Det fria skolvalet har funnits i tjugo år i Sverige. 1991 infördes reformen av regeringen Bildt, efter tidigare förberedande reformer från regeringen Persson. Sedan dess har det blivit allt populärare att välja en annan skola än den närmast kommunala, runt om i Sverige. I Göteborg gick år 2003 20 procent av barnen i en annan skola än den närmast kommunala. År 2010 låg motsvarande siffra på 26 procent. Oftast väljer eleverna bort den egna kommunala skolan till förmån för friskolor, men det händer också att elever väljer andra stadsdelars kommunala skolor. De kommunala skolorna som tappar mycket elever, tappar samtidigt pengar och möter bland annat organisationssvårigheter då det är svårt att planera när man inte vet hur många elever skolan kommer att ha från termin till termin. Integration var, precis som vi hört, ett av skälen till skolbytena. Men det fanns många fler orsaker.
Kategoriarkiv: Magisteruppsats
Kyrkkaffe, fruktvin & dansband
Riksdagsledamöterna lämnar årligen in tusentals motioner, nu för tiden är det bara ett par promille av dem som bifalls. Samtidigt dränks en del utskott i det extra arbete som motionerna medför. Vi har granskat okynnesmotionerandet och gått till botten med varför det ser ut på detta vis.
Gnosjöandan
Småländska Gnosjö är starkt förknippat med vad som i folkmun kallas Gnosjöandan – en stark företagaranda med rötter i 1800-talets järnindustri. Samarbete företagare emellan, uppfinningsrikedom och klurighet är ord som starkt förknippas med Gnosjöandan. På senare år har Gnosjö även stått för bra integration, då i princip alla invandrare kunde få jobb omedelbart. Kommunen toppade magasinet Fokus integrationsrankning 2008 och 2009.
Bristerna, tystnaden och myndigheten
I är skulle den sista kärnkraftreaktorn varit avvecklad i Sverige enligt beslutet efter folkomröstningen 1980. I stället hoppas regeringen i juni kunna besluta om en lag som gör det möjligt att bygga ut kärnkraften. Hur säker är kärnkraften egentligen? Vad känner vi till om det som händer på anläggningarna? Och hur mycket vill kärnkraftverken och tillsynsmyndigheten att vi ska veta? Vi har letat efter svaren, detta är vad vi fann.
Den kriminella utsidan
Bilden av att unga invandrarkillar i Göteborgs ytterområden känner sig hårdare bevakade av polisen och upplever att de blir stoppade mer än andra har länge florerat i medierna. I samma veva som oroligheterna med stenkastning och bilbränder startade under sensommaren 2009, så ökade dessutom polisnärvaron i de här områdena.
När Sverige gjorde skillnad
Medelsvensson såg bojkottlapparna på Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns också svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berättar två av dem för första gången sin historia. Ovanstående är ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden. Mellan åren 1973 och 1994 delade svenska staten ut 2,5 miljarder svenska kronor till befrielsekampen i Sydafrika. Nästan 900 miljoner av dessa gick direkt till den svarta politiska organisationen ANC, African National Congress – en organisation som länge var terroriststämplad i stora delar av världen. Sverige var även först i västvärlden med att införa sanktioner för svenska företag i Sydafrika. Få, särskilt bland yngre, känner till hur omfattande det folkliga stödet var. Jag ville belysa den här tiden genom spännande personliga berättelser. Med hjälp av djupintervjuer och källkritiska metoder har jag gjort ett historiskt gräv där aktivisten Magnus Walan och diplomaten Birgitta Karlström Dorph berättar sina historier. I reportaget kommer hittills okända uppgifter fram, bland annat om hur Nelson Mandelas frihetstal formulerades i en villa på Hasseludden, och hur det gick till när det hemliga biståndet kanaliserades inne i Sydafrika. Reportaget publicerades i magasinet Filter # 14.
Laglöst land
Det går ännu inte att helt säkert säga vad följderna blir av renskötselkonventionen av 2009. Det finns kvalificerade gissningar och farhågor, men framtiden är oklar. Men vad som hänt fram tills nu är detta …
Göteborgs planlösa arbete med hemlösa
Vi ville veta hur Göteborgs stads arbete med hemlösa förändrats de senaste åren. Detta var vad vi fann: Göteborgs stads arbete med bostäder åt hemlösa har under 2000-talet gått igenom enorma förändringar. En dold parallell bostadsmarknad har byggts ut, där förvaring av människor som egentligen behöver rehabilitering och motivation har blivit mer regel än undantag. Göteborg har lappat och lagat när problemen blivit akuta och missar att situationen är på väg att både förvärras och förändras. Dessutom har arbetet kantats av tjänstemän som skyller på varandra, nödlösningar, motsägelser och statistik som sopas under mattan.
Den enes död, den andres bröd
På soptippar i tredje världen tronar berg av defekta svenska datorer som förgiftar marken och människorna som lever i områdena. Det är ungefär två decennier sedan Baselkonventionen trädde i kraft i Sverige. Då lovade vi att förhindra giftigt avfall från att skickas till länder där det inte kunde tas omhand. I det här examensarbetet har vi granskat svensk illegal elektronikexport till Västafrika samt svenska myndigheters hantering av avfallsbrottsligheten. Det vi har sett är hur överflödig konsumtion, ersatt lagstiftning och okunniga tillsynsmyndigheter samspelar i en gigantisk avfallscirkus som slutar i enormt lidande i utvecklingsländer.
Det brutna löftet
– Ett examensarbete om överförmyndarnas arbete, länsstyrelsens tillsyn och personerna som drabbas av ett lagvidrigt system Regelbundet dyker det upp fall med personer som på något sätt blivit utnyttjade eller lurade av sin gode man, förvaltare eller förmyndare. De uppmärksammas oftast i lokalmedia, men frekvensen är anmärkningsvärt hög. Då och då dyker det upp speciellt fasansfulla exempel som snabbt blir riksnyheter.
