Titel: ”Man skulle ju aldrig lägga upp en ful bild på sig själv liksom”. Författare: Ronja Rieman Kurs: C-uppsats inom medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårtermin 2014 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord: 23.553 ord inklusive bilagor (19.407 ord exklusive titelblad, innehållsförteckning, executive summary, abstract, referenser och bilagor) Antal sidor: 46 sidor inklusive bilagor) Syfte: Studien undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om och erfarenheter av utseendefokus på Instagram och om de anser att det kan !nnas en påverkan på deras självbild. Metod: Kvalitativa gruppintervjuer med totalt tolv personer. Material: Tre gruppintervjuer med unga kvinnor, 15-24 år, som är aktiva användare av Instagram. Huvudresultat: Denna studie har visat att unga kvinnor söker sig till Instagram för social interaktion, underhållning, tidsfördriv och frihet att kunna påverka hur de framställer sin ”online-identitet”. Samtidigt upplever de att Instagram är stress- och beroendeframkallande. Kvinnornas relation till Instagram kan beskrivas som komplex och i viss mån motsägelsefull. Studien visar vidare att unga kvinnor upplever att ett fokus på utseendet !nns på Instagram. Det kan bland annat identi!eras genom att många unga kvinnor publicerar en stor andel bilder som visar ett fördelaktigt utseende på deras ansikte eller kropp. Många av kvinnorna upplever prestationsångest och stress över att inte leva upp till skönhetsidealen på Instagram. De uppger också att självbilden kan påverkas av bekräelsen man får på Instagram. Vissa ser denna bekräelse mer som en bonus och lägger ingen större vikt vid den, medan vissa andra betraktar bekräelsen som en tävling som bidrar till hur omtyckt man är. Ålder och personlig mognad verkar ha en stor påverkan på kvinnornas åsikter kring bekräelse och självbild.

Titel Sensing social media: En studie om sociala medier som informationskälla på en organisation Författare Johan Larsson Handledare Bengt Johansson Uppdragsgivare Current Model Quality, Volvo Personvagnar AB Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Institution Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin Höstterminen 2013 Sidantal 48 (exklusive bilaga) Antal ord 19 365 Syfte Att undersöka och kartlägga Volvo Current Model Quality:s arbete med sociala medier idag och utifrån detta samt relevant teori och tidigare forskning ge förslag på framtida arbete med sociala medier som informationsintag. Metod Kvalitativ respondentintervju Material Sex (6) intervjuer med individer anställda vid Volvo Current Model Quality som till en högre grad använder sig av sociala medier i arbetet. För införskaffandet av övergripande information kring sociala medier på Volvo Personvagnar AB och Volvo Personbilar AB utfördes också fyra (4) informantintervjuer. Huvudresultat Sociala medier arbetas med till en högre grad av sex av trettioen anställda inom ”Teknisk support och produktuppföljning”. Dessa sex individers arbete varierar i form och användningsområdena som ses för sociala medier varierar också stort. De sex individerna är innovators för sitt arbete med sociala medier och har sina egna förståelser för vad sociala medier är. Organisationen i sin helhet har inte kommit långt i vare sig sensemaking-processen eller införandet av innovationen ”sociala medier i arbetet”. För ett större arbete med sociala medier krävs informationsinhämtningsverktyg, en öppenhet till förändring, kommunikation kring sociala medier och utbildning till de som ska arbeta med dem.

Titel Feminismen har sp arat ur: En retorisk analys av Fittstim – min kamp Författare Jennifer Marin Hummelin & Kristina Sandin Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin V årterminen 2014 Handledare Gabriella Sandstig Sidantal 60 (inklusive bilagor) Antal ord 19 834 Syfte Att studera hur argumentationen ser ut i avsnittet Har feminismen sp årat ur? i Sveriges Televisions programserie Fittstim – min kamp. Metod En retorisk analys. Material Första avsnittet i programserien Fittstim – min kamp. Huvudresultat Avsnittet driver tesen att feminismen har sp årat ur. Till stöd för tesen argumenteras det för att dagens feminism är medial, splittrad, extrem och onödig. Intervjupersonerna stödjer argumentationen som i huvudsak sker implicit. Avsnittet appellerar främst till tittarens känslor, snarare än till hens förnuft. Genomgånde samverkar olika retoriska element som tal, kroppsspr ak, mimik, ljud och bild för att rama in det som tittaren ser och hör.

Titel: ”Sen ser jag boken lite som skräpmat. Man bara trycker ner den för att det ska ta slut fort”. En kvalitativ studie om kvinnors uppfattningar om fenomenet Fifty shades of Grey Författare: Anna Borglin Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 32 (exklusive bilagor) Antal ord: 11 005 Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors uppfattningar om fenomenet Fifty shades of Grey som ett fall av populärkultur efter boken Fifty shades of Grey. Metod: Kvalitativ metod i form av en receptionsanalys Material: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnor Huvudresultat: Resultatet visar att kvinnorna uppfattat innehållet i boken Fifty shades of Grey (2011) och KappAhls underklädesreklam Fifty shades of Grey by KappAhl (2013) på olika sätt. Reaktionerna kring hur förhållandet man-kvinna beskrivs skiljer sig åt, likaså bilden av kvinnan som beskrivs. Respondenterna anser att det finns ett visst motstånd till boken i samhället men att den stora uppmärksamheten bidragit till en ökad acceptans. Kvinnorna ansåg att böckerna hade skapat många intressanta diskussioner kring hur de uppfattade innehållet och fenomenet. Huvudargumenten till att de läste boken var att den uppmärksammats i media eller efter vänners rekommendationer. De menade att boken innebar en flykt in i en fantasivärld likt andra böcker.

Titel Ny marknad, nya villkor. En kvalitativ studie om Försvarsmaktens kommunikation efter avskaffandet av den allmänna värnplikten. Författare Julia Carlsson & Kimberly Åkerström Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2013 Handledare Marie Grusell Uppdragsgivare Forskning för militär & försvar, Karl Ydén Sidantal 43 (inklusive bilaga) Antal ord 14 373 Syfte Att undersöka mottagarnas uppfattningar om Försvarsmakten och en av deras reklamkampanjer. Metod och material Tio kvalitativa respondentintervjuer, under vilka vi har visat tre olika reklamer från kampanjen Det är mycket nu. Huvudresultat Respondenternas har liten kunskap om Försvarsmakten. De har inte så stor känslomässig uppfattning om dem heller. Deras attityd är därför inte särskilt djupt förankrad. Över hälften av intervjupersonerna blir intresserade av Försvarsmakten utifrån de reklamer som vi har visat för dem. De gör på så vis en dominant tolkning och tolkar det på det sätt som Försvarsmakten önskar med sitt budskap. De flesta vill dock få mer information om verksamheten genom dessa eftersom de inte söker efter den på egen hand.

Titel: Skjut inte på Kulturtanten med hagelbössa – hon kommer ändå! Författare: Zara Selander & Isabella Westberg Uppdragsgivare: Arts & Business Sweden AB Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Orla Vigsö Antal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix) Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka. Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer på sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg. Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer. Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik såväl inom fysiska väggar som i digitala medier. Arbetet påverkas av fem huvudfaktorer som studien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt människans komplexitet. Nämnda faktorer ställer höga krav på scenkonstverksamheterna att hålla en ständig dialog och kommunicera till breda grupper i en mängd kanaler. De behöver anpassa kommunikationen utifrån de resurser organisationsstrukturen medger, till mänskliga aspekter som påverkar publikens sammansättning och ett informationssamhälle där budskap får svårt att nå ut. Områden som kan förstärkas är kommunikationens strategiarbete, dialogen i sociala medier samt relationskapandet med barn och unga efter skoltid. Samt att inte glömma att hålla dörren öppen för den trogna kulturtanten som kulturen faktiskt bärs upp av.

Titel: Kommunikation i praktiken – En enkätstudie om att kommunicera med företag i anskaffandet av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium. Författare: Emil Bredmar. Uppdragsgivare: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2013. Handledare: Mathias A. Färdigh. Sidantal: 75 inklusive bilagor. Antal ord: 19 835 exklusive bilagor. Syfte: Genom att undersöka personer på företags attityder till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP), åsikter om praktik och information kring praktik är syftet med studien att ge rekommendationer till hur GR kan kommunicera med företag i anskaffningen av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium. Metod och material: Kvantitativ webbenkätundersökning distribuerad via mejl till 1106 av GRs kontaktpersoner på företag i Göteborgsregionen. Huvudresultat: Resultatet och analysen av enkätundersökningen visar att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP) inte är särskilt välkända bland sina företagskontakter och att de kan arbeta på att stärka sitt anseende och varumärke. 94 procent av respondenterna är helt eller delvis positivt inställda till att företaget de arbetar på tar emot eller skulle ta emot praktikanter. När svarspersonerna uppger varför deras företag tar emot praktikanter utmärker sig tre anledningar: 1) framtida rekrytering av arbetskraft, 2) ta ett samhällsansvar som företag och 3) sprida kunskaper om vår verksamhet/ bransch. Endast drygt hälften av respondenterna har fått information kring praktik från GR/ PP och 42 procent av svarspersonerna anger att de önskar mer information om vad det innebär att ta emot praktikanter. GR rekommenderas att börja arbeta strategiskt med kommunikation genom en intern process där kärnvärden, varumärke, grafisk profil och kommunikationspolicy utformas. I arbetet med anskaffningen av praktikplatser för elever från grundskola och gymnasium bör en välarbetad kommunikationsstrategi utifrån analyser av målgrupper och omvärld tas fram. Det är viktigt att GR vårdar sina nuvarande kundrelationer men även satsar på nya målgrupper i rekryteringen av företag.

Titel: Livräddning i kommunikation Författare: Maja Davidsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborg universitet Uppdragsgivare: Safe at Sea Handledare: Marie Grusell Sidantal: 35 sidor exklusive bilagor Antal ord: 12 533 ord Syfte: Syftet är att analysera Safe at Seas externa kommunikation. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och retorisk analys Material: Safe at Seas hemsida, Rescuerunnerns hemsida, informationsbroschyrer och pressmeddelanden. Huvudresultat: Resultatet visar att Safe at Sea har en tydlig informativ stil i innehållet i sina kommunikationskanaler. Ur en retorisk synvinkel använder företaget främst det retoriska perspektivet logos vilket innebär att författaren använder sakliga argument och konkret fakta i sina texter om produkten Rescuerunner för att nå läsaren. Innehållet i kommunikationskanalerna förmedlar en stark bild av vad Rescuerunnern är och vilka användningsområden den kan användas inom medan företaget som står bakom produkten Rescuerunner hamnar lite i skym undan då Rescuerunnern har ett starkt och mer etablerat varumärke än företaget Safe at Sea som producerar varan. Ordet trovärdighet är också återkommande för Safe at Seas då de arbetar mycket med expertutlåtande för att skapa en tilltro hos mottagaren. Detta enligt retorikens ethos som representerar just trovärdighet som författaren tillskriver sig själv. Mestadels innehåller informationsmaterialet och hemsidorna text men det finns även kompletterande bilder för att visa vad Rescuerunner är.