Tutankhamuns grav. Dess dyrbara skatter blev världsberömda, men enligt ett rykte hamnade en av faraons ringar i händerna på en svensk societetsläkare. Jag bestämde mig för att ta reda på vad som egentligen hände.

Vem får finnas i nyhetsbevakningen? Vad händer med Norrlandsbevakningen när redaktionerna går mot en centralisering? I slutet av augusti valde TT att dra tillbaka sina reportrar i Luleå, Umeå och Sundsvall. Vi intervjuar chefredaktörer och TT för att höra hur de ser på centraliseringen av journalistiken. Hur många svenska orter får lov att vara underbevakade och på bekostnad av vilka? I vår granskning har vi intervjuat chefredaktörer om hur de nyhetsvärderar och prioriterar nyheter baserat på ort. Vi har också gjort en systematisk genomgång av hur TT:s rapportering sett ut innan och efter nedläggningen av Norrlandskontoren. Vad säger forskningen? Madeleine Eriksson, forskare vid Umeå universitet har forskat kring hur en stereotyp medierapportering bidrar till att förstärka bilden av en starkare och svagare del av ett land. Gunnar Nygren, forskare vid Södertörns högskola, belyser den demokratiska problematiken i att lämna någon utanför och risken i att den bevakning som ändå sker blir stereotyp. SVT Nyheter, Expressen och TT är alla eniga om att det är Stockholms kranskommuner som är de mest underbevakade platserna i Sverige. Det finns inte resurser för att ha en korrespondent i varje stad, vilket betyder att alla orter varken kan eller får vara med. Journalistiken idag måste istället utgå från var de stora nyhetshändelserna sker, oavsett om det är i Norrlands inland, Stockholms förorter eller Egypten. Vi diskuterar journalistikens framtid ur ett demokratiskt och ekonomiskt perspektiv med aktörer som drivs av ett kommersiellt intresse såväl som public service.

Sammanfattning Det finns en uppsjö av olika elavtal på marknaden, och många elbolag har valt en grön profil. Ofta erbjuds gröna alternativ, som kostar extra, för att få exempelvis vindkraft. Allt pekar dock på att kundens val inte har någon påverkan på utsläppen eller utbyggnadstakten av förnybar elproduktion, utan att detta i slutändan bestäms helt och hållet från politiskt håll. Vi har gjort en undersökning där vi ringt till kundtjänst hos några av de största elbolagen, och låtit dem motivera varför man ska välja att betala extra för ett miljövänligt alternativ. Svaren har varierat, men samtliga bolag har hävdat att man bidrar till utbyggnaden av förnybart. Enligt marknadsföringslagen är det elbolagen som har bevisbördan, men när vi konfronterat elbolagen har ingen lyckats belägga att kundens val har någon påverkan på utbyggnadstakten.

WEBBTEXT Varje år tar över 1000 personer livet av sig i Sverige och uppemot hälften av dessa har varit i kontakt med vården inom en månad. Sedan 2006 utreds alla självmord där patienten varit i kontakt med vården inom fyra veckor, samt anmäls enligt lex Maria. I de första sammanställningarna som gjordes i samband med denna lagändring lyftes ett antal systembrister fram, och Socialstyrelsen manade till insatser. Men inget har hänt. För än idag återkommer samma systematiska brister, det visar granskningen vi gjort. Mellan 2010 och 2013 tog över sjuttio personer livet av sig i anslutning till vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och brister i rutiner återkommer i över hälften av fallen. Samma rutinbrister som Socialstyrelsen lyfte fram i en utredning från 2007. Nu får vårdgivarna kritik. – Det går trögt. Människor har en tendens att göra som man alltid har gjort, säger Ullakarin Nyberg, överläkare på Karolinska Institutet. Även Inspektionen för vår och Omsorg, IVO ,ställer sig frågande till att ingenting händer. – Ibland ser vi att brister dyker upp igen trots att vårdgivaren tidigare redovisat just den bristen och tagit fram en åtgärd. Då är reaktionen ”hoppsan, har de inte lärt sig någonting”, säger Ingemar Gustavsson, utredare på IVO. Psykiatrin bedriver ett närmast palliativt arbete med allvarligt sjuka. Nyckelordet är tid. Tid för att kunna behandla. För att få mer tid och förhindra dödsfall genom självmord arbetar psykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med riktlinjer för vård av självmordsnära patienter, med det som kallas för suicidprevention. Varje självmord är ett misslyckande för vården, säger Martin Rödholm, verksamhetschef för Psykiatri Affektiva 2 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han framhåller att de gör allt som står i deras makt, men att det alltid går att göra mer. Under arbetet med reportaget tillkommer ytterligare sex anmälningar till IVO om självmord i anslutning till vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och det här innebär ytterligare sex misslyckanden.

Hemsidestext Småbarnsföräldrarna som ratas på arbetsmarknaden De fem senaste åren har DO fått in över 300 anmälningar om missgynnande i samband med föräldraledighet. Att kvinnor är klart överrepresenterade bland dessa är varken förvånande eller svårt att belägga efter en genomgång av anmälningarna. Kvinnor kan dessutom anmäla på två olika grunder; missgynnande i samband med föräldraledighet och könsdiskriminering, där graviditet räknas in. Vid en jämförelse mellan dessa två anmälningsgrunder är ett tydligt mönster att fler av dem som har angett graviditet som orsak till varför de har blivit utsatta har blivit uppsagda, fått sin provanställning avslutad eller på annat sätt inte längre fått arbeta kvar. När anmälningen istället har rört missgynnande i samband med föräldraledighet har majoriteten av anmälarna, såväl män som kvinnor, ansett sig blivit utsatta genom att de har fått lägre lön, sämre arbetsuppgifter eller sämre arbetstider än innan barn kom in i bilden. En annan aspekt är att de med osäkra anställningar är hårt drabbade. En provanställning kan sägas upp utan motivering och dessa fall är därför svåra att belägga som diskriminering på juridisk väg. Att få fall går vidare hela vägen till Arbetsdomstolen gäller dock generellt, av de anmälningar som har kommit in från januari 2009 till och med oktober 2013 har DO endast drivit åtta rättsprocesser på dessa grunder. Något fler, 28 stycken, har nått förlikning. Fackförbunden är en annan viktig aktör för småbarnsföräldrar på arbetsmarknaden. Centralorganisationerna har ingen samlad statistik över hur många anmälningar de får in runt om i landet, men Sveriges tio största fackförbund är samtliga överens om att problemet existerar. Kartläggningen Småbarnsföräldrarna som ratas på arbetsmarknaden syftar till att uppmärksamma att det förekommer, vilka som drabbas, på vilket sätt missgynnandet tar sig uttryck och hur skyddsnätet för föräldrar i arbete upplevs.

Den svenska e-sportscenen har på kort tid gått från en klubb för intern beundran till en massrörelse som visas på bästa sändningstid i flera TV-kanaler. Samtidigt finns det få som gått på djupet med svensk e-sport och dess utövare. Nästan allt som skrivs i media är personporträtt av engagerade personer, rubriker om miljonvinster och referat av spelade matcher. Vi har valt att försöka ta oss bakom kulisserna och se hur e-sporten i Sverige är uppbyggd. I en serie samtalsintervjuer med nyckelpersoner, storstjärnor och spelare på väg upp har vi undersökt vilka de svenska proffsspelarna är, vad de har för förutsättningar i dag och hur de ser på sin framtid. Vi har mött en ung och oorganiserad bransch som själva ser stor potential att växa, men samtidigt efterlyser mer struktur. Mycket av den infrastruktur som traditionell sport har saknas helt eller delvis i e-sport, och det är ett stort och spretigt fält där varje spel har sina egna spelare och sina egna förutsättningar. Arbetet har utmynnat i radiodokumentären Den svenska e-sportscenen där ett tiotal personer får ge sin bild av svensk e-sport.

I Sverige råder fortfarande boplikt för landshövdingar, vilken avskaffats i alla andra nordiska länder. Den innebär att landshövdingar är tvungna att bo i de fastigheter som anvisas dem av regeringen, vilket i 20 fall av 21 är länsresidens. En förmån på pappret som kan bli kostsam i praktiken. Svenska länsstyrelser lägger sammanlagt nästan 28 miljoner kronor varje år på hyra för residensen. Regeringen står bakom de villkor som finns gällande landshövdingars tjänstebostäder och har inga planer på att förändra dem för närvarande. Det ansvariga statsrådet Stefan Attefall tycker att landshövdingarnas boplikt i residens fyller en viktig funktion ur ett representativt perspektiv, medan Hans Mildenberger på Enheten för statlig förvaltning, hänvisar till symbolvärdet i att ha landshövdingar boende i länsresidens. Men alla är inte lika övertygade om relevansen i landshövdingarnas residensboende. Riksdagsledamoten Jenny Petersson (M) tycker att ämbetets boplikt i residens är en förlegad tradition, och Benny Hjern, professor i statsvetenskap vid den Internationella handelshögskolan i Jönköping, håller med henne.

Rosengård i Malmö, Tensta i Stockholm och Hjällbo i Göteborg. Miljonprogramsområden som blivit synonyma med vad många kallar invandrarområden och mångkultur. De fåtal gånger det rapporteras från förorten är det svarta rubriker om segregation, kriminalitet och utanförskap – och nästan alltid med gruppen invandrare i huvudrollen.