Abstract Titel Utbildning Göteborg – En läsvärdesundersökning av utbildningsförvaltningens personaltidning Utbildning Göteborg Författare Cecilia Olsson Kurs Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, vårterminen 2000 Syfte Att undersöka vad personalen på utbildningsförvaltningen i Göteborg anser om personaltidningen Utbildning Göteborg. Undersökningen fokuserar på att utreda vilket bemötande denna relativt nystartade personaltidning fått hos personalen på utbildningsförvaltningen. Centrala frågor har varit om de anställda nås av Utbildning Göteborg, om de läser personaltidningen och i så fall vilket material tar man del av? Lyckas personaltidningen kommunicera de budskap som är avsikten? Vad personalen i övrigt anser om personaltidningens innehåll och utformning. Metod och material Jag har sänt ut en enkät med frågor om utbildningsförvaltningens personaltidning Utbildning Göteborg till ett slumpmässigt urval av personalen på utbildningsförvaltningen. Frågorna avser medarbetarnas kännedom om Utbildning Göteborg och åsikter om distributionen av den, vad de anser om personaltidningens innehåll liksom frågor om dess utformning. Huvudresultat Resultatet visar att flertalet av medarbetarna på utbildnings förvaltningen känner till och läser sin personaltidning Utbildning Göteborg och är nöjda med det sätt på vilket den distribueras. Personalen saknar viss information om deras framtida arbetssituation. Medarbetarna på utbildningsförvaltningen anser i viss mån att Utbildning Göteborg uppnår sitt syfte att informera och inspirera. Vad beträffar Utbildning Göteborgs syfte att förmedla utbildningsförvaltningens mål, policy och strategi lyckas Utbildning Göteborg mycket bra. Utbildning Göteborg uppnår dock ej syftet att skapa helhetssyn och gemensam identitet. Vad beträffar tidningens exteriör är personalen nöjd men anser att den skulle stå sig bättre i konkurrensen med annat informativt material som når dem, om den vore lite mer färgglad. Utbildning Göteborg bör därför öka sin andel material om vilka beslut som fattats högre upp i organisationen med betydelse för personalens framtid på sin arbetsplats, liksom inta ett mer kritiskt granskande perspektiv i artiklarna. Utbildning Göteborg bör betona för personalen att deras åsikter om vad tidningen ska innehålla är mycket välkomna. Utbildning Göteborg bör också anta ett starkare helhetsperspektiv på organisationen för att öka sitt läsvärde.

ABSTRACT Titel: ”Den blomstertid nu kommer – En kvantitativ undersökning om vilka som besöker Göteborgs Botaniska Trädgård och varför” Författare: Elin Krusell Kurs: Påbyggnadskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2000 Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en ökad kunskap om vilka som besöker Göteborgs Botaniska Trädgård och varför. Metod: Kvantitativ enkätundersökning Material: 315 enkäter som samlades in på plats den 19, 22 och 26 april, 2000 Resultat: Fler kvinnor än män kommer till Göteborgs Botaniska Trädgård. De allra flesta av besökarna är i åldern 30-49 år. Det är dock inte många i åldern 15-29 år som besöker Botaniska Trädgården. En stor grupp har gjort fler än 10 besök tidigare, vilket visar på att det finns en stor andel ”trogna” återkommande besökare. De flesta är dessutom bosatta i Göteborg och Västra Götalandslän. Av de besökare som kommer från Göteborg är de flesta från stadsdelarna Linnéstaden, Majorna och Centrum. De två vanligaste anledningarna till att man besöker Botaniska Trädgården är att promenera och att se på växter utomhus. De allra flesta är nöjda eller mycket nöjda med sitt besök. Några har angivit förslag till förändringar och det som flest har efterlyst är tydligare svenska namn tillsammans med de latinska på växtskyltarna. Många av besökarna har angivit att de fått information om Botaniska Trädgården genom en ”annan” kanal. Då det visat sig vara en stor del återkommande besökare i Botaniska Trädgården, och de flesta av dem angivit ”annan” informationskanal är det förmodligen på grund av att de vetat om Botaniska Trädgården länge. Bortsett från det är det vanligt att ha fått informationen genom en bekant. Mycket få besökare har fått information genom turistreklam eller annons i tidning. En stor del av publiken besöker servering och butik. Inte fullt så många besöker växthusen. Av de som inte gör det uppger de flesta tidsbrist som anledning till uteblivet besök. Det är en större andel kvinnor än män som besöker butiken. Åldern har betydelse för såväl besök i butik som i växthusen. Det är fler äldre än yngre som gästar dessa delar av Botaniska Trädgården, vilket troligtvis beror på ett större intresse för trädgårdsskötsel.

Abstract Titel: Göteborgares bild av Svenska Mässan – en studie av Mässans image Författare: Anna Maria Söderberg Handledare: Lena Anderson (internt) och Björn Hultman (externt) Kurs: Påbyggnadskurs, D-uppsats Termin: vt 1999 Syfte: Att undersöka göteborgares bild av, och syn på Svenska Mässan. Genom att undersöka vilken image Svenska Mässan har hos dessa grupper, kan Mässan använda resultatet i arbetet med att utarbeta en enhetlig profil. Frågeställningar: 1. Varför besöker, eller besöker inte, de olika grupperna Svenska Mässan? 2. Vilken bild har de av Svenska Mässan som institution/företeelse i Göteborg? 3. Vilken bild har de av Svenska Mässans mässor, kongresser och annan verksamhet? Material och metod: Kvalitativa fokusgruppintervjuer med fyra olika grupper i Göteborg; ungdomar ur en gymnasieklass, pensionärer samt yrkesarbetande på en privat arbetsplats (Volvo Personvagnar) och en offentlig arbetsplats (Askims stadsdelsnämnd). I varje grupp deltog sex personer, tre män och tre kvinnor (två kvinnor och fyra män bland ungdomarna). I arbetsplatsgrupperna var det även en relativt jämn fördelning vad gäller yrken och ålder. Intervjuerna pågick i en till två timmar och jag som intervjuare såg till att alla var delaktiga i diskussionen så långt det gick. Jag utgick från en intervjuguide för att vara säker på att få vissa frågor besvarade, för att kunna besvara mitt syfte. Dessa frågor var dock endast en grund, vilken utvecklades med hjälp av mina följdfrågor, men även av deltagarnas egna inlägg och funderingar. Huvudresultat: Resultatet visar att skillnaden mellan de olika åldersgrupperna inte var så stor vad gäller deras bild av Svenska Mässan. De har alla en relativt positiv bild av Svenska Mässan och anser att Mässan är viktig eller mycket viktig för Göteborg som stad, men även för dem som individer. Pensionärerna var de som var mest positiva till Mässan, vilket bottnar i att de under lång tid besökt olika mässor och kunnat följa med i utvecklingen och vid till exempel ombyggnader. De visade sig även ha starka minnen och känslor kopplade till Svenska Mässan och området där omkring. Ungdomarnas bild var mer positiv än vad jag hade väntat mig. De besökte också mässor kontinuerligt, vilket delar av de båda yrkesgrupperna inte gjorde. Ungdomarna var dock den grupp som var minst övertygad om Svenska Mässans betydelse för Göteborg. Den bild som de olika grupperna hade visade sig ligga i upplevelsen av de olika mässor de besökt genom åren. Det var dessa enskilda mässor som de alla förknippade med Mässan. De negativa synpunkter grupperna trots allt hade, handlade därför också i stort om de problem som uppstår runtomkring eller inne på de olika mässorna, samt att de ansåg att vissa mässor kvalitetsförsämrats.

Abstract Title A comparing analysis of the information efforts for student recruitment between Linköping University and The Swedish University of Agricultural Sciences and Örebro University. Author Annsofie Lund Course Graduate studies in Media and Communication Science, spring -99 Purpose To compare the three universities central information efforts for student recruitment and to see if these efforts lead to a better recruitment. Framing of the problem · How do the profile and image look like at the three universities? · How do the universities information efforts for student recruitment look like? · Have any changes occurred over time in the universities information efforts for student recruitment? · Can any parallels be drawn between the recruitment efforts and the number of first-hand choice applicants at each university respectively? Method Qualitative interview and material analysis. Material Interviews with key persons at the universities information departments. Theoretical as well as empirical research regarding applicable information issues, such as internal information articles and external research both academic and professional, has been used. Conclusion Profile and image are important factors that can determine the success of the universities efforts for student recruitment. Profile and image must be in accordance with each other and be maintained continuously. The universities have strategically planned recruitment campaigns, which contains several similar elements. They all use course- and programme catalogues, exhibitions, open house invitations and upper secondary school missioning to attract new students. Linköping University concentrate on its educational catalogue. SLU applies a three-step recruitment strategy that takes the target groups knowledge of the university into consideration. They also emphasise personal meetings. Örebro University use the course and program catalogue as their main product but I think that what makes them special is their videos. It has not been any big changes generally in the recruitment efforts. The numbers of applicants increased in 1997, which can be derived from the increase resources spend on recruitment efforts in 1996. Key-words persuasion, profile, image, recruitment of students