Författararkiv: linneus

Farmaceuter om läkemedelsförsäkringen

ABSTRACT Titel: Farmaceuter om Läkemedelsförsäkringen Författare: Anders Eckerström Kurs: Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Syftet med uppsatsen var tvåfaldigt: för det första att kartlägga farmaceuters bild av Läkemedelsförsäkringen, för det andra att utvärdera den informationsverksamhet som har pågått hittills från Läkemedelsförsäkringens sida. Metod: Kvantitativ telefonundersökning Material: Totalt deltog 250 farmaceuter i undersökningen. Huvudresultat: Resultaten visar att det, inom gruppen farmaceuter, finns brister beträffande kunskap om vilka försäkringen är tänkt att hjälpa, vem som står bakom försäkringen och var skadeanmälningsblanketterna finns. Detta innebär att målet med Läkemedelsförsäkringens informationsarbete ännu inte nåtts beträffande denna målgrupp. Det var endast en tredjedel av respondenterna som hade uppmärksammat någon form av information från Läkemedelsförsäkringen. Av dem som hade nåtts av information hade tre fjärdedelar aktivt tagit del av denna. Informationen verkade i relativt låg grad ha bidragit till att öka kunskapen om försäkringen och verkade inte ha bidragit till att skapa en mer positiv attityd till Läkemedelsförsäkringen.

Nya Svenskar och Svenska Medier

Abstract Titel Nya Svenskar och Svenska Medier Författare Claudia Nilsson Sanchez Kurs Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 2002 Syfte Studiens primära syfte är att undersöka invandrares mediebehov och medievanor när det gäller främst nyheter, information och annonsering. Studien har också som syfte att undersöka invandrarnas medieanvändning i deras hemländer samt att se hur invandrarna förhåller sig till Göteborgs-Posten och gp.se. Metod Kvalitativ metod Material 12 samtalsintervjuer med första- och andragenerationens invandrare. Huvudresultat Tio av tolv respondenter anser att deras främsta mediebehov gäller nyheter. De respondenter som tillbringat en längre tid i Sverige menar att de är intresserade av såväl inrikes nyheter som utrikes nyheter medan de som endast tillbringat en kortare tid i Sverige framför allt är intresserade av nyheter från sina hemländer eller nyheter som berör hela världen. Sju av tolv respondenter menar att GP samt gp.se täcker deras mediebehov medan övriga respondenter framför allt finner GP:s utrikesrapportering för tunn. Respondenternas medievanor skiljer sig mycket åt. Flera av dem använder sig av medier på arbetet medan andra framför allt använder medier på sin fritid. Hälften av respondenterna menar att deras medievanor har förändrats sedan de flyttade till Sverige. Majoriteten av respondenterna har mer förtroende för medierna i Sverige än för medierna i sina hemländer. Några av respondenterna menar dock att de varken har förtroende för medierna i Sverige eller i hemlandet. En av respondenterna menar att han har mer förtroende för medierna i hemlandet.

Tillbaka till Framtiden?

ABSTRACT Titel Tillbaka till Framtiden? Volvo Personvagnars/Produktutvecklings återgång till linjeorganisationen för att möta framtidens krav: En studie av kommunikationsprocessen Författare Sofia Larsson Kurs Påbyggnadskurs Medie- och Kommunikationsvetenskap Syfte Att identifiera och utvärdera den kommunikationsprocess som bedrivits i samband med en genomgående förändring på enheten Produktutveckling vid Volvo Personvagnar, samt undersöka huruvida olika sätt att hantera kommunikationen skapat olika syner på förändringen. Metod Kvalitativa samtalsintervjuer Material Tolv samtalsintervjuer med anställda vid Produktutveckling, Volvo Personvagnar. Två av respondenterna utgörs av ledare för grupper inom organisationen, och de övriga respondenterna utgörs av medarbetare inom de två grupperna Resultat De intervjuer som genomfördes med de två gruppledarna påvisade att upplevelser av vissa brister i den kommunikationsprocess som bedrivits av ledningen har förekommit. Dessa brister kan främst sammankopplas med klarheten kring förändringens syfte, ledningens agerande, samt möjligheterna till deltagande i förändringsprocessen. I stort sett samma synpunkter återkom bland medarbetarna i båda grupper i varierande utsträckning, som även de uppmärksammade ledningens agerande, frågor kring förändringens syfte och utformning samt möjligheterna till deltagande som faktorer som präglat processen. Vidare skildrades i grupp 1 en kommunikationsprocess bestående av förmedling av information samt genomförande av diskussioner i gruppen, under ledning av en ledare med en tveksam inställning till förändringen. I grupp 2 skildrades en kommunikationsprocess bestående av förmedling av information samt genomförande av diskussioner i gruppen och aktiviteter genomförda för att främja förståelsen för förändringen, under ledning av en ledare med en positiv inställning till förändringen. Dessa skillnader i förutsättningar samt sätt att hantera kommunikationsprocessen medförde dock inga direkta skillnader i synpunkterna på förändringen; i stort sett samma synpunkter uttrycktes i de två grupperna och åsikterna varierade även inom de två grupperna. Anledningarna till detta kan vara många; en faktor som uppmärksammats som en av viss betydelse i detta sammanhang avser det sätt på vilket medarbetaren värderar sin identitet i organisationen och relationerna med övriga medarbetare. Hur dessa identiteter och relationerna mellan de olika grupper som kommer att förekomma i den nya organisationen utvecklas är en fråga som Produktutveckling bör vara vaksamma på i framtiden.

Portal Väst

Abstract Titel: Portal Väst – Steg för steg Författare: Maria Nilsson Handledare: Jan Strid (internt) och Alice Dahlstrand och Eva-Marie Mendahl (externt) Kurs: Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att studera hur medarbetarna inom Vägverket Region Väst använder Portal Väst. Delsyftet med uppsatsen är att utifrån resultatet av undersökningen av medarbetarnas användning av och förväntning på Portalen ge ett förslag på hur Portalen kan utvecklas för att tillfredställa de anställdas och organisatio-nens behov av Portalen. Frågeställningar: · Hur ser användandet ut av Portalen bland medarbetarna hos Vägverket Region Väst? · Vilken funktion anser medarbetarna att Portalen fyller? · Vilka funktioner använder medarbetarna sig av? · Hur uppfattar medarbetarna Portalen som intern kommunikations- och informa-tionskanal? · Vet medarbetarna hur man hanterar de nya funktionerna som Portalen har? Material och metod: 13 samtalsintervjuer och 3 informantintervjuer med medarbetare inom Vägverket Region Väst. Huvudresultat: Portal Väst används av medarbetarna men användandet skiljer sig åt dem sinsemellan. För närvarande befinner sig medarbetarna i en invänjningsperiod och man försöker lära sig allt det nya som Portalen har medfört i jämförelse med det gamla intranätet. Portalen har dragits med en rad tekniska problem och barnsjukdomar i bör-jan vilket har gjort att medarbetarna uppfattar Portalen som seg och att det försvårar ar-betet. Många ställer sig dock positiva till möjligheten att man kan söka och hitta doku-ment och information på ett smidigare sätt än tidigare men ifrågasätter samtidigt varför de ska dela med sig av sina dokument till andra. Merparten av medarbetarna anser dock att Portalen har potential som kommunikations- och informationskanal i framtiden när man fått bukt med de tekniska problemen.

Behovet av ett intranät

Abstract Titel: Behovet av ett intranät. Författare: Mia Lundström Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Syftet är att ta reda på vilka behov de anställda på Svenska Mässan har av ett intranät som informationskanal och arbetsredskap. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer med 13 anställda på Svenska mässan. Huvudresultat: Respondenterna har framförallt uttryckt ett behov av intranätet som informationsbank och som sammanhållande länk mellan de olika avdelningarna. Respondenterna tror på intranätets möjligheter i dessa avseenden, men menar att intranätet måste marknadsföras bättre om det skall kunna konkurrera med de kanaler som i dag används i detta syfte. Vad gäller intranätet som kanal från ledningen har respondenterna en mer tveksam syn. De menar att kommunikationen med ledningen fungerar relativt bra idag, och de tror inte att intranätet skulle kunna förbättra varken informationsspridningen eller kommunikationen till och från ledningen. Detta framförallt eftersom de menar att det intranätet inte ger någon möjlighet till feedback.

Betala för nyheter på Internet?

Titel: Betala för nyheter på Internet? Författare: Oscar Westlund E-post: oscar_westlund@hotmail.com Mobiltelefonnummer: 070-99 15 999 Handledare: Annika Bergström Uppdragsgivare: Dagspresskollegiet Kurs: Påbyggnadskurs i Medie & Kommunikationsvetenskap. Termin: VT 2003 Datum för opposition: 6 juni, 2003 Nyckelord: Nättidning, betala, betalt innehåll, mikrobetalning, fokusgrupper på Internet, nättidningsläsare, ultramercials, day-part, annonser, syndikering, betalningsmodell. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka läsarnas syn på nättidningen, deras betalningsvilja för nyheter på Internet, samt vilken kundlösning och betalningsmetod de föredrar. Uppsatsen har avgränsat sig till nättidningsläsare som besöker en eller flera nättidningar åtminstone tre dagar i veckan. Uppsatsens frågeställningar är;• Hur ser läsarna på nättidningen idag? • Hur förhåller sig de frekventa nättidningsläsarna till att betala för nätnyheter i allmänhet? • Ändras läsarnas förhållningssätt under särskilda omständigheter? • Vill läsarna prenumerera eller ta del av innehållet genom mikrobetalningar? • Vilken betalningsmodell föredras? Material och metod: 19 unika nättidningsläsare har deltagit i undersökningen. Metoden som har använts är kvalitativ och heter fokusgrupper på Internet, d.v.s. gruppdiskussioner via en chatt. Ett fåtal av dessa diskussioner har blivit enskilda personintervjuer p.g.a. att åtskilliga deltagare inte dykt upp vid chatt-tillfället. Huvudresultat: I dagsläget kommer inte majoriteten av nättidningsläsarna att betala för en nättidning som kräver betalning. Emellertid säger en femtedel i gruppen att de skulle betala. Om däremot alla nättidningar börjar ta betalt, skulle majoriteten välja att betala på ett eller annat sätt. Betalning via kort, Internetbank eller faktura är populärast. Majoriteten skulle föredra någon form av prenumeration men några skulle välja att betala per artikel eller för en kort tidsmängd. Därför anser jag att en nättidning bör erbjuda båda kundlösningarna. Läsarna uppskattar framförallt nättidningen eftersom de erbjuder snabba nyheter, några lyfter även fram en önskan om individualisering av utbud. Mitt råd till nättidningar är att ge sina läsare fler valmöjligheter i framtiden, från att välja betalningsmodell, kundlösning som individualisering av hemsidan, till att t.o.m. kunna välja vilken sorts annonser som skall visas.

Mässans Tidning

Abstract Titel: Mässans Tidning- En utvärdering av Svenska Mässans kundtidning. Författare: Charlotte Berg Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Termin: Vårtermin 2003 Handledare: Larsåke Larsson (Göteborgs Universitet) Annika Orgert (Svenska Mässan) Antal sidor: 48 Syfte: Att göra en undersökning av Svenska Mässans kundtidning Mässans Tidning för att få en generell uppfattning om hur tidningen upplevs och används. Undersökningen förväntas ge svar på hur väl kännedomen är om tidningen bland tidningens mottagare, i vilken grad den läses och samt hur innehållet värderas av läsarna. Metod: Kvantitativ enkätundersökning. Material: 317 svar av 1100 utskick. Svarsfrekvens 28,8% Huvudresultat: Både kännedom om Mässans Tidning och läsfrekvens av tidningen är relativt hög. Mässans Tidning innehåller nyheter från Svenska Mässan och framhäver mässor som marknadsföringskanal och är ämnen respondenterna vill ha mer av. Innehållet verkar inte användas i praktiken i någon större grad och praktiska mässtips är den mest önskade ämneskategorin. Tidningens innehållsliga och utseendemässiga förändring år 2002 uppmärksammades enbart av var femte respondent. Mässans Tidning är tillsammans med post den mest vanliga informationskälla för att få information om Svenska Mässan. Saknaden av information från Svenska Mässan var mycket låg, både bland de respondenter som känner till Mässans Tidning och bland de som inte hade någon kännedom.

Barn om dataspel

Abstract Titel Barn om dataspel – en kvalitativ intervjustudie om vad barn vill ha ut av sitt dataspelande Författare Linda Antov Kurs Påbyggnadskurs (D) Termin Höstterminen 2002 Uppdragsgivare Clearinghuset (The UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the screen) Syfte Att undersöka vad barn vill ha ut av sitt dataspelande och vilken typ av spel de gillar mest och varför. Med detta syfte kan jag även jämföra om dataspelutbudet för 8-12 åringar överensstämmer med hur efterfrågan i denna målgrupp ser ut. Metod och material Kvalitativ metod där jag gjort individuella intervjuer med 10 barn i åldrarna 8-12 år om deras dataspelande samt minst en av barnens föräldrar om dataspelskulturen i hemmet. Jag genomförde även provintervjuer med två pojkar, båda 10 år gamla. Materialet spelades in på kassett och har transkriberats. Huvudresultat Barnen i studien är generellt sett positiva till dataspel. De tycker det är roligt att spela dataspel även om syftet med spelandet mellan barnen kan variera. Några ser det som ett komplement till andra fritidaktiviteter medan andra inte skulle kunna tänka sig att inte spela dataspel. Man spelar för att vinna, klara saker eller för att det är roligt att pröva sina gränser. Många tycker om att planera och bygga och de flesta är överens om att grafiken är viktig, det måste se snyggt ut. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är tydliga. Flickor spelar lugnare spel och tycker det är roligt med kunskapsspel medan pojkar föredrar action och våldsammare spel. Intressant var dock att de barn som gillade våldsspel berättade att det som lockade med dessa spel inte var våldet i sig utan att det lät häftigt och såg coolt ut när någon sköts etc. Detta kom även fram då barnen, som ett inslag av intervjun, fick beskriva sitt önskespel. Inte något av barnen, inte ens de pojkar som sade sig föredra våldspel, föreslog önskespel där våld var ett dominerande inslag. Istället efterfrågade barnen spännande, innehållsrika spel som håller länge, har en bra ramberättelse och innehåller saker man blir överraskad av.

Nyhetsvärdering under perioder präglade av stora nyhetshändelser

Abstract Titel: Nyhetsvärdering under perioder präglade av stora nyhetshändelse – en kvantitativ analys av Rapports innehåll under septembermånaderna 1998-2002 Författare: Michael Svensson Handledare: Ingela Wadbring, JMG & Martin Ahlqvist, Observer Kurs: Påbyggnadskursen i Medie- & Kommunikationsvetenskap vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Hösten 2003 Antal sidor: 53 Syfte & frågeställningar: Syftet med denna uppsats är studera vad som händer med det ”normala” nyhetsutbudet när stora nyheter breder ut sig i nyhetssändningarna. Vilket mynnade ut i följande frågeställningar: Vilka nyhetshändelser tenderar att ändå få utrymme vid en stor nyhetshändelse, och på vilket sätt får de det? Finns det någon skillnad i det normala nyhetsutbudet när en stor nyhetshändelser sker beroende på om det är en planerad respektive oplanerad händelse? Vilka nyhetskriterier (tid, kultur samt rum) verkar viktigast för att visst normalt utbud ändå finns? Material & metod: Undersökningen är baserad på den kvantitativa metoden, då jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av fem septembermånader vad gäller Sverige Televisions nyhetsprogram Rapports innehåll. Huvudresultat: Huvudresultaten visar på att Rapports övriga nyhetsagenda under perioder med stora nyhetshändelse inte skiljer sig nämnvärt från perioder präglade av ett mer normalt nyhetsflöde. Det är alltså inget specifikt ämne som får mer utrymme eller undanträngs. Dock har det har visat sig att fenomenet ”nyhetsspiralen” är en central aspekt i studien då händelser som kan sättas i relation till den stora händelsen får mer utrymme.