som visar på att något faktiskt har hänt, eller är på väg att hända, och på en punkt är förändringen tydlig. Vinjetten Nöje är på väg bort till förmån för vinjetten Kultur. I samtal med tidningarnas kultur- och nöjeschefer diskuterar jag resultaten, hur de ser på förändringarna och vad framtiden har att erbjuda för svensk kulturjournalistik.

Webbtext Aktörerna i begravningsbranschen verkar inom ett väldigt känsligt område, där det är viktigt att allt går rätt till, och att ingen känner sig lurad. Kunderna är emotionella vilket gör att ett extra ansvar vilar på begravningsbyråerna. Trots det är det en sluten bransch, utan statlig tillsyn och där de enskilda aktörerna i mångt och mycket kontrollerar sig själva. Fonus, det överlägset största begravningsföretaget i Sverige, gick i mitten av 00-talet igenom en svår ekonomisk kris, som man dock lyckades vända på väldigt kort tid. Bland annat genom avveckling av verksamheten i Danmark och Finland, och en omfattande omorganisation av verksamheten i Sverige. Vi har tittat närmare på Fonus och ser i dag en organisation som är spretigare till sin bolagsstruktur. Numera äger Fonus franchisekedjor och enskilda byråer som verkar under andra namn. Även om deras uppdrag minskar lyckas de nu gå med mer vinst än redan innan krisen började. Fonus grundades utan enskilt vinstintresse, som en reaktion mot de privata begravningsaktörernas onödigt dyra priser, men hur ser de själva ut i dag? Istället för att prata om att sänka priserna talar de i dag om att vara prisvärda, ett begrepp som de själva menar är upp till betraktaren. Förutom att Fonus drivs som en ekonomisk förening har vi i dag svårt att se hur de skiljer sig från en privat begravningsentreprenör. När någon dör måste kroppen transporteras till ett bårhus. Avlider man på ett äldreboende eller annat boende i kommunal regi är detta kommunens ansvar, medan landstinget tar hand om dödsfall på övrig plats. Vi undersökte priserna för upphandlingar av bårtransporten i Sveriges alla kommuner och landsting. Vi fick en svarsfrekvens på 84 procent av kommunerna och 95 procent av landstingen. Priset kunde variera kraftigt. På landstingsnivå från 47 kronor upp till 4 370 kronor per transport. Det är också olika vem det är som i slutändan betalar för tjänsten – dödsboet eller skattebetalarna.

Hemsidestext Blir man rik på att förmedla tolkar? – En granskning av de tolkförmedlingar som Migrationsverket har avtal med Enligt Migrationsverket själva gör de ”ofantligt” många reklamationer till tolkförmedlingar, de aktörer som verket bokar tolk genom. Kvaliteten på tolkningen är varierande och de som drabbas allra värst när tolkningen inte är korrekt är de som söker asyl. Rätten till tolk fyller en viktig funktion för en rättssäker behandling av asylansökan. Men det saknas tillsyn och kontroll över tolkförmedlingarna. Migrationsverket är en utav de största köparna av tolktjänster i samhället. Att få avtal med verket är värdefullt för tolkförmedlingarna som får in stora summor pengar på att förmedla tolkar till verket. Jag har granskat ekonomin i de bolag som har avtal med Migrationsverket. Några av ägarna blir rika på att förmedla tolkar – men tolkarna själva är dåligt betalda och har osäkra arbetsvillkor. Andra ägs av riskkapitalbolag med säten i lågskatteländer.

Nederländerna är idag ett av världens mest tätbefolkade länder. Allt fler holländare väljer att emigrera från trängsel, höga huspriser och luftföroreningar. Emigrantmässor runt om i landet lockar tusentals besökare. En del av dem hamnar i Sverige, där avfolkningen av landsbygden och småstäderna är ett utbrett problem. Där småkommunerna gör allt för att få folket att stanna eller nya att flytta in. En tredjedel av Sveriges kommuner driver Hollandsprojekt i någon form i dag. Vi har kartlagt dem. Svenska kommuner betalar miljoner för högstatusinvandringen varje år. Hur mycket är en ny människa värd i kommunkalkylen? Kan holländarna rädda landsbygden?

Våra tre storstadskommuner har inte gjort en enda ansökan om tvångsförvaltning av hyresfastigheter under de senaste femton åren. Trots att det står i Bostadsförvaltningslagen att det är kommunen och organisationer av hyresgäster som kan det. Istället är det i stort sett bara Hyresgästföreningen som tar på sig det ansvaret. I den här undersökningen tar jag reda på varför det är så.

Ett examensarbete om de flickor som lovades skydd men tappades bort på vägen och om systemet som låter det ske. Runt om i Sverige finns det skyddade boenden där unga flickor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kan få hjälp och skydd från familjen som skadar dem. Flickorna placeras ofta enligt Lagen om Vård av Unga som säger att socialtjänsten tar över vårdnad och ansvarar för deras välbefinnande. Trots det tillåts flickorna återvända hem till familjen, när de i tvivlande stunder inte klarar av pressen och isoleringen. Väl hemma ser vi exempel på hur flickorna blir bortgifta utomlands, misshandlade, våldtagna, förtryckta och även mördade.

Vi har valt att undersöka hur svenska livsmedelsproducenter anser att matbutikernas egna märkesvaror, EMV, påverkar dem. Ica, Coop och Axfood har en helt dominerande ställning på den svenska livsmedelsmarknaden, och med sina egna varor har de kunnat öka sitt inflytande ytterligare. I takt med att EMV breder ut sig allt mer i butikshyllorna så får de dessutom mer klirr i kassan. Men det är inte kedjorna själva som tillverkar de här varorna. Det gör redan etablerade producenter, allt från marknadsledare som Scan till små företag på landsbygden som vid sidan av sin vanliga produktion gör varor åt kedjorna. Vi tror att många konsumenter är omedvetna om EMV-varornas ursprung, men eftersom mat är något alla konsumerar dagligen så borde det rimligtvis intressera många. Genom att intervjua ett stort antal producenter har vi försökt skapa en bild av de nya villkoren på matmarknaden. Flera EMV-tillverkare vittnar om en situation med otrygga avtal, osjyssta förhandlingsmetoder, dålig lönsamhet, och en orättvis maktfördelning. Andra tycker att utvecklingen är positiv. Gemensamt för dem alla är att det är en helt ny verklighet som de på ett eller annat sätt måste förhålla sig till. För att ge en bredare bild av denna nya verklighet har vi även intervjuat representanter för bland annat Konkurrensverket, Livsmedelsföretagen och Centrum för konsumtionsvetenskap i Göteborg, samt låtit de tre matjättarna ge sin bild av saken.

När svenska kvinnor började spela fotboll, under organiserade former, i slutet av 1960-talet förnekade Svenska Fotbollsförbundet deras existens. I dag lanseras Damallsvenskan som ”världens bästa liga” och Tyresö FF som på kort tid värvat in storstjärnor som Marta, Caroline Seger och Verónica Boquete är ligans mest hajpade lag. Jag har tagit reda på hur laget, som harvade i division tre för fem år sedan, kunnat värva världens bästa spelare – och undersökt hur det påverkat klubbens egna talanger. Dessutom har jag undersökt hur stor skillnaden är mellan damfotbollens ”bästa liga” och herrallsvenskan, som hamnar först på 28:e plats när Uefa listar Europas bästa fotbollsligor. Med världsstjärnor i klubblagen och ett VM-brons i ryggen kanske damerna äntligen är redo för jämförelsen som så många vägrar att göra?

De senaste åren har metallstölderna ökat kraftigt i Sverige. I och med detta har ett nytt fenomen dykt upp; avfallsturister från Baltikum åker till Sverige för att stjäla eller köpa gamla bilbatterier då dessa innehåller mycket bly. Som privatperson får man nu två kronor per kilo bly i Sverige men i Baltikum ungefär det dubbla.

Johan, 18, dömdes för sexuellt utnyttjande av barn för att han hade ömsesidigt sex med sin flickvän. De är fortfarande ihop. Robin är 15 år och kallas pedofil och våldtäktsman efter att ha dömts för samma brott. Medan den här förvirringen pågår blir fler dömda. Unga människor får prickar i brottsregistret som gör att de inte kan söka till en rad jobb och nekas inresa i flera länder. De har haft sina första ömsesidiga sexuella upplevelser, och fått en stämpel som sexualförbrytare för resten av livet.