Syfte: Att undersöka kvällstidningarnas hälsolarm och undersöka om det finns återkommande mönster. Även att se vad som ligger till grund för artiklarna, huruvida vi kan lita på dem och göra det möjligt att dra slutsatser om vad den här typen av journalistik kan ha för konsekvenser för publiken, journalistiken och vetenskapen.

Mediernas granskning av statsministern Göran Perssons statssekreterare Lars Danielsson efter flodvågskatastrofen i Sydostasien var omfattande och tonen bitvis hård. Men hur sakliga var medierna, baserat på de statliga utredningar som utredde Lars Danielsson, i denna rapportering? Hade medierna den självständiga och eget granskande hållning, som vi medborgare har rätt att utkräva av dem? Efter att ha gett en bakgrundsbild av Sveriges styrning, samt av flera berörda politiska organ och aktörer, försöker arbetet ringa in kritiken mot Lars Danielsson, både såsom den ser ut i de offentliga utredningarna och som den skildras i medierna efter flodvågskatastrofen. Genom att undersöka alla artiklar om Lars Danielsson och regeringens hantering av flodvågskatastrofen i två av Sveriges rikstäckande morgontidningar, och två stora kvällstidningar, från 26 december 2004 efter flodvågen och framåt syftar arbetet till att ge en översikt av de främsta kritikpunkter som riktades mot Lars Danielsson beträffande hans roll i krishanteringen. Denna kartläggning jämförs sedan med resultaten av läsningar av berörda statliga utredningar. 1972 etablerade den statliga pressutredningen fyra funktioner för svensk massmedia. Dessa funktioner har blivit alltmer vedertagna, bland annat av Svenska journalistförbundet. Lyckades medierna med sitt uppdrag att informera och upplysa allmänheten i sin granskning av Lars Danielsson såsom pressutredningen från 1972 säger?

Vi ville se hur prostitution skildras i Göteborgs-Posten. Definitionen av och synen på prostitution kan se väldigt olika ut i olika delar av världen. Vi har valt att avgränsa oss till Norden, där länderna har liknande politiska/ekonomiska/kulturella kontexter (och även samarbetar kring prostitution: NIKK-rapporten) för att kunna applicera samma begrepp och modeller på vårt material. Vi kommer också att göra ett urval baserat på artikellängd, med 450 ord som minsta antal. Urvalet görs via mediearkivet och det är också därför vi valt ord istället för antal tecken då det är vad de använder. Vi vill inte se hur ofta/hur mycket GP skriver om prostitution utan hur det skildras när det väl skrivs om det. Därför har vi valt att under en elvaårsperiod, 1 januari 1997 – 31 december 2007, ta fram artiklar som stämmer in på urvalen ovan; artiklar på minst 450 ord som på något sätt skildrar prostitution i Norden. Vi väljer åren 97-07 för att det kan vara intressant att se om det syns några skillnader före och efter att sexköpslagen trädde ikraft (1 jan -99). De texter vi får fram kommer vi att analysera kvalitativt och kvantitativt.

Projektarbetet om Europaparlamentsvalet 2004 syftar till att ta reda på vilken påverkan media har på valdeltagande. Som teoretisk ram har vi dagordningsteorin, som menar att det media skriver är det allmänheten tänker på och uppmärksammar. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur rapporteringen om EU sker och skiljer sig i de olika länderna. Eftersom detta är ett val som hela EU deltar i, har vi tittat på tidningar från fyra länder; Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Den information som samlats in kommer från kvantitativ och kvalitativ innehållsundersökning, intervjuer och referenslitteratur. Är det någon skillnad i kvantitet på bevakningen till Europaparlamentsvalet 2004 jämfört med bevakningen av det senaste nationella valet i respektive land? Vad skiljer de olika ländernas bevakning åt? Påverkade bevakningen valdeltagandet? Hur kan detta påverka det kommande valet till Europaparlamentet 2009? För de kvantitativa och kvalitativa undersökningarna använde vi oss av åtta europeiska dagstidningar; Le Monde, Le Figaro, Frankfurter Allgemeine, Süddeutsche Zeitung, The Times, The Independent, Dagens Nyheter och Göteborgsposten. Urvalet börjar från och med en vecka innan respektive val till och med valdagen för den kvantitativa undersökningen. För den kvalitativa börjar urvalet två dagar innan från och med valdagen. Resultaten kan sammanfattas i en bekräftelse att media, oavsett land, bevakar Europaparlamentsvalet i lägre grad än vad den bevakar de nationella valen. Orsaken till detta beror på att Europaparlamentsvalet anses vara ett andrarangsval; varken partier, väljare eller massmedier satsar lika mycket på det som på det nationella valet. Orsakerna till detta varierar beroende på vem man frågar, men en unison orsak tycks vara att EU är för komplext och i de flesta fall främmande för väljarna. Intresset för EU är litet, varför media i sin tur inte uppmärksammar det och skapar därmed ett minimalt allmänt intresse. Det är en ond spiral.

The aim of this study is to examine how two cases of assault against Swedish politicians have been covered in the largest Swedish newspapers, and the most viewed/listened to newscasts on TV and radio. The two politicians were Fredrick Federley of the Centre Party and Issa Issa of the Swedish Democratic Party. The research questions are the following: – What did the coverage of the assault of Fredrick Federley and the assault of Issa Issa look like? – Why did the coverage look like this? – Was the assessment made by the media reasonable, if you consider our news values theory?