Titel: Det mediala köttet. En studie om hur den svenska pressen skildrar köttkonsumtion mellan åren 2002-2012. Författare: Lisa Jansson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal exklusive bilaga: 38 sidor Antal ord: 9527 Syfte: En deskriptiv studie om hur köttkonsumtion har skildrats i svensk dagspress mellan åren 2002-2012. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Artiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan åren 2002-2012, hämtade från mediearkivet Retriver. Sammanlagt samlades 131 artiklar in. Huvudresultat: Resultatet som denna studie lett fram till visar att över tid har det skett en förändring i rapporteringen av köttkonsumtion som ligger i tiden enligt tidigare studier. Artiklarna som studerats har alla varit övergripande positiva till en minskad köttkonsumtion, men med vissa undan tag. De artiklar som var positiva hänvisar oftast till FN:s Miljöorgan och liknande rapporter. Dock är de flesta artiklar från alla fyra tidningarna överens om att en minskning av köttkonsumtionen måste ske för miljöns skull. Det är mestadels nyhetsartiklar som befinner sig bland de studerade artiklarna och Aftonbladet och Expressen är de tidningar som har mest ledare och debattartiklar. Mediebilden är övergripande positiv till en minskad köttkonsumtion.

Denna studie har visat att journalister har en stark yrkesidentitet som är nära sammankopplad med idealen. De har påpekat vikten av ideal som berättande av komplicerade skeenden och granskning, och även problematiserat dem. Respondenterna tenderar även att knyta samman kring idealen vid påfrestningar från PR-kupper. Realtionen mellan journalister och PR-aktörer är komplicerad, vilket även kan utläsas i denna uppsats genom de åsikter journalisterna uttrycker om fenomenet PR-kupp. Respondenterna med flera yrkesverksamma år beskrev sig som trygga i sin situation även om PR-kuppen ifrågasätter en del av idealen medan de med färre år beskrev en större osäkerhet och rent av en rädsla för att misslyckas genom att ha publicerat en osanning. Journalister inom public service upplevde att det skulle få stora konsekvenser om de begår misstag och misslyckas med sitt uppdrag, vilket vi inte såg på samma sätt hos journalister inom kommersiella organisationer. Resultatet visar även att journalisterna upplever det komplicerat att växla mellan att vara privat- och yrkesperson. Journalisterna med mindre erfarenhet tenderar att ha svårare för växlingar i identitetens refleixvitet än journalister med längre erfarenhet. Överlag visade resultatet att yrkesverksamma år i branschen hade större betydelse för respondenternas uppfattning och upplevelser än huruvida de arbetade inom public service ellr kommersiellt.

Titel Vem behöver lokala nyheter? Författare Emelie Dimberg och Julia Ingemarsson Uppdragsgivare Dagspresskollegiet vid DEMICOM och SOM–‐institutet Handledare Mathias Färdigh Kurs Examensarbete i medie–‐ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2014 Ord 19 002 Syfte Syftet är att undersöka unga vuxnas relation till lokala nyheter i jämförelse med internationella, samt hur de tar del av dessa nyheter. Metod Kvalitativ analys i form av strukturerade fokusgruppintervjuer Material Intervjuer med sammanlagt elva respondenter vid tre fokusgruppintervjuer Huvudresultat Det finns hos målgruppen skillnad i uppfattning av begreppet lokalt, vilken påverkas av tiden man befunnit sig på orten och tidigare erfarenheter. Den gemensamma åsikten är dock att en lokal nyhet ska angå individen direkt eller indirekt. Respondenterna i undersökningen anser att lokala nyheter är viktiga, men intresset att ta del av dessa är litet och behoven små. Behovet att ta del av internationella nyheter anses däremot starkare hos målgruppen och även intresset och vikten av dessa bedöms vara större på grund av globaliseringen. Främst handlar det om att målgruppen vill vara uppdaterad och ha en förståelse för resten av världen, eftersom den uppfattas påverka dem i stor grad. När det gäller medieval är det främst internetbaserade nyheter och sociala medieplattformar via mobilen som används. Via dessa kanaler tar respondenterna del av både globala och lokala nyheter. De lokala nyheterna tas dock främst del av muntligt i sociala sammanhang, till skillnad från de internationella nyheterna där ovannämnda kanaler till störst del används. Dagspressläsandet är generellt lågt hos målgruppen och dagstidningar i pappersupplaga anses inte ha en ljus framtid.

Titel: Text, textreklam och textliknade reklam – är det någon skillnad? Författare: Emelie Lindgren Arnoldsen & Victoria Arvidsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 27 (exklusive abstract, executive summary, källförteckning och bilagor) Antal ord: 12 595 (exklusive abstract, executive summary, innehållsförteckning, källförteckning och bilagor) Syfte: Att undersöka hur skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text uppfattas i tryckt nyhetspress. Metod: Kvalitativa respondentintervjuer Material: 12 respondentintervjuer och 13 tidningssidor. Huvudresultat: Studiens resultat visar på att skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text i tryckt nyhetspress uppfattas väldigt olika. Det framgår att det är väldigt svårt att ge ett tydligt svar på vad som är redaktionell text respektive reklam. I det fall då reklamen är tydligt märkt, till exempel helsidesannonser där det inte finns något redaktionellt innehåll i anknytning, hade respondenterna inga svårigheter att urskilja det som reklam. När det istället rörde sig om textreklam och textliknande reklam som befann sig i anknytning till det redaktionella innehållet var det svårare för respondenterna att urskilja vad som var vad. Det finns alltså en gråzon som är fri att utnyttja när det inte tydligt framgår i vilket syfte en text är skriven.

Titel: ”Man skulle ju aldrig lägga upp en ful bild på sig själv liksom”. Författare: Ronja Rieman Kurs: C-uppsats inom medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårtermin 2014 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord: 23.553 ord inklusive bilagor (19.407 ord exklusive titelblad, innehållsförteckning, executive summary, abstract, referenser och bilagor) Antal sidor: 46 sidor inklusive bilagor) Syfte: Studien undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om och erfarenheter av utseendefokus på Instagram och om de anser att det kan !nnas en påverkan på deras självbild. Metod: Kvalitativa gruppintervjuer med totalt tolv personer. Material: Tre gruppintervjuer med unga kvinnor, 15-24 år, som är aktiva användare av Instagram. Huvudresultat: Denna studie har visat att unga kvinnor söker sig till Instagram för social interaktion, underhållning, tidsfördriv och frihet att kunna påverka hur de framställer sin ”online-identitet”. Samtidigt upplever de att Instagram är stress- och beroendeframkallande. Kvinnornas relation till Instagram kan beskrivas som komplex och i viss mån motsägelsefull. Studien visar vidare att unga kvinnor upplever att ett fokus på utseendet !nns på Instagram. Det kan bland annat identi!eras genom att många unga kvinnor publicerar en stor andel bilder som visar ett fördelaktigt utseende på deras ansikte eller kropp. Många av kvinnorna upplever prestationsångest och stress över att inte leva upp till skönhetsidealen på Instagram. De uppger också att självbilden kan påverkas av bekräelsen man får på Instagram. Vissa ser denna bekräelse mer som en bonus och lägger ingen större vikt vid den, medan vissa andra betraktar bekräelsen som en tävling som bidrar till hur omtyckt man är. Ålder och personlig mognad verkar ha en stor påverkan på kvinnornas åsikter kring bekräelse och självbild.

Titel Feminismen har sp arat ur: En retorisk analys av Fittstim – min kamp Författare Jennifer Marin Hummelin & Kristina Sandin Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin V årterminen 2014 Handledare Gabriella Sandstig Sidantal 60 (inklusive bilagor) Antal ord 19 834 Syfte Att studera hur argumentationen ser ut i avsnittet Har feminismen sp årat ur? i Sveriges Televisions programserie Fittstim – min kamp. Metod En retorisk analys. Material Första avsnittet i programserien Fittstim – min kamp. Huvudresultat Avsnittet driver tesen att feminismen har sp årat ur. Till stöd för tesen argumenteras det för att dagens feminism är medial, splittrad, extrem och onödig. Intervjupersonerna stödjer argumentationen som i huvudsak sker implicit. Avsnittet appellerar främst till tittarens känslor, snarare än till hens förnuft. Genomgånde samverkar olika retoriska element som tal, kroppsspr ak, mimik, ljud och bild för att rama in det som tittaren ser och hör.

se PDF

Titel: Unga invånare, gamla medborgare – om förutsättningar för medborgardialog Författare: Felicia Hallström och Malin Winald Studiens intressent: Härryda Kommun Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 65 inklusive bilagor Antal ord: 19 632 Syfte: Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för Härryda Kommun att utveckla former för kommunikation och medborgardialog med invånarna i bostadsområdet Säteriet, gällande utvecklingen av området kring Råda Säteri. Metod: Kvantitativ frågeundersökning genom enkät Material: Studien bygger på 102 enkäter Huvudresultat: Studien har visat på att förutsättningarna för kommunen att utveckla former för kommunikation och medborgardialog med den specificerade gruppen invånare, gällande det aktuella utvecklingsprojektet, ur flera perspektiv ser goda ut. Det tydligaste resultatet vi fått fram är att ett stort intresse för området kring Råda Säteri återfinns hos gruppen. Trots att den pågående utvecklingen av området kom som en nyhet för personerna i vår undersökning, har en tredjedel av dem uttryckt ett direkt intresse för delaktighet i utvecklingen. Sett till potentiellt intresse för delaktighet ser siffran än högre ut, men då måste kommunen börja informera och bjuda in till dialog, genom de kanaler och på de sätt som studien visat vara dem som invånarna föredrar. Vidare har resultatet visat att förutsättningarna skiljer sig åt inom den undersökta gruppen, främst beroende på ålder. Detta gäller dels graden av samhällsengagemang och påvisad motivation till deltagande, dels vilka informations- och kommunikationskanaler de använder och föredrar.

Titel: Digitala avtryck – en del av omvärldsförståelsen Författare: Louise Bergetoft och Linnea Thorén Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 58 inklusive bilagor Antal ord: 16452 Syfte: Att undersöka hur företag förhåller sig till samt bevakar information skapad i sociala medier. Metod: Flervalsmetod. Kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ webbenkät. Material: Åtta intervjuer med personer som jobbar internt i företag med bevakning av sociala medier. Tre intervjuer med personer som jobbar externt med att hjälpa andra företag att bevaka sociala medier. 73 enkätsvar av 195 tillfrågade ur populationen stora, svenska konsumenttillvända företag. Huvudresultat: Vårt resultat visar att sociala medier är en naturlig och viktig informationskälla för syftet att få ökad kundinsikt och komma närmare sina målgrupper. Traditionella medier används fortfarande i högre utsträckning. Företagen försöker dock anpassa sig efter den medielogik som råder i de sociala medierna, vilket kräver både tid och engagemang. De sociala medierna innebär snabb och direkt dialog, vilket innebär att man måste vara konstant uppmärksam. De främsta svårigheterna med bevakning av sociala medier är att hantera den stora informationsmängden och huruvida informationen anses vara trovärdig tar företagen ställning till från fall till fall. Det framkom av resultatet att opinionsbildare också finns i social medier i form av personer med stor följarskara då spridningseffekten är stor, dessa personer anses således viktigare att bevaka. Beslut fattas som det ser ut idag i realtid och informationen ligger sällan till grund för större beslut. Information som skapas av privatpersoner i sociala medier bevakas, men samlas oftast inte in för att hanteras vid senare tillfälle.