När Utbildningsdepartementet startade försöksverksamheten med spetsutbildningar 2009 hade man ambitionen att i grunden förändra synen på svensk skolgång. Men enligt Jenny Homann på Hvitfeldtskas gymnasium har spetsutbildningen inte påverkat undervisningsmetoderna på något sätt. Skolan låter dessutom elever läsa spetsutbildningen utan att ha gjort intagningsproven, och ljög medvetet i sin ansökan till Skolverket.
”Ja, så kan man ju göra också. Det är ingen som kollar det, så direkt. Man kan göra så att man skriver upp arbetskostnaden”. Det här är en granskning av rot-avdragets dolda baksida och Skatteverkets obefintliga kontroll. Vår undersökning, som citatet ovan kommer från, visar att nästan hälften av de hantverkare vi ringer upp är beredda att fuska med rot-avdraget. 23,5 miljarder har betalats ut för att subventionera hantverksjobb i privata hem sedan den 1 juli 2009. Då införde Sveriges regering ett nytt system för att betala ut statliga bidrag som inte har någon tidigare motsvarighet i historien. Summan är mångdubbelt större än vad regeringen hade räknat med. Ingen hade förutspått rotavdragets segertåg bland villakvarter och bostadsrätter.
Sveriges viktigaste yrke kallas det ofta, inte minst av politiker. Det är lärarna som har allra störst betydelse för hur väl eleverna presterar i skolan, det har internationell forskning visat länge, och det som sker inom klassrummets väggar i dag ser vi kanske resultaten av först om tjugo år. Därför är det inte heller konstigt att läraryrket och lärarutbildningen är ämnen som engagerar många, och som ständigt är återkommande teman i olika medieinslag och inom den politiska debatten. I Sverige har skolan under de senaste decennierna nästintill blivit något av en traditionell hjärtefråga för politiker, där herren på täppan, utbildningsministern, har varierat beroende på vilken färg den sittande regeringen haft. För ett par årtionden sedan var det den dåvarande skolministern Göran Perssons kommunaliserade skola som stod i centrum – i dag är det Jan Björklunds kunskapsskola med den nya lärarutbildningen ”Bäst i klassen” som hägrar runt hörnet.
Ett examensarbete om hur stödet till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skiljer sig mellan Göteborgs kommunala grundskolor. Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, så som ADHD och Aspergers syndrom, behöver ofta extra stöd för att klara av skolan. Det kan till exempel handla om att få lämna ett stökigt klassrum och arbeta i ett mindre rum med specialpedagog som har utbildning om barn med koncentrationssvårigheter. Det är också viktigt för barnen att även deras andra lärare, till exempel klassföreståndaren, har kunskap om deras diagnos och vad den innebär för barnet i skolan.
Miljöproblemet har kommit upp på agendan och vi anpassar oss mer och mer efter kraven för att lösa det, även om det just nu är den ekonomiska krisen som är mest i fokus. Klimatkompenseringsbranschen har blomstrat på senare tid. Det går ut på att företag eller organisationer investerar pengarna från klimatkompensationerna i olika klimatprojekt världen över. Idén är att minska världens utsläpp och tjäna pengar på det. Jag har granskat hur Sveriges nio största flygaktörer arbetar med klimatkompensering och hur lätt och begripligt det är för en privatperson att kompensera för sin flygresa. Man kan miljökompensera genom köp av EU:s utsläppsrester eller på en oreglerad eller reglerad marknad. Den reglerade marknaden kontrolleras av EU och följer Kyotoprotokollets riktlinjer. Granskningen visar att flygaktörerna leker kurragömma med resenärerna. Informationen om att man kan miljökompensera är undangömd och flygaktörerna visar inte på ett enkelt sätt vilken typ av klimatprojekt de stödjer eller vart pengarna går. Allt ansvar läggs på resenären. Det förekommer även stora prisskillnader hos företagen som har hand om själva kompenseringen. Resultatet är att klimatkompensering ännu är ett okänt och otydligt begrepp samtidigt som få resenärer kompenserar på grund av att det är för komplicerat att sätta sig in i hur det fungerar.
Regeringens senaste arbetsmarknadsreform som riktar sig mot nyanlända invandrare har brister. Vår granskning visar att systemet är krångligt och kontrollen är dålig. Dessutom omfattas inte en mängd behövande människor av reformen. Ett år har gått sedan nyanlända invandrares introduktion blev en statlig angelägenhet. Kommunerna fråntogs ansvaret och istället leder nu Arbetsförmedlingen arbetet för att nyanlända invandrare snabbare ska få jobb. Etableringsreformen, som den kallas, innebar en mängd förändringar. Bland annat infördes etableringslotsarna, privata aktörer som ska guida människor i det nya landet till jobb. Arbetsförmedlingen kontrollerar verksamheten och bestämmer vem som får bli lots. Den nyanlända får själv välja lots, men det är inget tvång att ha någon. Regeringen kommer att satsa närmare en miljard kronor på lotsarna under 2012 och ser dem som en viktig länk mellan de nyanlända och arbetslivet i Sverige. Men vår granskning visar att i Göteborg har bara hälften av alla som har rätt till lots valt att ha en. Det faktum att lotsföretagen presenterar sig på snarlika sätt, och dessutom på svenska, gör att många nyanlända uppfattar valfriheten som förvirrande. Även Arbetsförmedlingen i Göteborg tycker att valfrihetssystemet försvårar deras arbete. Efter vår granskning av lotsarnas återrapportering till Arbetsförmedlingen står det dessutom klart att det finns brister i Arbetsförmedlingens insyn i lotsarnas verksamhet.
De första minuterna efter att polisen får in ett larm är av avgörande betydelse för möjligheten att lösa brott, för möjligheten att rädda liv. Trots det bemannar Göteborgspolisen för dåligt de tider när flest brott begås. Det innebär att brottsoffer får vänta extra länge, framför allt på kvällstid. Vid de mest akuta larmen har Göteborgspolisen som målsättning att skicka en patrull inom fyra minuter. Men vår granskning visar att vid vart tionde larm har det gått över den tiden. Allra långsammast går det på vardagskvällar. Orsaken är att samma antal poliser arbetar dygnet runt som standard, oavsett när det verkliga behovet är som störst. Polisens länskommunikationscentral har helt enkelt svårare att hitta lediga bilar på kvällarna jämfört med morgnarna. Konsekvensen blir att brottsoffer får vänta i upp emot en minut extra på kvällarna – innan ens en bil kommit iväg. Dessutom är det inte ens säkert att polisen har befogenhet att rycka ut till ett brottsoffer när behovet är som störst. När en patrull är på väg finns det risk att värdefull tid går förlorad eftersom över 130 av Göteborgs poliser inte får slå på blåljusen. Anledning: de saknar rätt utbildning. De riskerar att fastna i en bilkö. Eller ännu värre: riskera livet på sig själva och andra trafikanter.
Kosttillskott för träning: marknad, åsikter och effekter Kosttillskott för träning säljer som smör i Sverige. Säljare och tillverkare gör allt större miljonvinster av vår längtan att bli snabbare, större och starkare. Samtidigt säger de som nått den toppen allt oftare nej till kosttillskott – användandet bland svenska OS-deltagare har halverats på 15 år. Personliga tränare, dietister, idrottsledare, alla har de starka övertygelser när det kommer till kosttillskott. Men lägren är delade. En del kallar det dyrt kiss, andra anser det vara det perfekta komplementet till kost och träning. Hur ska man som konsument veta hur det ligger till? Är kosttillskotten en snabb väg till en starkare kropp, onödiga pengar eller rentav något som äventyrar vår hälsa? I vårt arbete belyser vi de olika sidorna av saken. Vi visar de olika sidorna av tillskotten, att användningen kan bli farlig om den görs på fel sätt och att det saknas mycket att önska vad gäller regler och tillsyn av marknaden. Tillskotten det är ett mycket lågprioriterat område och handlar om märkning och hygien, snarare än om innehåll. De få innehållsanalyser som gjorts visar på läkemedelsklassat innehåll, spetsade produkter och substanser med biverkningar. Flera av dem går att köpa på stan i Göteborg och på nätet. Vår undersökning har bland annat bestått av scannande efter farliga produkter på nät och i butik, intervjuer med insatta och deltagandeobservationer på fitnessmässor och gym. Arbetet har gjorts i samarbete med SVT Sporten och kommer att resultera i tre inslag i Sportspegeln och Sportnytt. Vi kommer i inslagen bland andra att få träffa elitidrottare, vanliga motionärer som lägger mycket pengar på kosttillskott, näringsexperter, säljare, inspektörer på Livsmedelsverket och kommunen samt vara med när vi blandar vårt eget tillskott för marknaden.
Uppdrag granskning: Spricka hela vägen Den svenska förlossningsvården har ett rykte om sig att vara den bästa i världen. Vad många inte vet är att tusentals kvinnor brister allvarligt varje år när de föder barn, och får en förlossningsskada som kan sänka deras livskvalitet. Den allvarligaste bristningen man kan drabbas av kallas för sfinkterruptur. Det är när kvinnan brister hela vägen från underlivet och får en skada på ändtarmsmuskeln. Drygt 300 000 kvinnor lider i dag (i varierande grad) av att inte kunna hålla avföring och gaser, och på grund av skammen tror SFOG, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, att det finns ett mörkertal. Eftersom en skadad ändtarmsmuskel blir sämre med åren kan besvären uppkomma tio till 15 år efter förlossningen, och alltför många kvinnor väljer att inte söka hjälp. Det har också visat sig att statistiken är underskattad – varje år missar vården många skador eftersom alla kvinnor inte undersöks ordentligt efter förlossningen. Karin från Västerås fick en mindre sfinkterskada (skada på ändtarmsmuskeln) när hon födde sitt första barn, men missades av vården, och erbjöds därför inte den eftervård hon hade rätt till. Josefins skada upptäcktes efter förlossningen, men hon har ändå fått kämpa i fyra år för att få rätt hjälp. För patienter med svåra besvär finns det ett kirurgiskt ingrepp där man opererar in en pacemaker som fungerar som för hjärtat, men för ändtarmen istället. Josefin var lämpad att få en pacemaker, men Västra Götaland beslutade att ta uppehåll i behandlingen, på grund av kostnadsskäl. Beslutet har kritiserats av bland annat professor Lars Påhlman vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Vi har gjort en undersökning, där vi kontaktat Sveriges 43 förlossningskliniker och intervjuat den verksamhetsansvarige alternativt ansvarig läkare/barnmorska vid förlossningen. Den visar att 32 av landets 44 kvinnokliniker har skriftliga riktlinjer för eftervård av kvinnor som drabbats av sfinkerruptur. Uppföljningsperspektivet lyser dock med sin frånvaro. Men det är en förändring på väg. Lars Ladfors, förlossningsläkare och styrelsemedlem i SFOG (Svensk förening för obstetrik och gynekologi) arbetar med att ta fram ett nytt kvalitetsregister, där de förlossningsskadade mammorna kommer att finnas med.
I Säffle sparar kommunen pengar genom att släcka var tredje gatlykta utanför centrum och tänker flytta delar av gymnasieskolan till Åmål. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen på ett pågående visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future. Arga insändare i Säffletidningen innehåller bland annat: ”Dessa självutnämnda experter skär ofta guld med osthyvel” och ”Kommunens skattebetalare får ta notan och konsulterna sjunger hela vägen till banken”. Det här är ett reportage om konsultföretaget Kairos Future som har en dominerande ställning inom omvärldsanalys i Sverige. De är framtidsspanande konsulter och utbildare i trendspaning och omvärldsanalys, både mot offentlig och privat sektor. Deras kunder sträcker sig från regeringskansliet till MTV. De gör även egna framtidsstudier, som ofta uppmärksammas och citeras i olika medier. Kairos Future vill inte berätta vilka deras uppdragsgivare är, utan menar att det är affärshemligheter. Vi har lyckats slå fast att mer än hälften – 178 stycken – av Sveriges 290 kommuner har köpt någonting från Kairos Future, allt från böcker och föreläsningar till utbildningar och omfattande konsulttjänster. Sedan 2005 har minst 32 800 000 kronor gått in i företaget bara genom kommunala skattepengar. Och då har flera kommuner inte kunnat redovisa alla sina utgifter. Göteborgs stad har lagt ut över en miljon bara sedan 2009. Vår granskning visar att de framtidsstudier som Kairos Future levererar flera gånger är undermåliga och missvisande, någonting som får stark kritik från forskarhåll. Trots detta upplever företrädarna för några av de kommuner som spenderat mycket pengar på Kairos Future dem som sina frälsare. Företaget har uppenbarligen hittat ett fält med stor efterfrågan och liten konkurrens. Vi har granskat ett område som inte har uppmärksammats förut, varken i media eller i forskning. Omvärldsanalys är ett område som växt mycket i betydelse de senaste tjugo åren, inte minst för Sveriges kommuner. För de kommuner som känner sig villrådiga finns endast konsultmarknaden att vända sig till. Den domineras av ett företag – Kairos Future. Företaget har verkat i 20 år utan att bli granskade och anlitas trots dess brister flitigt, från norr till söder, i stort som smått.