Hur kulturen ser ut inom sjöfarten idag är helt olika från båt till båt. Det är styrt av vilka som finns i besättningen. På vissa båtar håller man den gamla myten om sjömän som super och har kvinnor i varje hamn levande i en miljö där hård jargong och sexköp är vanliga inslag. Till den här mycket skiftande miljön kommer studenter från Chalmers sjökaptens- och sjöingenjörsprogram ut på praktik, med mycket lite information om kulturerna som väntar dem ombord. Vi har skickat ut en enkät till alla studenter från Chalmers sjöfartsprogram som har varit på praktik till sjöss. 27,6% av de svarande berättar att de någon gång under praktiken följt med besättningen ut och hamnat på inrättningar där det finns möjlighet att köpa sex. Vice rektor för grundutbildningen på Chalmers tekniska högskola, Sven Engström, säger att skolan pratar om sexköp bara om eleverna själva tar upp det. Men det är en verklighet som 43 studenter, nästan en hel klass, stått inför under praktiken. Vi har också pratat med tre studenter för att få ta del av deras personliga berättelser från sjöfarten idag. De ger en bild av ett mångsidigt yrke som tar dem världen runt, men också ett yrke med hård jargong och där man får vara hårdhudad för att komma in i gänget. En bild som bekräftas i enkäten.

Det fria skolvalet har funnits i tjugo år i Sverige. 1991 infördes reformen av regeringen Bildt, efter tidigare förberedande reformer från regeringen Persson. Sedan dess har det blivit allt populärare att välja en annan skola än den närmast kommunala, runt om i Sverige. I Göteborg gick år 2003 20 procent av barnen i en annan skola än den närmast kommunala. År 2010 låg motsvarande siffra på 26 procent. Oftast väljer eleverna bort den egna kommunala skolan till förmån för friskolor, men det händer också att elever väljer andra stadsdelars kommunala skolor. De kommunala skolorna som tappar mycket elever, tappar samtidigt pengar och möter bland annat organisationssvårigheter då det är svårt att planera när man inte vet hur många elever skolan kommer att ha från termin till termin. Integration var, precis som vi hört, ett av skälen till skolbytena. Men det fanns många fler orsaker.

Sveriges viktigaste yrke kallas det ofta, inte minst av politiker. Det är lärarna som har allra störst betydelse för hur väl eleverna presterar i skolan, det har internationell forskning visat länge, och det som sker inom klassrummets väggar i dag ser vi kanske resultaten av först om tjugo år. Därför är det inte heller konstigt att läraryrket och lärarutbildningen är ämnen som engagerar många, och som ständigt är återkommande teman i olika medieinslag och inom den politiska debatten. I Sverige har skolan under de senaste decennierna nästintill blivit något av en traditionell hjärtefråga för politiker, där herren på täppan, utbildningsministern, har varierat beroende på vilken färg den sittande regeringen haft. För ett par årtionden sedan var det den dåvarande skolministern Göran Perssons kommunaliserade skola som stod i centrum – i dag är det Jan Björklunds kunskapsskola med den nya lärarutbildningen ”Bäst i klassen” som hägrar runt hörnet.

Ett examensarbete om hur stödet till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skiljer sig mellan Göteborgs kommunala grundskolor. Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, så som ADHD och Aspergers syndrom, behöver ofta extra stöd för att klara av skolan. Det kan till exempel handla om att få lämna ett stökigt klassrum och arbeta i ett mindre rum med specialpedagog som har utbildning om barn med koncentrationssvårigheter. Det är också viktigt för barnen att även deras andra lärare, till exempel klassföreståndaren, har kunskap om deras diagnos och vad den innebär för barnet i skolan.

Miljöproblemet har kommit upp på agendan och vi anpassar oss mer och mer efter kraven för att lösa det, även om det just nu är den ekonomiska krisen som är mest i fokus. Klimatkompenseringsbranschen har blomstrat på senare tid. Det går ut på att företag eller organisationer investerar pengarna från klimatkompensationerna i olika klimatprojekt världen över. Idén är att minska världens utsläpp och tjäna pengar på det. Jag har granskat hur Sveriges nio största flygaktörer arbetar med klimatkompensering och hur lätt och begripligt det är för en privatperson att kompensera för sin flygresa. Man kan miljökompensera genom köp av EU:s utsläppsrester eller på en oreglerad eller reglerad marknad. Den reglerade marknaden kontrolleras av EU och följer Kyotoprotokollets riktlinjer. Granskningen visar att flygaktörerna leker kurragömma med resenärerna. Informationen om att man kan miljökompensera är undangömd och flygaktörerna visar inte på ett enkelt sätt vilken typ av klimatprojekt de stödjer eller vart pengarna går. Allt ansvar läggs på resenären. Det förekommer även stora prisskillnader hos företagen som har hand om själva kompenseringen. Resultatet är att klimatkompensering ännu är ett okänt och otydligt begrepp samtidigt som få resenärer kompenserar på grund av att det är för komplicerat att sätta sig in i hur det fungerar.

Kosttillskott för träning: marknad, åsikter och effekter Kosttillskott för träning säljer som smör i Sverige. Säljare och tillverkare gör allt större miljonvinster av vår längtan att bli snabbare, större och starkare. Samtidigt säger de som nått den toppen allt oftare nej till kosttillskott – användandet bland svenska OS-deltagare har halverats på 15 år. Personliga tränare, dietister, idrottsledare, alla har de starka övertygelser när det kommer till kosttillskott. Men lägren är delade. En del kallar det dyrt kiss, andra anser det vara det perfekta komplementet till kost och träning. Hur ska man som konsument veta hur det ligger till? Är kosttillskotten en snabb väg till en starkare kropp, onödiga pengar eller rentav något som äventyrar vår hälsa? I vårt arbete belyser vi de olika sidorna av saken. Vi visar de olika sidorna av tillskotten, att användningen kan bli farlig om den görs på fel sätt och att det saknas mycket att önska vad gäller regler och tillsyn av marknaden. Tillskotten det är ett mycket lågprioriterat område och handlar om märkning och hygien, snarare än om innehåll. De få innehållsanalyser som gjorts visar på läkemedelsklassat innehåll, spetsade produkter och substanser med biverkningar. Flera av dem går att köpa på stan i Göteborg och på nätet. Vår undersökning har bland annat bestått av scannande efter farliga produkter på nät och i butik, intervjuer med insatta och deltagandeobservationer på fitnessmässor och gym. Arbetet har gjorts i samarbete med SVT Sporten och kommer att resultera i tre inslag i Sportspegeln och Sportnytt. Vi kommer i inslagen bland andra att få träffa elitidrottare, vanliga motionärer som lägger mycket pengar på kosttillskott, näringsexperter, säljare, inspektörer på Livsmedelsverket och kommunen samt vara med när vi blandar vårt eget tillskott för marknaden.