Kriminalvården har lagt så mycket pengar på att bygga ut säkerheten på anstalterna, att den övriga verksamheten blöder. Personalen går på knäna. Det rehabiliterande arbetet med de intagna finns det ingen tid till, det finns inte ens tid att åka till sjukhuset med en intagen som blivit akut sjuk. – Det finns aldrig tillräckligt med personal. – Vi är underbemannade, särskilt på natten. – Organisationen är så tajt att den nästan är anorektisk. Så beskrivs situationen av några av fackförbundet Sekos representanter, som arbetar ute på fängelserna. Kriminalvården står inför stora besparingar kommande år, ett resultat av de höga kostnaderna som de dragit på sig när miljoner satsats på att bygga högre murar. Samtidigt som personalen kämpar för en drägligare situation, så för fångarna en helt annan kamp. Kriminalvården tycker inte att narkotikaklassade mediciner är lämpliga att ha på fängelser, man är bland annat rädd för att medicinerna ska hamna i fel händer. Michael Gajditza fick vänta i sex dagar på att få sin smärtstillande medicin, trots svåra ryggsmärtor. Och han är inte ensam. I anmälningar till Justitieombudsmannen JO och Socialstyrelsen anklagar fångar sina anstalter för att de inte fått den medicin som de anser att de behöver. – Hamnar du i en konflikt mellan sjukvård och säkerhetstänkande, då går säkerhetstänkandet först, så har det varit de sista åren. Om någon har verkligt ont, så undviker man ändå att dela ut adekvat medicinering om den innehåller någon form av narkotika, säger Michael Gaiditza.

Den 1 april 2006 skapades Barn- och elevombudet (BEO) för att se till att skolorna följer lagen som ska förhindra kränkande behandling i skolan. Sen dess har 250 anmälningar gjorts om kränkningar bara i Göteborg. Tio har lett till begäran om skadestånd mot Göteborgs kommun. Vi har granskat hur situationen ser ut i Göteborg. Vår ambition har varit att för första gången ta ett helhetsgrepp över hur man arbetar mot mobbning och vem som har ansvaret. Vi har också sammanställt antalet anmälningar, skadestånd och domar som rör kränkande behandling på skolorna i Göteborg de senaste fem åren. Vi har noga granskat de tio som lett till begäran om skadestånd. Vi har valt att göra en längre intervju med mamman till eleven i den enda dom som vunnit laga kraft i Göteborg. Det är också den första domen i Sverige som rör psykisk mobbning. Genom henne får vi känna hur vardagen för en utsatt elev faktiskt är. Inte barnets bild. Utan hur en förälder ser sitt barn plågas och hur dottern sakta, dag för dag, vecka för vecka, månad för månad, termin för termin, läsår för läsår mals ner och hur skolan är oförmögen att göra något åt situationen. Eftersom en stor del av Göteborgs befolkning antingen går i skolan eller har barn som går där tror vi att det är en viktig granskning och att läsvärdet är stort.

Juriststudenter fostras till maskiner snarare än kritiska tänkare. Och utbildningarna vidtar inte tillräckliga åtgärder, trots upprepad kritik från Högskoleverket. En undersökning som 126 svenska juristlärare har svarat på visar att 97 procent av lärarna tycker att det finns en betygshets på deras utbildningar. Och nio av tio håller helt eller delvis med om att det leder till att studenterna blir mer intresserade av tentaresultat än av att tillgodogöra sig viktig juridisk kunskap. Det här påverkar vilka människor som i slutändan blir den dömande makten i samhället.

Hur kulturen ser ut inom sjöfarten idag är helt olika från båt till båt. Det är styrt av vilka som finns i besättningen. På vissa båtar håller man den gamla myten om sjömän som super och har kvinnor i varje hamn levande i en miljö där hård jargong och sexköp är vanliga inslag. Till den här mycket skiftande miljön kommer studenter från Chalmers sjökaptens- och sjöingenjörsprogram ut på praktik, med mycket lite information om kulturerna som väntar dem ombord. Vi har skickat ut en enkät till alla studenter från Chalmers sjöfartsprogram som har varit på praktik till sjöss. 27,6% av de svarande berättar att de någon gång under praktiken följt med besättningen ut och hamnat på inrättningar där det finns möjlighet att köpa sex. Vice rektor för grundutbildningen på Chalmers tekniska högskola, Sven Engström, säger att skolan pratar om sexköp bara om eleverna själva tar upp det. Men det är en verklighet som 43 studenter, nästan en hel klass, stått inför under praktiken. Vi har också pratat med tre studenter för att få ta del av deras personliga berättelser från sjöfarten idag. De ger en bild av ett mångsidigt yrke som tar dem världen runt, men också ett yrke med hård jargong och där man får vara hårdhudad för att komma in i gänget. En bild som bekräftas i enkäten.

Det fria skolvalet har funnits i tjugo år i Sverige. 1991 infördes reformen av regeringen Bildt, efter tidigare förberedande reformer från regeringen Persson. Sedan dess har det blivit allt populärare att välja en annan skola än den närmast kommunala, runt om i Sverige. I Göteborg gick år 2003 20 procent av barnen i en annan skola än den närmast kommunala. År 2010 låg motsvarande siffra på 26 procent. Oftast väljer eleverna bort den egna kommunala skolan till förmån för friskolor, men det händer också att elever väljer andra stadsdelars kommunala skolor. De kommunala skolorna som tappar mycket elever, tappar samtidigt pengar och möter bland annat organisationssvårigheter då det är svårt att planera när man inte vet hur många elever skolan kommer att ha från termin till termin. Integration var, precis som vi hört, ett av skälen till skolbytena. Men det fanns många fler orsaker.