Företrädare för den svenska mjölkbranschen använder argument som öppna landskap, god djurhälsa och bevarande av biologisk mångfald för att sälja in sin produkt till
konsumenterna – men samtidigt kämpar de för att bli av med beteskravet, det som de själva lyfter fram som orsaken till just öppna landskap, biologisk mångfald och god djurhälsa. Varje år tar svenska mjölkbönder emot nästan tre miljarder EU- och svenska skattekronor – det visar en ny undersökning från JMG.
De senaste åren har det talats om mjölkkrisen. På grund av ett stort överskott på mjölk på den globala marknaden får bönderna mindre betalt och tvingas lägga ner sina verksamheter. I Sverige har vi i dag mindre än fyratusen mjölkbönder kvar, år 1995 var de över sjuttontusen.
För att hjälpa mjölkbönderna har EU, men även svenska staten, skjutit till flera krisstöd och stödpaket. Utöver dessa hundratals miljoner kronor får mjölkbönderna ta del av de pengar
som varje år betalas ut till jordbruket.
En unik undersökning från JMG har tagit reda på hur mycket pengar de svenska mjölkbönderna har fått åren 2013-2015. Det visar sig vara en stor del av de totala utbetalningarna till Sveriges lantbrukare. Undersökningen tittar också närmare på vad mjölkbönderna får stöden för och hur mycket pengar som delas ut av respektive orsak.
I en fördjupning av den svenska mjölkbranschens historia berättas hur mjölken har kommit att få en särställning som livsmedel. Mejeriföretag får göra reklam i skolor och branschen har under 1900-talet stöttats av läkare, lärare och politiker som själva inte har någonting att vinna ekonomiskt på mjölken. Det är unikt.
Öppna landskap, glada kor och naturbetesmarker är värden som mjölkbranschen säljer in till konsumenterna. I undersökningen granskas branschens och politikernas egna argument för en svensk mjölkindustri. Under 2016 fick Lantbrukarnas Riksförbund igenom en stor ändring i
beteslagstiftningen. Nu behöver mjölkbönderna inte längre ha korna ute i en sammanhängande period, och det finns inget krav på dokumentation. Det gör det svårt för
djurskyddsinspektörerna att kontrollera att korna får komma ut på sommarbete – något som många bönder faktiskt är helt emot.

Fotbollssäsongen 2016 har kantats av ett antal skandalomsusade händelser som har satt både spelare och supportrars säkerhet på spel. För över ett decennium sedan instiftades Lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang för att stänga ute ordningsstörande supportrar, trots detta förekommer oroligheter på arenorna.
Vi har undersökt antalet meddelade tillträdesförbud i Sverige under en fyraårsperiod och även tittat närmare på vilka motiveringar som ligger bakom beslut om meddelade tillträdesförbud.
Undersökningen visar att Stockholm är den region i Sverige som meddelar flest tillträdesförbud i landet mellan år 2013 – 2016. En djupdykning som vi har gjort i alla 233 förbuden i regionen visar att de vanligaste ordningsstörningarna som leder till tillträdesförbud är 1) våld mot tjänsteman, 2) beträda avstängt område och 3) våldsamt upplopp.
Vi har även tagit reda på att Djurgården och Hammarby ansökt om 1300 tillträdesförbud under säsongen – men bara 50 har renderat i faktiska förbud.
– Min upplevelse är att det är otroligt trögarbetat med tillträdesförbud i Stockholm, säger Djurgårdens säkerhetschef Mats Jonsson.
Detta examensarbete ämnar ge en nyanserad bild, som sällan förekommer i medier, av problematiken med ordningsstörningar vid fotbollsarrangemang.

Om man jämför en kommun med ett aktiebolag är kommunchefen kommunens vd. Kommunstyrelsen är bolagsstyrelsen och kommunfullmäktige aktieägarna. Vd:n genomför det som styrelsen beslutar. På samma sätt fungerar det i kommunen. Kommunchefen är alltså en person med mycket makt och ansvar.

Kanske är den personen en av de mest intressanta att granska då hen har stor makt över kommuninvånarna men samtidigt inte är folkvald. Kommunchefen blir den som har tjockast cv. Eller kanske den som kommer bäst överens med kommunstyrelsen.

Eftersom kommunchefen är en person som är av högsta allmänintresse har jag granskat kommuncheferna i Jönköpings län. Jag har bland annat tagit reda på vad de tjänar, var de bor och om de sitter i bolagsstyrelser.

Resultatet av min undersökning blev snabbt intressant. Efter en sökning på kommunchefernas adresser såg jag att endast 4 av 13 kommunchefer bor i kommunen där de arbetar. Längst till jobbet har Jönköpings kommunchef som bor i Göteborg, med 15 mil till jobbet. Han tjänar också mest av kommuncheferna i länet, 101 000 kronor i månaden. Det är nästan 20 000 kronor över medellönen för kommunchefer.

När jag undersökte vilka bolagsengagemang kommuncheferna hade, tog granskningen en vändning då jag såg att Gnosjös enda kommunala bolag hade en styrelse endast bestående av män och en vd som också var man. Detta bryter mot kommunens egna jämställdhetsplan.

– Det är väl kompetensen som har styrt och det är väl inga kvinnor som har sökt. Vi har ingen diskriminering mot kvinnor, säger Arne Ottosson (M), kommunstyrelsens ordförande. Men vad spelar det egentligen för roll var en kommunchef bor eller vad hen tjänar? Det mest rimliga svaret på den frågan är skattepengar. Det handlar om personer som arbetar i offentlig verksamhet och vars löner och förmåner betalas av kommuninvånarna.

Antalet svenska tankesmedjor har mer än fördubblats de senaste tio åren. Journalister verkar ha svårt att förhålla sig till de nya opinionsbildarna – ska man alltid låta båda sidor komma till tals eftersom de har politiska åsikter eller är de snarare forskare så att man kan referera till dem som experter? – På ledarplats är vi företrädare för en åsiktsriktning. Det är bättre för oss om man refererar till våra åsikter som fakta, säger Timbros vd Karin Svanborg‐Sjövall och förklarar att de arbetar aktivt för att förekomma mer på nyhetsplats. Vi har undersökt hur svensk dagspress bevakartankesmedjor. Det har vi gjort genom att göra en kvantitativ innehållsanalys av 255 artiklar från 2014 och 2015. Vi har även gjort direktobservationer och Samtalsintervjuer med representanter för smedjorna. För attsjälva erfara hur källkritiska journalister är mot tankesmedjors material har vi skickat ut pressmeddelanden från en påhittad tankesmedja. Examensarbetet har visat att tankesmedjor har ett stort genomslag i media. Själva ordet tankesmedja förekom knappt 300 gånger i svensk tryckt press 2001 men nära 5 000 gånger femton år senare. Dessutom får deras åsikter ofta stå oemotsagda och det är sällan som journalister bemödar sig att upplysa läsaren vilken politisk åsikt tankesmedjorna företräder. Vi ser också exempel på att journalister – främst ledarskribenter – ofta lyfter fram tankesmedjornas material på ett positivt sätt.

”Jag sitter ju bredvid hela tiden när de tränar, eller kör min rehab eller tränar skott. Man sitter och ser hela tiden när de blir bättre och jag kan inte ens träna… jag saknar gemenskapen och hur man blir glad av att vinna tillsammans och se när det går bra för lagkamrater… jag kan inte riktigt fatta att jag kommer att bli borta så länge…”

Ida Fredrikson är en av de sju landslagsspelare i basket som drabbats av korsbandsskador mellan januari och maj 2016, fem av dem är tjejer. Själv känner jag till ytterligare två tjejer som skadat sig under samma period. För samtliga väntar över ett år av rehabilitering, en inställd säsong och en betydande ökad risk att drabbas av artros senare i livet.

Ett sätt att minska risken för skador är att göra skadeförebyggande träning. Svenska Basketbollförbundet har tagit fram ett uppvärmningsprogram som heter Basketsmart.

Programmet är utformat med utgångspunkt från den forskning som finns och studier visar att den minskar skaderisken med 50-60 procent. Men i vilken omfattning används den av klubbarna? 267 basketspelande tjejer svarade i en enkätundersökning på frågan ”Hur ofta gör du Basketsmart tillsammans med ditt lag under ledning av er tränare?” och tre av fyra svarade att de gör Basketsmart mer sällan än en gång i veckan, eller aldrig. Fem tjejer av 267 svarade att de gör Basketsmart tre gånger i veckan eller oftare.

Det är uppseendeväckande eftersom samtliga av de sjukgymnaster jag varit i kontakt med hävdar att man vid varje tränings- eller tävlingstillfälle bör göra en uppvärmning som förbereder för just den sport du tänker utöva. Vad beror det på att tränarna låter bli att göra det? Hur ska Svenska Basketbollförbundet går vidare? Se vår reportageserie om du vill veta mer. Här får du också träffa Ida Fredrikson som var mitt uppe i elitseriekval och drömde om EM med ungdomslandslag när knät gav vika. I det inslaget händer också något ganska osannolikt…

Och hur ska man matcha fram en ung baskettalang? När ska man gasa och när ska man bromsa? Vad är viktigast, klubb eller landslag? När John Brändmark skadade knät blev det en väckarklocka för hans klubb Borås Basket.

Runt en tiondel av alla Sveriges invånare är på ett eller annat sätt engagerade i en fotbollsförening.

Det handlar om allt ifrån spelare och ledare till den äldre herre som säljer lotter i entrén med syftet att föreningen ska få in några extra kronor till verksamheten. Den stora majoriteten av dessa personer lägger ner tid och pengar för att deras verksamhet ska gå runt. De flesta av landets fotbollsspelare betalar för att få vara med i ett lag i form av medlemsavgifter, långt ifrån den stjärnglans och de miljoner som byggs upp i media. Men även i den lägsta av serier finns det en aktör som får betalt för sin tid och för sitt arbete. Domaren kommer ofta som en ovälkommen gäst, ett nödvändigt ont för att matchen ska kunna genomföras, dessutom får han betalt. Till och med ganska så bra betalt, vilket gör att vissa krav bör kunna sättas på den som håller i visselpipan.

Men om man stannar upp och tänker till lite finns en helt annan aspekt. Ett lag har mellan 20-25 seriematcher på en säsong, lägg till några försäsongsmatcher och vi kan med god säkerhet säga att ett snitt på 30 matcher/lag om året är ganska nära sanningen. I ett ultimat seriesystem hade det funnits domare som också dömer runt 30 matcher på ett år, men hur ser det egentligen ut? Vissa dömer lika ofta som en spelare har match, det vill säga ungefär en gång i veckan under säsong. Sen finns det de domare som dömer mer, mycket mer. Den domare i Varbergs kommun som dömde allra mest under 2015 dömde över 90 matcher. Tre gånger så ofta som en spelare och ibland mer än en match om dagen. Kan vi då sätta samma krav på kvalitet på denne domare som vi gör på spelarna?

Är det rimligt att en domare som är inne på sin fjärde timme på plan ska kunna hålla samma koncentrationsnivå som en spelare som är inne på sin andra? Spelaren har dessutom oftast förtjänat sin plats genom att prestera bra inför matchen, domaren är ofta där för att det inte finns någon annan som kan göra jobbet.

Vad ska fotbollen göra för att få fler domare? Ja, kanske kan en god ekonomi locka en del. Den domare i Varberg som drog in mest på sin hobby 2015 tjänade över 56,000 kronor på att döma fotboll. Framsteg på planen kan leda till pengar även för en fotbollsdomare.

De flesta har någon gång i sitt liv föreställt sig hur det kommer att bli när man är gammal. Nog har de flesta en plan på var någonstans man tänker slå rot och bosätta sig i livets slutskede. Hemmet är en plats att knyta an till. Men så trillar du och sliter av lårmusklerna i benet. Du läggs in på sjukhuset och saknar anhöriga som kollar posten. Bland räkningarna som hopar sig på dörrmattan innanför brevinkastet ligger kanske den viktigaste. Hyresräkningen.

I fjol vräktes 103 personer över 65 år som inte klarade av att betala hyran för sin hyresrätt. I vår undersökning visar vi att hyresvärdar ofta vräker på grund av uteblivna hyresbetalningar ­– och det räcker i regel med en utebliven hyra.

I det tillhörande reportaget ”Gammal och vräkt” får du höra några av de drabbade berätta om var de sov de första nätterna, om hur det kändes att vräkas, om var de bor i dag och varför de inte kunde betala sin hyra.

Migrationsverket bemöter asylsökande HBTQpersoner på helt olika sätt, trots att de sökt av likartade skäl och runt samma tidpunkt. En förklaring kan vara bristande HBTQkompetens,
och att handläggarna har stereotypa föreställningar om de asylsökandes sexuella läggning.
I en undersökning från JMG har åtta asylsökande intervjuats om sina upplevelser av att söka asyl i Sverige. Bland de intervjuade finns flera som upplever sig ha blivit väl bemötta under
Migrationsverkets utredande intervju. Men det finns andra som vittnar om att de fått frågor som de uppfattat som påträngande, att de upplevt handläggaren som okunnig och som känner att de blivit misstrodda av Migrationsverket.
– Det var i stort sett samma fråga om och om igen; hur kan du veta att du är gay? säger en 18årig man från Iran.

De intervjuade vittnar också om att frågor om sexuella handlingar förekommer under intervjun, trots att Migrationsverkets genom sin rättsliga styrning avråder sina handläggare från att ställa den här sortens frågor. Skillnaden mellan de som upplevt sig positivt bemötta och de som varit obekväma i intervjusituationen är främst ifall man uppfattat frågor om sex som påträngande eller inte.

– Vissa frågor handlade om hur många sexuella partners jag haft och på vilket sätt vi haft sex. Det var jätteobekvämt för mig, säger en 35årig man från Ukraina som upplevt sig haft en mycket besvärlig intervju.

Trots JMGs studie har Migrationsverkets HBTQsamordnare Sofia Sjöö fortfarande gott förtroende för myndighetens bemötande av HBTQpersoner.

– Vi har blivit bättre på att ställa den typ av frågor som UNHCR rekommenderar men det syns
fortfarande i besluten att handläggarna ibland förväntar sig stereotypa svar från de sökande, säger hon.

Källsortering och lågenergilampor. Ekologiska fruktkorgar och cykelbud. De svenska universiteten samlar hållbarhetspoäng på hög och slår sig för bröstet med sitt miljöarbete. Samtidigt investerar de pengar i en direkt miljöskadlig verksamhet – fossilindustrin. Enligt en undersökning gjord av journaliststudenter vid Göteborgs universitet har sex av sju statliga universitet pengar investerade i bolag som är verksamma fossilindustrin. Världens största oljebolag, Exxon Mobil, har både Linköpings och Luleå tekniska universitet som finansiärer. Och Gazprom, en av världens ledande producenter av naturgas, får även de bidrag från svenska universitet.

Sedan 2009 finns det ett krav på att universiteten i Sverige ska ha en miljöpolicy som tar upp frågan om hur miljöarbete ska bli en naturlig del av universitetets verksamhet. Linköpings universitet skriver i sin miljöpolicy att de har ett ansvar för utvecklingen av en bättre miljö. Umeå universitet ska i sin tur medverka till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och vara ett miljömedvetet universitet.

Undersökningen, som är gjord på svenska universitets fondinnehav genom anknutet förvaltade stiftelser, visar att majoriteten av skolorna investerar pengar i alla typer av bolag som är verksamma inom petroleumindustrin. På listan över universitetens placeringar hittas allt från utvinnare av råolja till petrokemiska fabriker, något som alltså inte verkar gå emot universitetens hållbarhetstänk.