Regeringens senaste arbetsmarknadsreform som riktar sig mot nyanlända invandrare har brister. Vår granskning visar att systemet är krångligt och kontrollen är dålig. Dessutom omfattas inte en mängd behövande människor av reformen. Ett år har gått sedan nyanlända invandrares introduktion blev en statlig angelägenhet. Kommunerna fråntogs ansvaret och istället leder nu Arbetsförmedlingen arbetet för att nyanlända invandrare snabbare ska få jobb. Etableringsreformen, som den kallas, innebar en mängd förändringar. Bland annat infördes etableringslotsarna, privata aktörer som ska guida människor i det nya landet till jobb. Arbetsförmedlingen kontrollerar verksamheten och bestämmer vem som får bli lots. Den nyanlända får själv välja lots, men det är inget tvång att ha någon. Regeringen kommer att satsa närmare en miljard kronor på lotsarna under 2012 och ser dem som en viktig länk mellan de nyanlända och arbetslivet i Sverige. Men vår granskning visar att i Göteborg har bara hälften av alla som har rätt till lots valt att ha en. Det faktum att lotsföretagen presenterar sig på snarlika sätt, och dessutom på svenska, gör att många nyanlända uppfattar valfriheten som förvirrande. Även Arbetsförmedlingen i Göteborg tycker att valfrihetssystemet försvårar deras arbete. Efter vår granskning av lotsarnas återrapportering till Arbetsförmedlingen står det dessutom klart att det finns brister i Arbetsförmedlingens insyn i lotsarnas verksamhet.

De första minuterna efter att polisen får in ett larm är av avgörande betydelse för möjligheten att lösa brott, för möjligheten att rädda liv. Trots det bemannar Göteborgspolisen för dåligt de tider när flest brott begås. Det innebär att brottsoffer får vänta extra länge, framför allt på kvällstid. Vid de mest akuta larmen har Göteborgspolisen som målsättning att skicka en patrull inom fyra minuter. Men vår granskning visar att vid vart tionde larm har det gått över den tiden. Allra långsammast går det på vardagskvällar. Orsaken är att samma antal poliser arbetar dygnet runt som standard, oavsett när det verkliga behovet är som störst. Polisens länskommunikationscentral har helt enkelt svårare att hitta lediga bilar på kvällarna jämfört med morgnarna. Konsekvensen blir att brottsoffer får vänta i upp emot en minut extra på kvällarna – innan ens en bil kommit iväg. Dessutom är det inte ens säkert att polisen har befogenhet att rycka ut till ett brottsoffer när behovet är som störst. När en patrull är på väg finns det risk att värdefull tid går förlorad eftersom över 130 av Göteborgs poliser inte får slå på blåljusen. Anledning: de saknar rätt utbildning. De riskerar att fastna i en bilkö. Eller ännu värre: riskera livet på sig själva och andra trafikanter.

Nästan alla svenskar drabbas någon gång i livet av psykiska besvär, men chansen att få samtalsterapi via sjukvården är liten. Det har medfört att en marknad av privata alternativ kunnat växa fram. Denna marknad rymmer allt från legitimerade psykologer till självutnämnda chefscoacher. För den som enbart söker självutveckling eller bättre ledarförmåga kanske en lekman kan stå sig lika väl som en högskoleutbildad psykolog, men när det kommer till psykiatriska sjukdomar blir situationen svårare.

Göteborg har i dagsläget stora problem med segregation. Det är en mångfacetterad problematik som stadens politiker försöker angripa på en lång rad olika sätt. Boende är bara en av många faktorer som påverkar segregation, men det var den faktor vi valde att fokusera på. Detta kan ses i ljuset, dels av den bostadsbrist som råder i Göteborg och dels av det faktum att staden i och med arbetet med den framtida Älvstaden står inför en stor förnyelseprocess. Någonting är på gång i Göteborg och vi ville se om segregationsaspekten togs i beaktning i det arbetet.

Dagligen läser man i tidningars polisspalter om att människor slåss. Vanligen äger våldsbrotten rum under helger och det står att läsa att personen i fråga varit alkoholpåverkad. Den tendens vi märkt under de senaste åren har varit att förövaren oftare är en kvinna. Vi valde således att granska detta, dels genom Brottsförebyggande rådets statistik angående polisanmälda misshandlar, dels genom att kolla domar på Skaraborgs tingsrätt för att se huruvida den ökning vi anat via dagspressen resulterat i straffrättslig påföljd.

Vi är alla konsumenter. Vi förväntar oss att kunna köpa den där billiga tröjan på klädkedjan här hemma, men stannar vi någonsin upp och funderar på vem som sytt tröjan? Att 23-årige Akid i Bangladesh arbetar 15 timmar om dagen för att komma upp i en lön han kan leva på.