Titel: Individualistisk kollektivism eller kollektivistisk individualism? – En studie om unga kinesers tolkningar av reklam Kurs: Påbyggnadskursen (D) för medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet Termin: VT 2010 Syfte: Studien avser att, utifrån en receptionsanalytisk forskningstradition, analysera den unga generationen kinesers tolkningar av reklam med hänseende till följande frågeställningar: 1. Vilka tolkningar gör den unga generationens kineser av reklam? 2. I vilken utsträckning kan de här tolkningarna göras utifrån olika föreställningar om kollektivistiska kontra individualistiska kulturer? 3. Går det utifrån att vi känner till den unga generationen kinesers tolkningar av reklam, i förhållande till individualistiska och kollektivistiska värderingar, antyda om Kina är under omvandling? 4. Hur kan utländska företag resonera med utgångspunkt i denna studie för framtida kommunikativa strategier i Kina? Metod: Kvalitativ receptionsanalys Material: Materialet har samlats in från de åtta intervjuer med kinesiska studenter som vistas i Sverige pga. studier. Huvudresultat: Studien har visat att de unga kineserna har en utbredd positiv inställning till reklam som del i Kinas omvandling. Detta som led i att respondenterna för studien tydligt uppfattar och samtidigt gör accepterande tolkningar av olika reklambudskap utifrån olika utländska företags intentioner. Trots detta förhandlar man om individualistiska reklambudskap i enlighet med sin kollektivistiskt kulturella tolkningsram, vilket innebär att en tolkning på en tolkning äger rum. Det kan vidare uppfattas som en motsättning att betrakta reklam som del i Kinas omvandling, då studien har dragit slutsatsen att Kinas kollektivistiska värderingar står sig starka och orubbliga som en konsekvens av att en tolkning på en tolkning föreligger. Jag hävdar istället i denna studie att omvandlingen består i vad man väljer att knyta sin kollektivism till. Då familjen är utgångspunkten inom en kollektivistisk kultur framhåller jag att studien har visat att samhörighet och acceptans kan byggas upp kring andra noder. Som led i denna omvandling spelar både reklam och varumärken en högst betydelsefull roll. Med denna vetskap kan utländska företag i Kina i första hand utforma reklambilder som anspelar på kollektivistiska värderingar och i andra hand utforma reklambudskap som anspelar på individualistiska. Båda sätten leder fram till kollektivistiska ideal.

Titel: Från vision till illusion, en studie om hur ett utvecklingsprojekt ramats om i medierna Författare: Moa Vennergrund Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Bengt Johansson Sidantal: 53 Syfte: Hur har de lokala medierna omförhandlat och byt ram av Formens hus? Metod: Kvantitativ innehållsanalys och diskursanalys Material: Nerikes Allehanda och Filipstads tidning mellan år 2004-2011. Huvudresultat: En tydlig omramning har gjort av Formens hus i de lokala medierna där en förändring skett i dels tilltalet i artiklarna, dels i vilken bild de lokala tidningarna porträtterar Formens hus och utveckling, dels vilka aktörer som får uttala sig i artiklarna, dels vilka som framställs som aktiva och passiva, och slutligen har studien kunnat visa att det skett en förändring i hur Formens hus representeras. Detta som ett resultat av en maktförskjutning i vilka som uttalar sig i medierna i fallet Formens hus.

Titel Kaffehus 2.0 Författare Liza Olsson Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet (JMG) Termin Vårterminen 2012 Handledare Nicklas Håkansson Sidantal 47 sidor, 23460 ord Syfte Att ta reda på hur politiska partier använder sig av sociala medier i vardagen Metod Kvalitativa samtalsintervjuer Material Intervjuer med de tre största svenska politiska partierna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet. Huvudresultat Resultatet från min studie visar att det finns en ambivalens i hur de tre politiska partierna använder sociala medier (framför allt Facebook och Twitter). De vill ha en dialog med sin publik och vara responsiva men när människor hör av sig upplever partierna det som besvärligt eftersom de inte vill ägna allt för stor del av sin arbetstid åt att svara på frågor och diskutera med meningsmotståndare. Relationer ska byggas till medierna och det är viktigt att utnyttja det faktum att många journalister letar scoop via sociala medier. Ibland ser partierna kommunikationen som en process och ibland mer i linje med den semiotiska skolan, lite beroende på vad som passar de själva bäst. De personer som vill kommunicera med politiska partier är oftast anhängare av partiet. Emellertid är det inte dessa anhängare som partierna vill kommunicera med utan de vill i stället värva nya sympatisörer. Dialogen med publiken är inte det centrala utan det är viktigare att människor delar eller retweetar budskapet vidare så att fler har möjligheten att läsa om partiets åsikter.