Många bedömare anser att det råder bostadsbrist i Sverige. I Göteborg uppskattas att cirka 3000 till 4000 nya bostäder behöver byggas varje år. En av orsakerna till att det inte byggs i tillräckligt hög takt är många detaljplaner tvingas genomgå överklagandeprocesser som ofta kan ta ett år i anspråk när flera instanser ska pröva antagandet. Det är närboende och sakägare som har rätten att överklaga.
Detta examensarbete undersöker vad de som överklagat detaljplaner i Göteborgs stad egentligen angett för skäl i sina överklaganden. Vidare undersöks också hur många detaljplaner som faktiskt blivit stoppade på grund av ett överklagande. Perioden som undersökts är 2015 och 2016.
Undersökningen visar att de allra flesta skäl till överklaganden, cirka två tredjedelar, kan sägas utgå ifrån oro för den enskildas situation. Det handlar om exempelvis insyn, skuggning och förändring av närområdet. En tredjedel handlade istället om formella fel i detaljplaneprocessen eller intressen som rör allmänheten. Det överklagande som stoppade en detaljplan handlade om ett formellt fel i beslutet.
Resultatet visar också att det endast var en detaljplan av totalt 96 som stoppades av ett överklagande, även om det vid tidpunkten för undersökningen fanns några processer som ej ännu var avgjorda.

30 år efter att dubbelspåret i Varberg började diskuteras finns flaskhalsen, sträckan med enbart enkelspår, fortfarande kvar. Västkustbanan ska vara en brygga till kontinenten men
hindras av dessa flaskhalsar. Frågan kvarstår varför dubbelspåret dröjt och varför projekt Varbergstunneln skjutits framåt under en sådan lång tid.
Enligt utvalda politiker och tjänstemän i Varbergs kommun finns det fem samverkande anledningar till att projekt Varbergstunneln inte står färdigt idag. En av dessa är nedprioritering från staten.
– Västkustbanan har inte tillmätts högre betydelse än det vi ser idag. Att vi inte har dubbelspår idag har en nationell förklaring, säger kommundirektör Carl Bartler.
I en undersökning från JMG får politiker och tjänstemän från 1990-talet samt 2010-talet berätta sina versioner av händelseförloppet. Undersökningen består av åtta semistrukturerade intervjuer med politiker och tjänstemän i Varbergs kommun.
Genom undersökningen framkom mönster och teman i respondenternas svar, ofta kopplade till partitillhörigheten. De berättar att det finns fem samverkande anledningar till att Varbergstunneln inte står klar idag. Dessa består av en ny miljölagstiftning från 1999, Hallandsåsens tekniska
svårigheter, ett bristande lobbyarbete, en problematisk medfinansiering samt en nedprioritering av projektet från regering och Trafikverk.
– Ett tag var vi nära att gå i mål, men då kom den nya miljöbalken. Det blev mer komplext när den kom. Det skulle jag säga är den viktigaste fördröjningsfaktorn, säger kommunstyrelsens före detta ordförande Gösta Bergenheim.

Dagligen inleds 1 199 djurförsök i Sverige. För att få utföras krävs ett etiskt godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. I vart fjäre beslut under 2016 deltog forskarledamöter i beslut när det fanns koppling till den sökande.
De djurförsöksetiska nämnderna består av forskare och personal inom djurförsök, nämndemän och representanter för djurskyddsorganisationer. Tillsammans väger de djurets lidande mot allmänhetens nytta för att besluta om de etiska ansökningarna om djurförsök. Det var i alla fall det som var tanken när nämndernas beslut blev avgörande 1998. I verkligheten tycks den större gruppen forskare och försöksdjurspersonal besitta makten. Dessutom tycks de delta i beslut om kollegornas ansökningar.
Redan 2000 kritiserades sex av sju djurförsöksetiska nämnder av JO för jäv. Skälet var att forskarledamöterna deltog i handläggningen av etiska ansökningar som kom från samma arbetsgivare som de själva jobbade för. Samma kritik riktades mot tre av sex nämnder 2010. Trots det valde dåvarande landsbygdsminister Eskil Erlandssons att inte ingripa, utan menade att det var upp till nämnderna och ordförandena att ta till sig av kritiken.
I en omfattande genomlysning av samtliga regionala djurförsöksetiska nämnders beslut tagna under 2016 tas för första gången i nämndernas nära 20-åriga historia ett helhetsgrepp på jävsproblematiken. Granskningen visar att rutinerna till viss del följs hårdare idag, men fortfarande deltar forskare på universitet i beslut som kommer från den egna institutionen.

Transpersoner ska ha samma rätt till assisterad befruktning som cispersoner. Ändå finns inte transpersoner som blivit tvångssteriliserade inkluderade i de nationella riktlinjer som finns gällande offentligt finansierad assisterad befruktning.
– Det leder till en stor osäkerhet, både inom vården och hos de berörda när det inte finns klara riktlinjer för vad som gäller för transpersoner, säger Anna Nordqvist, projektledare för
organisationen HBTQ-familjer.
I undersökningen, gjord av JMG, har en enkät skickats ut till alla landsting i Sverige för att reda ut vad som gäller för transpersoner som blivit tvångssteriliserade i reproduktionsvården.
Sammanfattningsvis visar undersökningen att nästan alla landsting skulle erbjuda transpersoner som blivit tvångssteriliserade offentligt finansierad assisterad befruktning – men det finns inga nationella riktlinjer som stödjer detta. Både Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen har tagit fram stödmaterial till landstingen som handlar om vilka regler och riktlinjer landstingen ska
utgå ifrån när det gäller offentligt finansierad assisterad befruktning. Men orden transperson, transsexuell, tvångssteriliserad eller könsdysfori finns inte inkluderade i dessa.
– Rekommendationen utgår från ett medicinskt perspektiv. Vi utgår från biologiskt kön, inte det juridiska perspektivet. Har man ägg så är man biologiskt kvinna, säger Åsa Sandgren Åkerman, gruppchef för avdelningen vård och hälsa på SKL.
Fastän de flesta landsting skulle erbjuda offentligt finansierad assisterad befruktning till transpersoner som blivit tvångssteriliserade finns det utrymme för stor osäkerhet. Många landsting utgår från teoretiska resonemang och är osäkra på hur de skulle hantera frågan. Region Gotland är
ett exempel.
– Men vi skulle inte säga blankt nej. Skulle vi råka ut för det så skulle vi resonera med andra landsting för att få tips och råd. Vi vet inte riktigt hur vi skulle hantera det, säger Åsa Hedqvist,
resursområdeschef på Region Gotland.

Hur jämställd är Göteborgs rockscen?
Hårdrock har länge varit en mansdominerad genre. Men nu diskuteras jämställdhet allt oftare, även inom rockscenen. Vi har undersökt hur besökarna på Göteborgs rockklubbar upplever särbehandling på grund av kön.
Ifrågasättande, tafsande och bröliga män. Så beskriver de personer vi har pratat med den miljö som många kvinnor möter på Göteborgs rockklubbar. Men samtidigt målar de upp en bild av en miljö som är mer accepterande och välkomnande än andra sorters klubbar.
När många andra musikgenres har haft sina egna feministiska rörelser, såsom punkens riot grrrl, dröjde det innan jämställdhet började diskuteras inom den mansdominerade hårdrocksscenen. Tidigare studier har visat på en ovälkomnande miljö för kvinnliga fans på rockklubbar.
Sedan mitten av 90-talet har Göteborg betraktats som en av världens hårdrockshuvudstäder. Med band som In Flames och At the Gates föddes the Gothenburg Sound, vilket satte Göteborg på hårdrockskartan. Under de 25 år som har passerat sedan staden fick en genre uppkallad efter sig har hårdrocksscenen i Göteborg vuxit sig stark. Det finns många klubbar som riktar in sig på just rock.
Vi har pratat med besökare från de tre rockklubbarna Sticky Fingers, Truckstop Alaska och Rockbaren för att ta reda på om de upplever skillnader i bemötande på grund av kön. Alla som vi pratade med upplever att det finns skillnader, men att dessa förekommer överallt och inte är unika för just hårdrocksscenen.

Den 13 februari 2017 meddelade Patent- och marknadsöverdomstolen att internetleverantören
Bredbandsbolaget måste blockera fildelningssajten The Pirate Bay och streamingsajten Swefilmer för sina kunder. Därmed skrevs också ett nytt kapitel i svensk IT- och rättshistoria:
för första gången någonsin ansågs en internetoperatör i civilrättslig mening medverka till intrång i upphovsrätten.
Att hemsidor likt The Pirate Bay blockeras och att internetleverantörer döms för medverkan till upphovsrättsintrång är dock ingenting nytt på varken nordisk eller europeisk nivå. I exempelvis Finland ålades The Pirate Bay med blockering redan 2012. Domstolen hänvisade
tydligt till EU-lagarna i allmänhet och Infosoc–direktivet i synnerhet; därmed tvingades också internetleverantörerna att vika sig. Ett ord i Infosoc–direktivets åttonde artikel kom att spela störst roll i sammanhanget. Ordet mellanhand.
Eftersom svensk och finsk lagstiftning till allra största del utgår från samma ursprungslag, är det intressant att se hur och varför det kommer sig att ländernas lagtolkningar tett sig så olika i liknande frågor. Även i de fall man följt EU–lag, som per automatik står över den nationella motsvarigheten. Finland valde tidigt att ordagrant implementera Infosoc–direktivet i sin egen lag, medan Sverige hänvisade till den självbestämmanderätt man tilldelats av EU och tolkade
översättningen av Infosoc-direktivet på sitt eget sätt. Resultatet blev ordet medverkande.
Syftet med studien är således att med utgång i domen mot Bredbandsbolaget studera, jämföra, analysera och tolka svensk och finsk lagstiftning. Hur har man valt att implementera EU–
rätten i sitt lands lagtexter? Hur har man formulerat sig? Hur ser lagarna ut? Och kommer Sverige bli mer likt Finland i framtiden eller inte?

Företrädare för den svenska mjölkbranschen använder argument som öppna landskap, god djurhälsa och bevarande av biologisk mångfald för att sälja in sin produkt till
konsumenterna – men samtidigt kämpar de för att bli av med beteskravet, det som de själva lyfter fram som orsaken till just öppna landskap, biologisk mångfald och god djurhälsa. Varje år tar svenska mjölkbönder emot nästan tre miljarder EU- och svenska skattekronor – det visar en ny undersökning från JMG.
De senaste åren har det talats om mjölkkrisen. På grund av ett stort överskott på mjölk på den globala marknaden får bönderna mindre betalt och tvingas lägga ner sina verksamheter. I Sverige har vi i dag mindre än fyratusen mjölkbönder kvar, år 1995 var de över sjuttontusen.
För att hjälpa mjölkbönderna har EU, men även svenska staten, skjutit till flera krisstöd och stödpaket. Utöver dessa hundratals miljoner kronor får mjölkbönderna ta del av de pengar
som varje år betalas ut till jordbruket.
En unik undersökning från JMG har tagit reda på hur mycket pengar de svenska mjölkbönderna har fått åren 2013-2015. Det visar sig vara en stor del av de totala utbetalningarna till Sveriges lantbrukare. Undersökningen tittar också närmare på vad mjölkbönderna får stöden för och hur mycket pengar som delas ut av respektive orsak.
I en fördjupning av den svenska mjölkbranschens historia berättas hur mjölken har kommit att få en särställning som livsmedel. Mejeriföretag får göra reklam i skolor och branschen har under 1900-talet stöttats av läkare, lärare och politiker som själva inte har någonting att vinna ekonomiskt på mjölken. Det är unikt.
Öppna landskap, glada kor och naturbetesmarker är värden som mjölkbranschen säljer in till konsumenterna. I undersökningen granskas branschens och politikernas egna argument för en svensk mjölkindustri. Under 2016 fick Lantbrukarnas Riksförbund igenom en stor ändring i
beteslagstiftningen. Nu behöver mjölkbönderna inte längre ha korna ute i en sammanhängande period, och det finns inget krav på dokumentation. Det gör det svårt för
djurskyddsinspektörerna att kontrollera att korna får komma ut på sommarbete – något som många bönder faktiskt är helt emot.

Fotbollssäsongen 2016 har kantats av ett antal skandalomsusade händelser som har satt både spelare och supportrars säkerhet på spel. För över ett decennium sedan instiftades Lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang för att stänga ute ordningsstörande supportrar, trots detta förekommer oroligheter på arenorna.
Vi har undersökt antalet meddelade tillträdesförbud i Sverige under en fyraårsperiod och även tittat närmare på vilka motiveringar som ligger bakom beslut om meddelade tillträdesförbud.
Undersökningen visar att Stockholm är den region i Sverige som meddelar flest tillträdesförbud i landet mellan år 2013 – 2016. En djupdykning som vi har gjort i alla 233 förbuden i regionen visar att de vanligaste ordningsstörningarna som leder till tillträdesförbud är 1) våld mot tjänsteman, 2) beträda avstängt område och 3) våldsamt upplopp.
Vi har även tagit reda på att Djurgården och Hammarby ansökt om 1300 tillträdesförbud under säsongen – men bara 50 har renderat i faktiska förbud.
– Min upplevelse är att det är otroligt trögarbetat med tillträdesförbud i Stockholm, säger Djurgårdens säkerhetschef Mats Jonsson.
Detta examensarbete ämnar ge en nyanserad bild, som sällan förekommer i medier, av problematiken med ordningsstörningar vid fotbollsarrangemang.