Titel: Från politisk arena till lokal marknadsplats: En studie av den borgerliga landsortspressens lokala innehåll 1927-2007 Författare: Diana Jacobsson Kurs: Påbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskap Handledare: Monika Djerf-Pierre Termin: Vårterminen 2008 Syfte: Studien avser att besvara frågan vad som fokuseras i landsortspressens lokala rapportering och hur utvecklingen rörande det lokala innehållet har sett ut under perioden 1927-2007 Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalys Material: De lokala morgontidningarna Barometern, Borås Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgåvan den första onsdagen i februari vart tionde år 1927-2007, nio nummer av varje titel Huvudresultat: De lokala nyheterna i den borgerliga landsortspressen har utvecklats – från att under den första halvan av 1900-talet bestå av korta notiser som befinner sig i skuggan av artiklar som behandlar internationella och nationella händelser – till att tydligt dominera tidningarnas innehåll. Varje tidnings texter är på ett märkbart sätt en produkt av sin tid. Utifrån hur innehållet har förändrats under den undersökta perioden menar jag att tidningarna har gått från att vara ett partipolitiskt organ med ”global” blick och världshändelser i fokus – till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjänst.

Abstract Titel: In whose interest? A study of journalists’ view of their responsibilities and possibilities within the main stream press in Sri Lanka. Author: Anna Bolin Supervisor: Phil. Dr. Ingela Wadbring Course: Master Course, Media and Communication, Spring 2006 Aim: The aim is to investigate the journalists’ image of what role the press should have and could have in the Sri Lankan society. Method: Eighteen in-depth interviews with journalists (news editors and reporters) at six main stream newspapers in all three languages in Colombo, Sri Lanka. Three state-owned newspapers; The Dinamina, Thinakaran and Daily News. Three private newspapers; Lankadeepa, Virakesari and The Sunday Leader. Main result: Generally the journalists expressed the same opinion of the press as formulated in the policy documents they are said to follow; the Code of Ethics and the Media Charter. These stresses the press should be sensitive to the needs of the reader, work in the public interest, take social responsibility and generally uphold a high international standard. This is the ideal role the press should have in the society, though the reality looks different. Some of the journalist, especially working in the state owned newspaper thought they were rather working in the interest of the politicians than the public. Many also do not think they are taking social responsibility they could. When it comes to what role they could have the picture is more scattered. The interpretations and examples of what it means to work in the public interest and to take responsibility. Also the obstacles differed between the newspapers. This could be a political agenda, threats, lack of access to correct information, a strong tradition of self-censorship, appointments of unqualified personnel, early deadlines and a tradition of “telephone journalism”. This raises problematic aspects of a free and independent press, which is seen as necessary if it ought to work for a democratic process. To sum up, there were several issues that need to be highlighted and brought into discussion in the news room, such as community feelings or the definition of truth. There is also an urgent need about how rather than why public interest and social responsibility is taken. Finally there is also a need for a raised understanding and discussion about the public’s wants and needs.

Titel Ett klimat för miljönyheter? Miljöjournalistiken i Rapport 2006 Författare Christoffer Bremefors Kurs Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2007 Syften Den kvantitativa innehållsanalysens syfte är att undersöka hur televisionens miljöjournalistik såg ut i Rapport år 2006, vilket är en uppföljning av två tidigare studier som har gjorts vid JMG – Gröna nyheter (1996) av Monika Djerf Pierre samt Frågan som försvann? (2000) av Axelsson och Pettersson. Den kvalitativa textanalysens syfte är att undersöka vilka narrativ som förekommer i nyhetsinslag om klimatfrågan i Rapport år 2006, samt om och i så fall hur detta kan leda till en hegemonisk representation av en specifik miljöideologi. Metoder Kvantitativ innehållsanalys respektive kvalitativ textanalys Material Den kvantitativa innehållsanalysen bygger på ett totalurval av miljöinslagen i Rapports huvudsändningar år 2006. Den kvalitativa textanalysen bygger på ett urval av miljöinslag som behandlar klimatfrågan och är hämtade från ovanstående urval. Huvudresultat Den kvantitativa innehållsanalysen: Miljöjournalistikens dagordning har generellt sett inte genomgått några omvälvande förändringar sedan år 2000, men visar tecken på att ha förstärkt den ”privatisering” av miljöfrågan som har observerats av tidigare studier. Miljöfrågan är etablerad och normaliserad på den miljöjournalistiska dagordningen, och miljöjournalistiken har gått mot att alltmer ta upp allmänna miljöproblem och -frågor på dagordningen. Dessutom har miljöjournalistiken, i överensstämmelse med journalistiken i allmänhet, gått mot en rapportering som alltmer fokuserar på att beröra publiken. Detta åstadkoms främst genom en personifiering av nyheterna, vilket bidrar till privatiseringen av miljöfrågan. Den kvalitativa textanalysen: Klimatfrågans narrativ i Rapport år 2006 inrymmer endast delvis en kommersialiserad miljöjournalistik. Vissa faktorer stämmer väl överens med en ökad kommersialisering, medan andra är traditionella uttryck för public service-journalistik, vilket stämmer med den svenska TV-journalistiken generellt. I narrativen dominerar de marknadsorienterade miljöideologierna, samtidigt som de kritiska knappt förekommer alls. Narrativen är inte kritiska till miljöideologierna, utan dessa är den naturliga vägen. På så sätt kan man se inslagen om klimatfrågan som de dominerande miljöideologiernas hegemoniska instrument. Slutsatsen är att den ekologiska moderniseringen förefaller premieras i inslag om klimatförändringarna.

Abstract Titel: 2dnsn: Omvärldsanalys av digital distribution av nordiska spel i Norden. Författare: Pirkko Väänänen Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation, vid Göteborgs universitet. Termin: VT 2006 Syfte: Att presentera och utvärdera de mest sannolika utvecklingslinjerna för digital distribution av nordiska spel på den nordiska marknaden. Metod: Informationssökning och fokusgruppsintervjuer. Slutsats: Jag fann stor likriktning i utformning bland existerande tjänster för digital distribution, trots stor möjlighet för variation. Casual spel; spel som spelaren snabbt kan ta till sig, förekom i högre grad än så kallade Core- eller Hard Core-spel; med hög inlärningströskel. Spelen distribuerades oftare i form av en nedladdningsbar installationsfil än som webbspel, det vill säga direkt körbara i webbläsaren. Teoretiskt sett borde möjligheterna för nordisk speldistribution att etablera sig och växa vara goda. Internetanvändningen är större och bredbandsinnehav är betydligt vanligare bland ungdomar i norden än i EU generellt. Tyvärr var dock attityderna i stort negativa mot laglig digital mediedistribution bland de nordiska ungdomar som deltog i min studie. I fyra av fem intervjuade grupper var piratkopiering ett vanligt förekommande fenomen. Inga kulturella/nationella skillnader inom norden kunde observeras här. Den enda grupp som stack ut något kom från en finsk småstad. De var något mer positiva till det nya distributions-sättet än genomsnittet.

Abstract Titel ”Har ni nåt webbigt?” En fallstudie av Göteborgs-Postens flerkanalspublicering: Redaktionell organisering och arbetsrutiner, nyhetsvärdering samt medielogik Författare Ulrika Hedman Kurs Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation, vid Göteborgs universitet. Termin Vårterminen 2006 Syfte Att studera Göteborgs-Postens flerkanalspublicering avseende redaktionell organisering och arbetsrutiner, nyhetsvärdering samt medielogik. Metod Intervjuer samt deltagande observation. Material Intervjuer med Göteborgs-Postens redaktionschef och tf avdelningschefen för webbredaktionen samt deltagande observationer på Göteborgs-Postens nyhetsredaktion och webbredaktion. Huvudresultat Göteborgs-Postens flerkanalspublicering sker i huvudsak i två kanaler – papperstidningen och nättidningen. Dessutom erbjuds publiken vissa mobiltjänster, men denna publicering är fortfarande under utveckling. Produktionen av nyheter till de papperstidningen och till nättidningen präglas av mycket skilda villkor; papperstidningens dagliga deadline och begränsade utrymme respektive nättidningens ständiga deadline och obegränsade utrymme. Dessa skilda villkor leder till att skilda arbets- rutiner har utvecklats, och de kräver en hög grad av planering och samarbete mellan de olika redaktionerna för att flerkanalspubliceringen ska fungera i praktiken. De två publiceringskanalerna präglas också av olika kriterier för nyhetsvärdering. Såväl pappers- som nättidningen väljer i första hand lokala nyheter och i andra hand styrs urvalet av TT:s bevakningslistor. Men det finns också webbspecifika kriterier för nyhetsvärdering: Det ska framför allt vara nytt, och dessutom gärna ett pågående skeende som ger möjlighet till en kontinuerlig och utbyggd rapportering. De skilda kriterierna för nyhetsvärdering är en följd av att de två publiceringskanalerna präglas av olika medielogik. Nättidningens mediedramaturgi (möjligheten till kontinuerlig publicering) gör att det nya och pågående skeenden favoriseras. Medieformatet ger möjlighet till hyper- textuella och multimediala nyhetspresentationer (vilket utnyttjas sparsamt) samt interaktiva inslag (vilket utnyttjas desto flitigare). Webbredaktionens arbetsrutiner och arbetsmetoder – och framför allt bristen på de båda resurserna personal och tid – leder till att enkla nyheter prioriteras. Enkla nyheter i det här fallet är sådana som lätt kan bekräftas från officiella källor, och som inte kräver omfattande redaktionellt arbete innan publicering.

Abstract Författare:! Katarina Clendinning Titel: Tabloid=Tabloidisering? Kurs: Påbyggnadskursen (D) för medie- och kommunikationsvetenskap. Göteborgs Universitet Termin: HT 2007 Syfte: Har morgontidningarnas framsida förändrats i och med övergången till tabloidformat? ! 1. Har strukturen förändrats på förstasidorna på morgontidningarna efter övergången till ! ! tabloid? ! 2. Har utformningen av det redaktionella materialet på förstasidan förändrats i och med ! ! formatförändringen? ! 3. Har förstasidans redaktionella innehåll förändrats? Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys av huvudnyheterna på varje framsida. Material: Storstadsmorgontidningarnas framsidor före och efter tabloidiseringen av del 1, vecka 11 år 2003 och 2006, av Göteborgs Posten, Dagens Nyheter samt Sydsvenska Dagbladet. Huvudresultat: Studien visade att alla tre tidningarna uppvisar tendenser mot det tabloidiserade hållet. Dessa tendenser visade sig bland annat i att strukturen förändrats i och med övergången. Antal redaktionella objekt på framsidan minskade, liksom antalet annonser. Kompositionen mellan text och bild har förändrats och resultatet visar att komposition rubrik/bild har ökat. Tidningarna domineras av lokala och regionala nyheter, främst om nöje. Bilder med fokus på personer har ökat och användande av personnamn ökade liksom tilltal i rubrikerna. Textanalysen visade att efter formatförändringen strukturerade om huvudnyheten i en mall som oftast inte förekom vid fullformat. Mallen innebar en återkommande komposition av rubrik, text och bild. Dessutom använde man sig av layout-tekniker som färgval av ord i rubriken. Textanalysen och den kvantitativa innehållsanalysen visade att huvudnyheterna oftast inte innehöll ett typiskt tabloidiseringsämne. Detta innebär att man inte försöker locka in läsaren med detta. Dock visar tendensen att förekomsten av flera tabloidiseringsämnen har ökat. Om de tendenserna fortsätter kommer morgontidningarna att leva upp till det man kallar för tabloidiserade tidningar inom en snar framtid.

Abstract Titel ”Schenker information” – En kvalitativ studie av intern- kommunikationen mellan Schenker och de chaufförer som kör åt Schenker. Författare Pierre Delang Kurs Påbyggnadskurs, D – nivån Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2007 Intern handledare Monica Löfgren Nilsson (Göteborgs universitet) Uppdragsgivare Bo Hallams (Informations chef, Schenker Sverige) Syfte Är att kartlägga och skapa en djupare förståelse för hur intern-kommunikationen mellan Schenkers ledning och de chaufförer som kör åt Schenker ser ut och fungerar, samt vilken betydelse det har för chaufförerna när det gäller att känna tillhörighet till Schenker. Metod Kvalitativ metod Material Tolv samtalsintervjuer samt fem informantintervjuer. Huvudresultat Den information som når ut till chaufförerna är oftast arbetsrelaterad information. Fraktsedlar och transportledaren är de mest tydliga kommunikations kanalerna. Mobiltelefon, mobitext och komradion är andra kommunikations kanaler som de använder sig mer frekvent av. När det gäller Schenker information så är detta svårt att nå enligt respondenterna själva. Detta mycket på grund av att de inte upplever en tydlig kanal för var man kan vända sig för att få sådan information. Respondenterna tycker att det är viktigt att kunna få information som berör Schenkers mål och visioner, detta stärker tillhörigheten. Att en tydlig profilering, när det gäller kläder och bilar, stärker identiteten, det var de flesta respondenter överens om. Som önskemål för att kunna hämta upp information på så tyckte man att facket var det bästa alternativet, men anslagstavlan nämndes också som ett bra alternativ. Även mobitext nämndes som ett bra alternativ för att kunna ta del av information som Schenker vill nå ut med.

Titel: Internkommunikation och organisationsidentitet – och relationen dem emellan. En kvantitativ undersökning av internkommunikationen och organisationsidentiteten inom Primärvården Göteborg Författare: Sofia Øberg Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: VT2007 Antal sidor: 53 (ex. bilagor) Syfte: att beskriva och analysera hur internkommunikationen ser ut inom en stor och hierarkisk organisation, och förhållandet mellan internkommunikation och organisationsidentitet. Metod: Kvantitativ (enkätundersökning) Material: 203 enkätsvar från anställda inom Primärvården Göteborg Huvudresultat: Resultatet visar att internkommunikationen inom Primärvården Göteborg varken fungerar speciellt bra eller dåligt. De flesta anser sig vara välinformerade, även om många inte har god kännedom om organisationen. De anställda föredrar information från närmaste chef, möten och kollegor, och det är också dessa kanaler man har störst tillit till information ifrån. Det verkar inte finnas någon enhetlig organisationsidentitet för hela Primärvården Göteborg, utan de anställda identifierar sig och känner mest gemenskap med den enhet de arbetar vid. Resultatet visar vissa tendenser till att hur man identifierar sig med organisationen i viss utsträckning påverkar hur man förhåller sig till internkommunikationen.

ABSTRACT Titel: Barnens rättighet – en ekonomisk omöjlighet? Om förutsättningarna för en daglig nyhetstidning för barn. Författare: Jenny Klockare Handledare: Ingela Wadbring Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Syfte: Att kartlägga och analysera förutsättningarna för att starta en daglig nyhetstidning för barn i Sverige Metod: Omvärldsanalys med hjälp av modellen PEST Material: Olika former av sekundärinformation som inhämtats från vitt skilda källor och forskningsdiscipliner, men också primärinformation i form av samtal och intervjuer med olika sakkunniga personer. Huvudresultat: Det jag kommer fram till är huvudsakligen att förutsättningarna vad gäller publiken verkar vara goda; det verkar finnas intresse hos barn för en sådan här tidning. Däremot är marknaden på grund av vår lilla befolkning, relativt begränsad. De ekonomiska förutsättningarna ser olika ut beroende på vilken typ av tidningsetablering det handlar om. För en fristående nyhetstidning för barn ser det inte särskilt ljust ut, vare sig den skulle vara nationell eller lokal, då finansieringen skulle vara den stora haken. Det är svårt att tänka sig att en dagstidning utan annonser kan gå runt ekonomiskt. Det enda sättet för en fristående nyhetstidning för barn att klara sig ekonomiskt är enligt min mening ytterligare stöd och subventioner från staten. Men då måste en politisk debatt ta form som diskuterar nyttan med att från politiskt håll stödja en sådan tidning och även om det idag är politiskt korrekt att värna om barnen är det inte säkert att en satsning på fristående nyhetstidningar på barn skulle vara självklar från alla politiska håll. De alternativ som det ser ljusare ut för är att starta en dagstidning för barn i en redan existerande mediekoncern eller dagstidningskoncern. Även om det alltid kostar att producera tidning, skulle en tidning bunden till en koncern ha stordriftsfördelar mot en helt fristående tidning; tillgången till bild- och nyhetsbyråer, som annars är mycket dyrt, och till distributionskanaler och tryckeri är mycket fördelaktigt. Att producera en bilaga till den vanliga morgontidningen är ytterligare ett alternativ där förutsättningarna ser goda ut. Detta alternativ är fördelaktigt för tidningen på så sätt att en del material, men även en del personal, skulle kunna vara gemensamt med huvudtidningen. Dessutom skulle den eviga distributionsfrågan vara löst. Men kopplingen till huvudprodukten blir inte densamma. Det finns förutsättningar för en daglig nyhetstidning för barn att vara nationell eller lokal. Valet beror bland annat på vilken typ av innehåll man tänkt sig att ha i tidningen.