Abstract D-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Titel på svenska: Människors tolkningar av tre specifika underhållningsprogram i synnerhet och förväntningar på kanaler i allmänhet! Författare: Lisa Svensson, 790314- 5006 Handledare på universitetet: Ingela Wadbring Företag: Sveriges Television Stockholm Handledare på företag: Mikael Österby År: VT 2004

Abstract Titel: Hur representeras muslimer i lokalpressen i Göteborg? Författare: Jesper Havsberg och Pierre Delang Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: HT-2005 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur muslimer representeras i den lokala pressen i Göteborg. Metod och material: Vi har genomfört en kvalitativ textanalys av Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen. Vårt material har bestått av 24 artiklar ur Göteborgs-Posten och 19 artiklar ur Göteborgs-Tidningen. Antal sidor: 57 Huvudresultat: Utifrån utseende, personlighet och religion, upplever vi att det som dominerat i tidningarna framförallt kretsar kring kvinnans förhållande till slöjan och vad det har för konsekvenser för henne själv, men också för hur omgivningen i allmänhet uppfattar detta. Mannens egenskaper kretsar i stor utsträckning av det symboliska eller den stereotypa fram- ställningen av att vara våldsam. Dessa egenskaper beskrivs och förankras genomgående i den religiösa tron som muslimer i allmänhet har. I tidningarna uppfattar vi att de sociala sammanhang som muslimer beskrivs, mycket handlar om kontakter med Polisen eller Säpo. Dessutom finns det ett flertal beskrivningar av muslimers sociala relationer i förhållande till moskén och olika slags föreningar/skolor. Tidningarna skriver också om muslimers familjeliv, men detta görs i korta drag. Tidningarna beskriver också muslimers yrkesliv. Vårt resultat har visat att tidningarna inte direkt vill kalla muslimer för kriminella och terrorister. Däremot sätts ofta muslimer i samband med olika slags brott och terrorism. Tidningarna beskriver inte muslimer som arbetslösa, snarare beskriver man muslimer som sysselsatta utifrån vårt material, vilket kan relateras till vårt begrepp framgång. Beskrivningar av muslimer som framgångsrika, har ur vårt material framgått när tidningarna beskriver muslimer som framgångsrika i sitt yrkesutövande. När tidningarna inte beskriver muslimer som ”muslimer”, så är epitet som invandrare och utlänningar vanligt förekommande.

Abstract Titel Bilden av Göteborgskalaset – en innehållsanalys av mediebilden i Göteborgs-Posten Författare Stephan Andreasson Handledare Monika Djerf Pierre Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen Termin Vårterminen 2004 Sidantal Syfte Syftet är att undersöka hur bilden av Göteborgskalaset återges i tidningen Göteborgs-Posten under åren 1999, 2001 och 2003. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material 171 artiklar från tidningen Göteborgs-Posten. Huvudresultat Resultatet från innehållsanalysen visar att Göteborgs-Posten bevakar Göteborgskalaset ur ett konsumentperspektiv, det är på detta sätt som Göteborgs-Posten analyserar de händelser som publiceras. Göteborgs-Posten använder ofta en marknads-anpassad bevakning av Göteborgskalaset. Detta visar sig genom att tidningen publicerar artiklar med en stark fokusering på personliga och aktivitetsnära nyheter som i förlängningen skapar identifikation hos läsarna. Detta nära förhållande mellan läsarna, som också är besökare, och Göteborgs-Posten genererar förmodligen ökade inkomster och stärker den marknadsmässiga relationen. Fokus ligger på nyheter och reportage kring ämnen som musik och underhållning, det publiceras flest artiklar i anknytning till helgdagar. Det är oftast privatpersoner som får uttala sig i rapporteringen, detta inträffar i 21 % av artiklarna, och det är också privatpersoner och artister som omnämns mest i 30 % respektive 20 % av artiklarna. Nyheterna har under denna tid en stark lokal prägel och är evenemangsinriktade vilket följer det program som Göteborgskalaset består av. När det gäller de målsättningar som Göteborg & Co själva har satt upp beträffande Göteborgskalaset visar resultatet till stor del att dessa målsättningar infrias. Den bild som uppvisas i Göteborgs-Posten ger prov på att människor upplever att Göteborgskalaset har en positiv inverkan. Det är möjligt att tala om att Göteborgskalaset skapar naturliga mötesplaster och gemenskap över kulturella och åldersmässiga gränser.

ABSTRACT Titel: Fågel, fisk eller… Om klassresenärers medievanor. Författare: Mira Öhlin. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen. Termin: Vårterminen 2004. Syfte: Att beskriva och förklara klassresenärers medievanor. Metod: Surveyundersökning. Material: Riks-SOM-undersökningen år 2002. Huvudresultat: Uppåtstigande klassresenärer liknar mest tjänstemännen i sina medievanor. Båda grupperna ger uttryck för finkulturell smakkultur. Dessa grupper har också en viss övervikt för tryckta medier; uppåtstigande resenärer och tjänstemän läser fler böcker och prenumererar i högre utsträckning än övriga på en morgontidning. P1 är den kanal som har flest lyssnare hos uppåtstigande resenärer och tjänstemän. I övrigt ser man gärna nyhetsprogram på TV, söker fakta på Internet och läser romaner. Denna grupp har i högre utsträckning än arbetarklassen och de nedåtstigande resenärerna tillgång till dator och handdator. Nedåtstigande resenärer liknar mest arbetarklassen, men är mer ”svajande” i sina vanor. Arbetarklassen och de nedåtstigande resenärerna uttrycker lågkultur i de flesta avseenden (även om denna kultur är svår att få klarhet i). I de här grupperna – arbetarklassen och de nedåtstigande – ser man gärna på dokusåpor på TV, läser kvällstidningar, tittar på TV3 Direkt och lyssnar på Riks FM. Man läser även färre böcker än de högre klasserna. När det gäller läsning av morgontidning liknar arbetarklassen och båda resenärstyperna varandra i vanan att gärna läsa familjematerial och insändare.