I är skulle den sista kärnkraftreaktorn varit avvecklad i Sverige enligt beslutet efter folkomröstningen 1980. I stället hoppas regeringen i juni kunna besluta om en lag som gör det möjligt att bygga ut kärnkraften. Hur säker är kärnkraften egentligen? Vad känner vi till om det som händer på anläggningarna? Och hur mycket vill kärnkraftverken och tillsynsmyndigheten att vi ska veta? Vi har letat efter svaren, detta är vad vi fann.

Bilden av att unga invandrarkillar i Göteborgs ytterområden känner sig hårdare bevakade av polisen och upplever att de blir stoppade mer än andra har länge florerat i medierna. I samma veva som oroligheterna med stenkastning och bilbränder startade under sensommaren 2009, så ökade dessutom polisnärvaron i de här områdena.

Medelsvensson såg bojkottlapparna på Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns också svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berättar två av dem för första gången sin historia. Ovanstående är ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden. Mellan åren 1973 och 1994 delade svenska staten ut 2,5 miljarder svenska kronor till befrielsekampen i Sydafrika. Nästan 900 miljoner av dessa gick direkt till den svarta politiska organisationen ANC, African National Congress – en organisation som länge var terroriststämplad i stora delar av världen. Sverige var även först i västvärlden med att införa sanktioner för svenska företag i Sydafrika. Få, särskilt bland yngre, känner till hur omfattande det folkliga stödet var. Jag ville belysa den här tiden genom spännande personliga berättelser. Med hjälp av djupintervjuer och källkritiska metoder har jag gjort ett historiskt gräv där aktivisten Magnus Walan och diplomaten Birgitta Karlström Dorph berättar sina historier. I reportaget kommer hittills okända uppgifter fram, bland annat om hur Nelson Mandelas frihetstal formulerades i en villa på Hasseludden, och hur det gick till när det hemliga biståndet kanaliserades inne i Sydafrika. Reportaget publicerades i magasinet Filter # 14.

Det går ännu inte att helt säkert säga vad följderna blir av renskötselkonventionen av 2009. Det finns kvalificerade gissningar och farhågor, men framtiden är oklar. Men vad som hänt fram tills nu är detta …

Vi ville veta hur Göteborgs stads arbete med hemlösa förändrats de senaste åren. Detta var vad vi fann: Göteborgs stads arbete med bostäder åt hemlösa har under 2000-talet gått igenom enorma förändringar. En dold parallell bostadsmarknad har byggts ut, där förvaring av människor som egentligen behöver rehabilitering och motivation har blivit mer regel än undantag. Göteborg har lappat och lagat när problemen blivit akuta och missar att situationen är på väg att både förvärras och förändras. Dessutom har arbetet kantats av tjänstemän som skyller på varandra, nödlösningar, motsägelser och statistik som sopas under mattan.

På soptippar i tredje världen tronar berg av defekta svenska datorer som förgiftar marken och människorna som lever i områdena. Det är ungefär två decennier sedan Baselkonventionen trädde i kraft i Sverige. Då lovade vi att förhindra giftigt avfall från att skickas till länder där det inte kunde tas omhand. I det här examensarbetet har vi granskat svensk illegal elektronikexport till Västafrika samt svenska myndigheters hantering av avfallsbrottsligheten. Det vi har sett är hur överflödig konsumtion, ersatt lagstiftning och okunniga tillsynsmyndigheter samspelar i en gigantisk avfallscirkus som slutar i enormt lidande i utvecklingsländer.

– Ett examensarbete om överförmyndarnas arbete, länsstyrelsens tillsyn och personerna som drabbas av ett lagvidrigt system Regelbundet dyker det upp fall med personer som på något sätt blivit utnyttjade eller lurade av sin gode man, förvaltare eller förmyndare. De uppmärksammas oftast i lokalmedia, men frekvensen är anmärkningsvärt hög. Då och då dyker det upp speciellt fasansfulla exempel som snabbt blir riksnyheter.

Att få dö i lugn och ro – en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett område inom vården som kallas behandlingsbegränsningar. O-HRL är en markering som läkare kan sätta i patientjournalen och som innebär att patienten inte ska ha hjärt-lungräddning vid hjärtstopp. Anledningen är att patienten är för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom två egna undersökningar blottläggs brister i rutiner och en osäkerhet kring vad som gäller på landets sjukhus. Här belyses ett område där det är svårt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bär ansvaret för att systemet inte fungerar.

Ingen vet den exakta siffran, men varje år uppskattas tusentals unga afrikanska fotbollsspelare korsa Medelhavet med drömmar om ett välbetalt proffskontrakt i Europa. Att hitta billiga talanger i Afrika har blivit en affärsidé för klubbar, scouter och agenter. Men för de allra flesta spelarna blir drömmen aldrig verklighet. Jag har undersökt handeln med afrikanska fotbollsspelare i Sverige. Genom att berätta kongolesen René Makondeles historia visar jag hur resan från afrikanska grusplaner till allsvenska arenor kan se ut. För att sätta Makondeles berättelse i ett sammanhang har jag även sammanställt hur många spelare, och mer specifikt afrikanska spelare, som importerats till Sverige och fått kontrakt med en allsvensk klubb.

Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledmöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna.