Motståndarna till och förespråkarna för genmodifierade grödor har följts åt som de bästa fiender genom åren. Ibland har ena sidan haft övertaget och ibland den andra, och sällan lyckas de komma överens. Vi valde att gå in i debatten melan forskarna och miljörörelsen; ullkoftorna och labbrockarna, för att ta reda på varför lägren var så låsta.
Både på de politiska redaktionerna och de statsvetenskapliga institutionerna finns en bild av att statsvetaren är ett allt vanligare inslag i svenska medier och att statsvetarens mediala roll har förändrats. Genom att undersöka förekomsten av uttalanden från statsvetare i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, TT, Aftonbladet, Expressen, Göteborgs-Posten, Sydsvenskan och Metro under de tre första månaderna mellan åren 2003 och 2013 har jag kunnat konstatera att det skett en ökning.
Juriststudenter fostras till maskiner snarare än kritiska tänkare. Och utbildningarna vidtar inte tillräckliga åtgärder, trots upprepad kritik från Högskoleverket. En undersökning som 126 svenska juristlärare har svarat på visar att 97 procent av lärarna tycker att det finns en betygshets på deras utbildningar. Och nio av tio håller helt eller delvis med om att det leder till att studenterna blir mer intresserade av tentaresultat än av att tillgodogöra sig viktig juridisk kunskap. Det här påverkar vilka människor som i slutändan blir den dömande makten i samhället.
Näringsämnet fosfor som är livsviktigt för allt jordbruk kommer förr eller senare ta slut i gruvorna världen över. En kommande brist på mineralbunden fosfor gör att priset på mineralgödsel och därefter priset på mat skjuter i höjden. Nya uppskattningar från forskare tyder på att detta kan ske redan om 60 år. Men går det att undvika en katastrof och sätta fosforn i kretslopp? En stor del av den fosfor som tas upp från gruvor hamnar till slut i reningsverkens avloppsslam. Allt avloppsslam från Sveriges största reningsverk i Stockholm har i snart tio års tid åkt med lastbil och tåg upp till Norrland för att återställa marken kring gruvor, vilket inte stämmer överens med Sveriges miljömål att återföra större delen av fosforn från avlopp till växtnäring. Följ med fosforn på en resa från en gruva i Finland till en svensk åker, genom våra magar och toaletter, till ett reningsverk och vidare upp med slamtåget till Gällivare. Hör gruvarbetare, bönder, politiker och forskare ge sin syn på den stundande fosforkrisen och hur vi ska kunna återanvända det livsviktiga näringsämnet i framtiden.
I januari inför Systembolaget för första gången en uppförandekod. De hävdar att den kommer att leda till schyssta arbetsvillkor. Men koden missar att kräva att lönen höjs till en dräglig nivå. Vi har besökt tretton vingårdar i Sydafrika, det land som toppar Systembolagets försäljningslistor. Trots att många av farmarna säger sig redan ha en standard som uppfyller koden lever arbetarna där i fattigdom. Dessutom är de beroende av chefens välvilja. Inte bara deras arbetsliv, utan också boende, säkerhet och barnens framtid ligger i farmarens händer.
Det fria skolvalet har funnits i tjugo år i Sverige. 1991 infördes reformen av regeringen Bildt, efter tidigare förberedande reformer från regeringen Persson. Sedan dess har det blivit allt populärare att välja en annan skola än den närmast kommunala, runt om i Sverige. I Göteborg gick år 2003 20 procent av barnen i en annan skola än den närmast kommunala. År 2010 låg motsvarande siffra på 26 procent. Oftast väljer eleverna bort den egna kommunala skolan till förmån för friskolor, men det händer också att elever väljer andra stadsdelars kommunala skolor. De kommunala skolorna som tappar mycket elever, tappar samtidigt pengar och möter bland annat organisationssvårigheter då det är svårt att planera när man inte vet hur många elever skolan kommer att ha från termin till termin. Integration var, precis som vi hört, ett av skälen till skolbytena. Men det fanns många fler orsaker.
”Ja, så kan man ju göra också. Det är ingen som kollar det, så direkt. Man kan göra så att man skriver upp arbetskostnaden”. Det här är en granskning av rot-avdragets dolda baksida och Skatteverkets obefintliga kontroll. Vår undersökning, som citatet ovan kommer från, visar att nästan hälften av de hantverkare vi ringer upp är beredda att fuska med rot-avdraget. 23,5 miljarder har betalats ut för att subventionera hantverksjobb i privata hem sedan den 1 juli 2009. Då införde Sveriges regering ett nytt system för att betala ut statliga bidrag som inte har någon tidigare motsvarighet i historien. Summan är mångdubbelt större än vad regeringen hade räknat med. Ingen hade förutspått rotavdragets segertåg bland villakvarter och bostadsrätter.
Sveriges viktigaste yrke kallas det ofta, inte minst av politiker. Det är lärarna som har allra störst betydelse för hur väl eleverna presterar i skolan, det har internationell forskning visat länge, och det som sker inom klassrummets väggar i dag ser vi kanske resultaten av först om tjugo år. Därför är det inte heller konstigt att läraryrket och lärarutbildningen är ämnen som engagerar många, och som ständigt är återkommande teman i olika medieinslag och inom den politiska debatten. I Sverige har skolan under de senaste decennierna nästintill blivit något av en traditionell hjärtefråga för politiker, där herren på täppan, utbildningsministern, har varierat beroende på vilken färg den sittande regeringen haft. För ett par årtionden sedan var det den dåvarande skolministern Göran Perssons kommunaliserade skola som stod i centrum – i dag är det Jan Björklunds kunskapsskola med den nya lärarutbildningen ”Bäst i klassen” som hägrar runt hörnet.
Ett examensarbete om hur stödet till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skiljer sig mellan Göteborgs kommunala grundskolor. Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, så som ADHD och Aspergers syndrom, behöver ofta extra stöd för att klara av skolan. Det kan till exempel handla om att få lämna ett stökigt klassrum och arbeta i ett mindre rum med specialpedagog som har utbildning om barn med koncentrationssvårigheter. Det är också viktigt för barnen att även deras andra lärare, till exempel klassföreståndaren, har kunskap om deras diagnos och vad den innebär för barnet i skolan.
Miljöproblemet har kommit upp på agendan och vi anpassar oss mer och mer efter kraven för att lösa det, även om det just nu är den ekonomiska krisen som är mest i fokus. Klimatkompenseringsbranschen har blomstrat på senare tid. Det går ut på att företag eller organisationer investerar pengarna från klimatkompensationerna i olika klimatprojekt världen över. Idén är att minska världens utsläpp och tjäna pengar på det. Jag har granskat hur Sveriges nio största flygaktörer arbetar med klimatkompensering och hur lätt och begripligt det är för en privatperson att kompensera för sin flygresa. Man kan miljökompensera genom köp av EU:s utsläppsrester eller på en oreglerad eller reglerad marknad. Den reglerade marknaden kontrolleras av EU och följer Kyotoprotokollets riktlinjer. Granskningen visar att flygaktörerna leker kurragömma med resenärerna. Informationen om att man kan miljökompensera är undangömd och flygaktörerna visar inte på ett enkelt sätt vilken typ av klimatprojekt de stödjer eller vart pengarna går. Allt ansvar läggs på resenären. Det förekommer även stora prisskillnader hos företagen som har hand om själva kompenseringen. Resultatet är att klimatkompensering ännu är ett okänt och otydligt begrepp samtidigt som få resenärer kompenserar på grund av att det är för komplicerat att sätta sig in i hur det fungerar.