Titel: Med inlevelse – En studie om marknadskommunikation, storytelling och målgrupper i upplevelseindustrin. Författare: Magdalena Björklund Uppdragsgivare: Stylt Trampoli AB Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Orla Vigsö Sidantal: 49 inklusive bilaga Syfte: Att ta reda på hur företag i upplevelseindustrin ser på och använder sig av marknadskommunikation och storytelling. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Respondenter: Ballongflyg i Väst, Clarion Hotel Post, GBG Wrestling, Gunnebo Slott och Trädgårdar, Lajvverkstaden, Ostindiefararen Götheborg och The Barn. Huvudresultat: Mina resultat visar att företagen har en relativt genomgående strategi när de marknadsför sig. De viktigaste kanalerna är hemsidan, Facebook, PR, samarbeten med andra företag, nätverk och word-of-mouth-kommunikation. Det finns tre huvudsakliga sätt att använd storytelling på, det första är att upplevelsen är en berättelse, det andra är att berättelserna runt företaget bygger dess identitet, och det tredje är att företagets verksamhet bygger på berättelser om dess historia. Företagen använder storytelling för att väcka känslor, ge kunderna ett mervärde, bli ihågkomna och differentiera sig mot andra företag. Företagen måste hitta ett sätt att locka de kunder som lever i dagens konsumtionssamhälle, där kunderna hela tiden letar efter nya och häftigare upplevelser. Storytelling är en användbar metod för det. Företagen ser ett behov av att använda sig av målgrupper. De vill veta vad kunderna har för behov, förkunskaper och livsstil för att kunna nå ut effektivt, genom rätt kanaler. Företagen menar att de inte har en stor definierad målgrupp eftersom de vill nå ut brett. Därför kan det vara viktigt för företagen att göra målgruppsanalyser för att veta mer om de personer de vill kommunicera med.

Titel Slaget om skolpengen – En intervjustudie av fyra gymnasierektorers uppfattningar om gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i Göteborg Författare Anders Pålsson Kurs Interdisciplinärt examensarbete inom lärarprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Jan Strid Sidantal 61s Syfte Undersöka hur gymnasierektorer ser på gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i Göteborg. Metod Kvalitativa informantintervjuer Material Transkriberade informantintervjuer med två kommunala rektorer och två friskolerektorer på verksamma gymnasieskolor i Göteborg. Huvudresultat Resultatet pekar bl.a. på att rektorerna anser att gymnasiemarknadsföringen i Göteborg har blivit mer informativ och att de reklamiska inslag som uppges ha varit vanliga under början av 2000-talet upplevs ha blivit färre, detta trots att gymnasiemarknaden idag beskrivs som hårdare än någonsin. Resultatet indikerar också att rektorerna anser att skolans rykte är avgörande för att lyckas som skola och att personliga möten på mässor och öppna hus med blivande elever är överlägset andra kampanjmetoder.

Titel Hundra år av svenska valaffischer: Ett kulturarv som rymmer dramatik, klasskamp, ideologiska motsättningar, propaganda, smutskastning, humor och en unik bildskatt Författare Tina Hildebrand Kurs Examinationsarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2013 Handledare Nicklas Håkansson Sidantal 44 inklusive bilaga Syfte Syftet med denna studie är att belysa förändringar i hur partierna har använt valaffischer för att locka väljare under det senaste seklet. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material En databas med 1 410 svenska valaffischer från åren 1911-2010 Huvudresultat Studien visar att andelen ideologiska budskap minskar och att andelen sakfrågor ökar över tid. De sakfrågeområden som dominerar är arbetsmarknad och social välfärd. Partierna är i huvudsak trogna sina ideologier, vänsterpartierna i något högre grad än höger- och mittenpartier. Tillsammans med sakfrågor används logos, till ideologiska budskap används pathos. Kombinationen sakfråga & logosargument används främst av vänsterpartier under åren 1911-1985 sedan av mittenpartier, 1988-2010. Kombinationen ideologi & pathos används mest av högerpartier (1911-1973), sedan av vänsterpartier (1976-2010). Layouten består i 24 procent av affischerna endast av text och det finns en ökande trend att använda textaffischer, 60 procent består av text & bild. I 15 procent av affischerna avbildas en eller flera partirepresentanter och det finns en ökande trend över tid. Affischer med endast text kombineras främst med ideologi under åren 1911-2002 och därefter med sakfråga. Partirepresentanter marknadsförs i 90 procent av fallen med ethosargument. Antalet affischer med direkt attack på motståndare var störst 1911-1973. Vänsterpartierna står för 54 procent av alla attacker.

Titel ”Intranätet SIW”. En kvantitativ studie av vilken syn medarbetarna på Södra Älvsborgs sjukhus har på intranätet. Författare Boel Rosbäck Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Jan Strid Sidantal: 41 Antal ord: 9611 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka ett intranäts användarvänlighet ur anställdas perspektiv. Metod och material Kvantitativ metod där 600 webbenkäter skickades ut via mail till ett slumpmässigt urval av anställda på Södra Älvsborgs sjukhus. 400 enkäter skickades till vårdpersonal, 200 till administrativ personal. Huvudresultat Av utsända enkäter återkom endast 160, 85 från vårdpersonal (21,5 %) och 75 (37,5 %) från administrativ personal. Resultatet visar att de anställda på SÄS ofta använder intranätet i sitt jobb för att få reda på nyheter och att innehållet på webbsidan ofta är föremål för diskussion på arbetsplatsen. Däremot används inte sidan som kommunikationsmedel. De kritiska synpunkter som framkommit visar att många tycker att det är svårt att hitta det man letar efter och att man ofta hamnar fel i sitt sökande. Bland vårdpersonalen anger något flera att tidsbrist är ett skäl att inte använda intranätet. I denna grupp anger också flera att de upplever tekniska problem.

Titel: Det mediala köttet. En studie om hur den svenska pressen skildrar köttkonsumtion mellan åren 2002-2012. Författare: Lisa Jansson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal exklusive bilaga: 38 sidor Antal ord: 9527 Syfte: En deskriptiv studie om hur köttkonsumtion har skildrats i svensk dagspress mellan åren 2002-2012. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Artiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan åren 2002-2012, hämtade från mediearkivet Retriver. Sammanlagt samlades 131 artiklar in. Huvudresultat: Resultatet som denna studie lett fram till visar att över tid har det skett en förändring i rapporteringen av köttkonsumtion som ligger i tiden enligt tidigare studier. Artiklarna som studerats har alla varit övergripande positiva till en minskad köttkonsumtion, men med vissa undan tag. De artiklar som var positiva hänvisar oftast till FN:s Miljöorgan och liknande rapporter. Dock är de flesta artiklar från alla fyra tidningarna överens om att en minskning av köttkonsumtionen måste ske för miljöns skull. Det är mestadels nyhetsartiklar som befinner sig bland de studerade artiklarna och Aftonbladet och Expressen är de tidningar som har mest ledare och debattartiklar. Mediebilden är övergripande positiv till en minskad köttkonsumtion.

Denna studie har visat att journalister har en stark yrkesidentitet som är nära sammankopplad med idealen. De har påpekat vikten av ideal som berättande av komplicerade skeenden och granskning, och även problematiserat dem. Respondenterna tenderar även att knyta samman kring idealen vid påfrestningar från PR-kupper. Realtionen mellan journalister och PR-aktörer är komplicerad, vilket även kan utläsas i denna uppsats genom de åsikter journalisterna uttrycker om fenomenet PR-kupp. Respondenterna med flera yrkesverksamma år beskrev sig som trygga i sin situation även om PR-kuppen ifrågasätter en del av idealen medan de med färre år beskrev en större osäkerhet och rent av en rädsla för att misslyckas genom att ha publicerat en osanning. Journalister inom public service upplevde att det skulle få stora konsekvenser om de begår misstag och misslyckas med sitt uppdrag, vilket vi inte såg på samma sätt hos journalister inom kommersiella organisationer. Resultatet visar även att journalisterna upplever det komplicerat att växla mellan att vara privat- och yrkesperson. Journalisterna med mindre erfarenhet tenderar att ha svårare för växlingar i identitetens refleixvitet än journalister med längre erfarenhet. Överlag visade resultatet att yrkesverksamma år i branschen hade större betydelse för respondenternas uppfattning och upplevelser än huruvida de arbetade inom public service ellr kommersiellt.

Titel: Ledarens identitetskris – en studie av argumentationsteknikens utveckling på ledarsidorna i Aftonbladet och Dagens Nyheter, år 1967-2012 Författare: Mai Nestor, Victoria von Heideman och Veronica Pettersson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Nicklas Håkansson Sidantal: 51 inklusive bilagor Syfte: Studiens syfte är att undersöka utvecklingen av argumentation på ledarsidorna i Aftonbladet och Dagens Nyheter under de senaste 45 åren. Metod: Kvalitativ retorik- och argumentationsanalys Material: 40 ledarsidor från Aftonbladet och Dagens Nyheter Huvudresultat: Ledaren sågs som det främsta politiska opinionsmediumet under en stor del av 1900-talet för att sedan få stor konkurrens av nya opinionsarenor. Det är därför intressant att se om det går att skönja indikatorer på att detta påverkat ledaren som journalistisk genre. Urvalets avgränsning ger ingen möjlighet till generalisering, men det går att urskilja mönster och tendenser i analysens resultat. Vi fann att ledarsidorna i stort har blivit mer personifierade, sensationssökande och använder sig mer av pathosargument än tidigare. Debattklimatet på ledaren har inte blivit märkbart hårdare, även om vi fann en ökning av personkritik som argumentationsteknik.

Title of Thesis: Avaaz Inclusive: A Case Study of a Representative of Global Civil Society Author: Isadora Hellegren Course: MK1500 Term: Spring 2013 Supervisor: Mathias A. Färdigh Number of Pages: 33 Number of Words: 12 618 Purpose of Study: This study intends to investigate what level of inclusiveness Avaaz offers its members in terms of accessibility of participatory features throughout its online platforms. By the application of a theoretical framework of political and communication theory, this thesis aims to define the democratic model most applicable to Avaaz, in regards to its displayed inclusiveness. Methodology: Case Study and Qualitative Web Content Analysis (Feature Analysis) Unit of Analysis: Avaaz Units of Observation: Avaaz Active Online Platforms Conclusion: After evaluation of the features offered online throughout Avaaz’ platforms, Avaaz can be argued to be of a two-way asymmetrical participatory character as the communication remains unbalanced. There are elements of deliberative discussions although these are not sufficient to characterize the organization. There are also elements appearing closer to the one-way communication models.

Titel: Näthotsapparaten – en fallstudie av hur Aftonbladet hanterar näthot mot journalister Författare: Jenny Meyer och Anders Widlund Uppdragsgivare: Docent Monica Löfgren Nilsson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 13 522 Syfte: Att undersöka hur en tidningsredaktion agerar internt när näthot riktas mot deras journalister. Metod: Kvalitativ studie med informantintervjuer. Material: Analysen baseras på intervjuer med fyra medarbetare på Aftonbladet. Huvudresultat: Studien visar att Aftonbladet i fallet Botkyrkamoskén på ett snabbt och effektivt sätt hanterade de problem som uppstod i samband med näthotet mot ledarskribenten Anders Lindberg. Man valde att till stor del fokusera på akuta åtgärder, såsom säkerhetsvakter och IT-spårning av gärningsmannen. Samtidigt visar studien vissa svagheter i Aftonbladets förebyggande och uppföljande åtgärder kring näthot. Det finns på Debattredaktionen en tyst kunskap kring hur näthot ska hanteras. Denna kunskap verbaliseras och dokumenteras inte i någon större utsträckning, vilket kan innebära problem för nyanställd eller oerfaren personal. Vidare framkom att definitionen av näthot är oklar för somliga anställda. Detta kan göra det svårt för den enskilde att avgöra vad som är olagligt och kan anmälas. Därmed riskerar man att journalister utsätts för näthot utan att det uppmärksammas.