Av Vings, Fritidsresors och Apollos hotell på svenskön Phuket tillåter nio av tio prostituerade på rummen. Och tjänar pengar på det. – Ja sir! Vi tar bara betalt 1000 baht, varje natt! säger receptionisten på ett av dem. Phuket har länge varit en favoritdestination för svenska barnfamiljer och tillsammans har de tre resejättarna 90 samarbetshotell på ön. 81 av dem tillåter prostituerade på rummen. Under tre veckors tid har vi rest vi runt på Phuket, besökt svenskhotellen och utgett oss för att vara sexköpare. Av 90 hotell besökte vi 70, resten mejlade vi. Men både på plats och i mejlkorgen fick vi nästan alltid samma svar: Det går utmärkt att ta med sig en prostituerad till rummet. Majoriteten av hotellen, sju av tio, tjänar dessutom pengar på prostitutionen. De tar alltifrån 400 till 3000 baht (80-600 SEK) extra per natt om man vill ta med sig en prostituerad. På vissa hotell lönar det sig dock att vara snabb – Angsana Laguna Phuket låter via mejl meddela att: – Om du tar med en prostituerad tjej i två-tre timmar tar vi inte betalt, om hon stannar hela natten kostar det 2849 baht (570 SEK) extra per person och natt.

Här är berättelsen om mannen som kallas Mårdaklevsmördaren.

Hemsidestext Det finns en utpräglad rädsla att kulturjournalistiken blir allt mer urvattnad för varje år som går. Huvudfåran i kritiken är att allt sedan nöjet gjorde intåg i dagstidningarna och började blandas ihop med kulturen har kritiken minskat medan de lätta featureartiklarna och förhandsartiklarna har ökat. Men hur ser det ut egentligen? Stämmer verkligen de här teorierna? Jag har undersökt hur innehållet i sex svenska dagstidningar har förändrats mellan åren 1997 och 2012. Resultatet är att ganska lite faktiskt har hänt när det gäller innehållet i de undersökta tidningarna. I stort är det lika stor andel förhandsartiklar och samma uppdelning mellan olika ämnen 2012 som 1997. Även kritiken får ungefär samma utrymme då som nu. Men samtidigt finns det tendenser som visar på att något faktiskt har hänt, eller är på väg att hända, och på en punkt är förändringen tydlig. Vinjetten Nöje är på väg bort till förmån för vinjetten Kultur. I samtal med tidningarnas kultur- och nöjeschefer diskuterar jag resultaten, hur de ser på förändringarna och vad framtiden har att erbjuda för svensk kulturjournalistik.

Under de tre senaste åren har Transportstyrelsen inte gjort några oanmälda tillsyner på tågbolagen i Sverige. Det visar en undersökning som vi har gjort.

Webbtext Aktörerna i begravningsbranschen verkar inom ett väldigt känsligt område, där det är viktigt att allt går rätt till, och att ingen känner sig lurad. Kunderna är emotionella vilket gör att ett extra ansvar vilar på begravningsbyråerna. Trots det är det en sluten bransch, utan statlig tillsyn och där de enskilda aktörerna i mångt och mycket kontrollerar sig själva. Fonus, det överlägset största begravningsföretaget i Sverige, gick i mitten av 00-talet igenom en svår ekonomisk kris, som man dock lyckades vända på väldigt kort tid. Bland annat genom avveckling av verksamheten i Danmark och Finland, och en omfattande omorganisation av verksamheten i Sverige. Vi har tittat närmare på Fonus och ser i dag en organisation som är spretigare till sin bolagsstruktur. Numera äger Fonus franchisekedjor och enskilda byråer som verkar under andra namn. Även om deras uppdrag minskar lyckas de nu gå med mer vinst än redan innan krisen började. Fonus grundades utan enskilt vinstintresse, som en reaktion mot de privata begravningsaktörernas onödigt dyra priser, men hur ser de själva ut i dag? Istället för att prata om att sänka priserna talar de i dag om att vara prisvärda, ett begrepp som de själva menar är upp till betraktaren. Förutom att Fonus drivs som en ekonomisk förening har vi i dag svårt att se hur de skiljer sig från en privat begravningsentreprenör. När någon dör måste kroppen transporteras till ett bårhus. Avlider man på ett äldreboende eller annat boende i kommunal regi är detta kommunens ansvar, medan landstinget tar hand om dödsfall på övrig plats. Vi undersökte priserna för upphandlingar av bårtransporten i Sveriges alla kommuner och landsting. Vi fick en svarsfrekvens på 84 procent av kommunerna och 95 procent av landstingen. Priset kunde variera kraftigt. På landstingsnivå från 47 kronor upp till 4 370 kronor per transport. Det är också olika vem det är som i slutändan betalar för tjänsten – dödsboet eller skattebetalarna.

En elev dör i samband med en fest när han faller ner från Kemihuset på Chalmers campus. Ambulans får tillkallas två år i rad under nollningen. Studenter och lärare vittnar om en osund alkoholkultur.

Hemsidestext Blir man rik på att förmedla tolkar? – En granskning av de tolkförmedlingar som Migrationsverket har avtal med Enligt Migrationsverket själva gör de ”ofantligt” många reklamationer till tolkförmedlingar, de aktörer som verket bokar tolk genom. Kvaliteten på tolkningen är varierande och de som drabbas allra värst när tolkningen inte är korrekt är de som söker asyl. Rätten till tolk fyller en viktig funktion för en rättssäker behandling av asylansökan. Men det saknas tillsyn och kontroll över tolkförmedlingarna. Migrationsverket är en utav de största köparna av tolktjänster i samhället. Att få avtal med verket är värdefullt för tolkförmedlingarna som får in stora summor pengar på att förmedla tolkar till verket. Jag har granskat ekonomin i de bolag som har avtal med Migrationsverket. Några av ägarna blir rika på att förmedla tolkar – men tolkarna själva är dåligt betalda och har osäkra arbetsvillkor. Andra ägs av riskkapitalbolag med säten i lågskatteländer.

”Kolla upp vilket mord som helst i Göteborgs tingsrätt det senaste året. Jag lovar att det inte är en enda kvinna som är förordnad advokat”.

Trots att det finns en svensk arbetsmiljölag som ställer krav på både fysiska och psykosociala aspekter i arbetsmiljön så är granskningen av den psykosociala arbetsmiljön eftersatt den fysiska. Arbetsmiljöverket är den myndighet som bedriver tillsyn på arbetsplatser och ställer krav i de fall arbetsmiljön innehåller brister. Till sin hjälp har myndigheten sin författningssamling som innehåller föreskrifter som kompletterar arbetsmiljölagen.