Titel: “Älska dig själv, men glöm inte sminket…” En kvalitativ studie av tidningen Julias innehåll Författare: Emma Andreasson och Julia Clausén Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 41 sidor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete. Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014 Syfte: Syftet är att undersöka vilka värden och normer tidningen Julia kommunicerar kring könstillhörighet och heteronormativitet. Metod & material: Kvalitativ innehållsanalys av två nummer av tidningen Julia Huvudresultat: Julia är en tidning som vänder sig till läsare mellan 9-14 år. Studien visar att de ämnen som får störst utrymme i tidningen rör kändisar, skönhet och mode. Kända kvinnor används som inspirationskällor och utgångspunkter när det kommer till hur en som tjej ska sminka sig och klä sig. Genomgående presenteras också produkter som kan hjälpa läsaren att uppnå de ideal som framkommer i tidningen. När tjejer presenteras läggs stor vikt vid utseende och stil, snarare än vid intressen eller yrke. I kontrast till de inslag som berör utseende finns uppmuntrande sådana vars syfte är att stärka läsaren och uppmuntra henne att gå sin egen väg. I tidningen framkommer även en heteronorm genom att killar presenteras som objekt för läsarens beundran och heterosexuella förhållanden tas för givet. Budskapen finns både manifest och latent och uttrycks i både text och bild.

Titel: E-sport och Media: Mötet mellan elektronisk sport och traditionell media Författare: Erik Sjölin & Nicholas Ranégie Uppdragsgivare: Eget ämne Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 48 Antal ord: 19 499 (exklusive framsida, tacksida, innehållsförteckning,executivesummary, referenslista och bilaga). Syfte: Analysera hur medieaktörer i Sverige resonerar kring sitt arbete med e-sport. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av informant- och respondentkaraktär. Material: Samtalsintervjuer med åtta yrkesverksamma personer inom e-sport hos medieaktörer i Sverige. Huvudresultat: Popularitetståget, fenomenet och trenden e-sport (elektronisk sport) är populärt tittarmässigt, men samtidigt relativt okänt av allmänheten. Huruvida e-sporten är en sport eller inte finns eviga diskussioner kring, men de svenska medieaktörerna ser många likheter mellan e-sport och traditionell sport. Om e-sporten klassas och blir behandlad som sport kommer den få större räckvidd och bli allt mer accepterad av allmänheten med tiden. Klassisk nyhetsvärdering appliceras inom e-sporten och innehållet produceras som om det vore sport. E-sporten måste bygga profiler som spelare, kommentatorer och andra föregångspersoner i Sverige, precis som i traditionell sport. E-sporten är ett globalt fenomen och därför är det problematiskt att använda sig av utländska profiler i samband med svensk annonsering för svensk marknad. Under DreamHacks initiativ har medieaktörerna i Sverige börjat acceptera att se sändningsrättigheter i språk till skillnad från ett klassiskt territorie-tänk. DreamHack har tillskansat sig en väsentlig maktposition inom e-sportssverige, men för att utveckla e-sporten väljer de att inte sälja sändningsrättigheter exklusivt. Produktionsmässigt ligger Sverige bland de främsta i världen i och med att samtliga mediehus i Sverige pratar e-sport. Med stora koncentrerade tittarskaror mot målgruppen unga män, har e-sporten stor potential på många plan. E-sporten har lyckats uppfylla de svenska medieaktörernas publik-, annons, och icke-inkomstbringande mål. E-sportspublikens omfattning har utan tvekan resulterat i att media börjat täcka e-sporten, vilket gör att annonsörer ser en ny marknad investerar kapital i e-sporten som kan expandera och få fler tittare, allt i en uppåtgående spiral.

Titel: Landskrona stad i media – En studie av Landskrona stads profil i Landskrona Posten. Författare: Louise Ostrenius Uppdragsgivare: Landskrona Stad Kurs: Examensarbete i Media och Kommunikationsvetenskap Handledare: Jan Strid Sidantal: 50 sidor (16604 ord), inklusive bilagor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning den bild Landskrona Posten ger av Landskrona Stad stämmer överens med stadens önskade profil och varumärke. Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys. Material: 390 artiklar från Landskrona Posten 2012-2013 Resultat: Resultatet påvisar att den bild av Landskrona stad som framgår i den lokala dagspressen Landskrona Posten, ger en relativt verklighetsenligt bild av staden. Balansen mellanartiklar med ett positivt samt negativt anspråk har en jämnfördelning och stämmer även braöverens med den statistiska situationen av brottslighet och segregation som råder i Landskrona. Däremot kan man se stora avvikelser mellan verkligheten, den medialt förmedlade verklighetenoch den önskade profil och image som Landskrona eftersträvar i sitt varumärkesarbete. Tydligaparalleller kan dras mellan den bild av Landskrona stad som Landskrona Posten förmedlar till läsaren och den statistiska verkligheten där mångkulturen är utbredd och antydan till segregationfinns, likväl som brottsstatistiken är hög. Självklart är det möjligt att förändra stadens profil ochimage åt önskat håll men framförallt måste tydliga riktlinjer, stark tro inom kommunen och en statistisk och trovärdig förändring ske innan detta är möjligt. Däremot är inte den bild förmedlad av Landskrona Posten av så stor inverkan som det från början tycktes verka. Att börja varumärksbyggandet redan inom organisationen är A och O för att nå ut till sin målgrupp, det är troligtvis också här Landskrona måste starta sitt arbete för att uppnå önskat profil och trovärdighet hos sina invånare.

Titel: Friendvertising – De som delar men inte tror sig dela Författare: Sofia Fris Åsum, Angelica Gustafsson och Matilda Hall Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Kurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 61 sidor inklusive bilagor Antal ord: 17 953 Syfte: Att undersöka unga vuxnas förhållningssätt till friendvertising Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer Material: Fem fokusgruppsintervjuer Huvudresultat: Resultatet visar att den undersökta gruppen unga vuxna har ett positivt förhållningssätt till tillvägagångssättet friendvertising, men att det är komplext. De anser att friendvertising är effektivt, att det har större påverkan än traditionell reklam, att filmerna skapar starka känslor samt att personer som delar friendvertisingmaterial blir volontärer för varumärket i fråga. Däremot menar de att de inte delar material i sociala medier i särskilt stor utsträckning. Av svaren att döma är det tydligt att orsakerna till detta handlar om identitetsskapande. De ser sociala medier som en offentlig sfär och det som delas är synligt för många. Hur de delar material i sociala medier och vad de väljer att visa upp blir således en del av deras identitet. Trots att de själva inte anser sig dela material i sociala medier i speciellt stor utsträckning visar resultatet att de delar på ett omedvetet plan. Detta då de gärna sprider underhållande eller intresseväckande material i mindre grupper eller till enskilda personer. Respondenterna ser inte detta som delning, men faktum är att de inte kan veta hur många personer materialet sprids till när de delat med en person i sitt sociala nätverk. Likaså gillar respondenterna mycket material i sociala medier vilket även det innebär en form av delning.

Titel Göteborg – småstadskänsla & storstadsutbud – En kvalitativ undersökning om unga vuxnas uppfattning om Göteborg som stad. Författare Sofie Nyckelgård & Nina Raun Stenberg Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Handledare Jan Strid Kursansvarig Malin Sveningsson Termin Vårterminen 2014 Sidantal 32 sidor Antal ord 15 100 ord Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör Göteborg till en attraktiv stad enligt unga vuxna. Metod Kvalitativ intervjustudie Material 12 invånare i Göteborg i åldrarna 18-25 Huvudresultat I denna studie kom vi fram till att det finns ett gap mellan den image unga vuxna göteborgare har av Göteborg och den profil Göteborg & Co förmedlar. Vad som gör Göteborg attraktiv som stad för en ung vuxen skiljer sig alltså från den mer generella och breda bild som nu kommuniceras ut. Ur ett ungt perspektiv karaktäriseras Göteborg som den lilla storstaden, musikstaden, naturstaden och sommarstaden. Vidare ser vi tydliga mönster i att unga vuxna föredrar områden med gemytlig och historisk karaktär där många andra unga vuxna rör sig. Göteborg uppskattas för sin varma, välkomnande och sprudlande atmosfär med ett rikt utbud av aktiviteter, socialt uteliv, hav och natur som attraherar en ung vuxen.

Titel Fyra faktorer mot ett lyckat kundmöte Författare Nathalie Lindenhall & Matilda Åsén Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2014 Handledare Orla Vigsö Sidantal 49 sidor (exklusive referenser och bilaga) Antal ord 18 713 ord (exklusive referenser och bilaga) Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den kommunikativa samförståelsen mellan PR-byråer och deras kunder under ett kundmöte. Metod Sju kvalitativa respondentintervjuer Huvudresultat Denna studie visar att PR-byråer gynnas av att arbeta med förberedande åtgärder inför ett kundmöte för att snabbare och mer kontrollerat kunna uppnå en kommunikativ samförståelse med kunden. Research, kommunikation, frågor och förtroende är fyra huvudfaktorer som studien har mynnat ut i. Genom att arbeta med dessa skapas goda förutsättningar för djupa dialoger, ömsesidig förståelse och långsiktiga kundrelationer. Huvudfaktorerna samspelar både med varandra och med andra underfaktorer såsom relation, strategi och personkemi för att lyckas uppnå en samförståelse mellan PR-konsult och kund.

Titel: Det mediala köttet. En studie om hur den svenska pressen skildrar köttkonsumtion mellan åren 2002-2012. Författare: Lisa Jansson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal exklusive bilaga: 38 sidor Antal ord: 9527 Syfte: En deskriptiv studie om hur köttkonsumtion har skildrats i svensk dagspress mellan åren 2002-2012. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Artiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan åren 2002-2012, hämtade från mediearkivet Retriver. Sammanlagt samlades 131 artiklar in. Huvudresultat: Resultatet som denna studie lett fram till visar att över tid har det skett en förändring i rapporteringen av köttkonsumtion som ligger i tiden enligt tidigare studier. Artiklarna som studerats har alla varit övergripande positiva till en minskad köttkonsumtion, men med vissa undan tag. De artiklar som var positiva hänvisar oftast till FN:s Miljöorgan och liknande rapporter. Dock är de flesta artiklar från alla fyra tidningarna överens om att en minskning av köttkonsumtionen måste ske för miljöns skull. Det är mestadels nyhetsartiklar som befinner sig bland de studerade artiklarna och Aftonbladet och Expressen är de tidningar som har mest ledare och debattartiklar. Mediebilden är övergripande positiv till en minskad köttkonsumtion.

Denna studie har visat att journalister har en stark yrkesidentitet som är nära sammankopplad med idealen. De har påpekat vikten av ideal som berättande av komplicerade skeenden och granskning, och även problematiserat dem. Respondenterna tenderar även att knyta samman kring idealen vid påfrestningar från PR-kupper. Realtionen mellan journalister och PR-aktörer är komplicerad, vilket även kan utläsas i denna uppsats genom de åsikter journalisterna uttrycker om fenomenet PR-kupp. Respondenterna med flera yrkesverksamma år beskrev sig som trygga i sin situation även om PR-kuppen ifrågasätter en del av idealen medan de med färre år beskrev en större osäkerhet och rent av en rädsla för att misslyckas genom att ha publicerat en osanning. Journalister inom public service upplevde att det skulle få stora konsekvenser om de begår misstag och misslyckas med sitt uppdrag, vilket vi inte såg på samma sätt hos journalister inom kommersiella organisationer. Resultatet visar även att journalisterna upplever det komplicerat att växla mellan att vara privat- och yrkesperson. Journalisterna med mindre erfarenhet tenderar att ha svårare för växlingar i identitetens refleixvitet än journalister med längre erfarenhet. Överlag visade resultatet att yrkesverksamma år i branschen hade större betydelse för respondenternas uppfattning och upplevelser än huruvida de arbetade inom public service ellr kommersiellt.

Titel: I fädrens spår för framtids valsegrar – En kvalitativ studie om valaffischeringens roll i den lokala valkampanjen Författare: Daniel Hermansson & Albin Nordin Handledare: Nicklas Håkansson Uppdragsgivare: Göteborgs universitet Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG Sidantal: 47 (inklusive abstract, referenslista och bilagor) Antal ord: 17346 Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur svenska partiers kommunala valledare ser på valaffischens roll i en alltmer professionaliserad och medialiserad politisk kommunikation. Metod: Den kvalitativa samtalsintervjun Material: Studien bygger på sex samtalsintervjuer med valledare i två kommuner. Huvudresultat: Vår studie visar på att valaffischering i mångt och mycket upprätthålls av traditioner och förväntningar på hur en valrörelse ska se ut. Affischeringen upplevs som resurskrävande och det är ofta de personella resurserna som sätter ramarna för omfattningen. De lokala partiföreningarna gynnas av att partierna centralt har professionaliserats och är i många fall beroende av stöd uppifrån. Man hanterar ändå affischeringen på ett professionellt sätt med målgruppsanpassning och en insikt om betydelsen av en lokal valkampanj som budskapsmässigt och grafiskt harmonierar med den nationella. De vänder sig i första hand till en väljararena men menar ändå att affischeringen kan ha en mobiliserande effekt på den interna arenan.