Abstract Titel: Tycke & Smak – En utvärdering av Mässans Tidning, Svenska Mässans kundtidning Författare: Daniel Johansson Kurs: Medie- & Kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Handledare: Karin Hellingwerf (intern) & Annika Orgert (extern) Antal sidor: 63 Syfte: Att ge en generell bild av Mässans Tidning räckvidd, hur den värderas och i vilken utsträckning den används av dess mottagare, samt att utreda orsaker till eventuella missförhållanden, för att därigenom kunna dra slutsatser hur väl Mässans Tidning fungerar som PR-organ för Svenska Mässan och möjliggöra generering av idéer till att anpassa tidningen efter läsarnas uppfattning. Metod: Kvantitativ enkätundersökning. Material: 344 svar (svarsfrekvens 34,8 procent) Huvudresultat: Mässans Tidnings räckvidd är, om man utgår från resultatet av denna undersökning förhållandevis bra, med tanke på att Mässans Tidning är en kundtidning. Mässans Tidnings styrka är den ger aktuell information om vad som händer på Svenska Mässan och belyser Svenska Mässans olika verksamhetsområden samt ger information om vad som händer i Göteborg i anslutning till Svenska Mässan och framhäver mässor som marknadsföringskanal. Mässans Tidnings svagheter är att den i förhållandevis låg utsträckning angår läsarna respektive förmedlar viktig information. Liksom i fråga räckvidd är frågan om huruvida Mässans Tidning angår läsarna beroende av hur många mässor respondenterna ställer ut på per år. Respondenterna anser vidare att Mässans Tidning mestadels belyser positiva sidor om Svenska Mässan. Mässans Tidning är den andra mest spridda informationskällan, näst efter post. 45 procent av samtliga respondenter får information om Svenska Mässan genom Mässans Tidning. Mässans Tidning är också den informationskälla som flest respondenter, även i denna fråga näst efter post, önskar få information om Svenska Mässan genom.

Abstract Titel: En deskriptiv analys av internkommunikationen på AstraZeneca R&D i Mölndal Författare: Josefin Sellén Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, d-kurs. Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor:71 Handledare: Lena Andersson (Göteborgs Universitet), Niklas Jendeby (AstraZeneca R&D i Mölndal). Syfte: Syftet med uppsatsen är att göra en lägesbeskrivning av hur den generella internkommunikationen ser ut på AstraZeneca R&D i Mölndal idag, efter fusionen. Metod: Kvalitativa informant- och respondent intervjuer. Material: Intervjuer med platschef Kerstin Kylberg-Hanssen, tf informationschef Niklas Jendeby, Torsten Dobbertin från personalavdelningen, samtliga anställda på informationsavdelningen och med tio personer från de olika områden som finns i Mölndal: Terapiområde (TA), Global funktion (U), Preklinik (PA), Klinik (C), Farmaci (B), Regulatory (RR), GI franchise, Marknadsföring (M), Informatik (IS) och Administration (V). Vidare har faktauppgifter hämtats från bland annat Årsredovisningen för 1999, personaltidningar och företagets hemsida. Resultat: Koncernens prioritering av kommunikationsfrågor har ifrågasatts. Flera chefsposter står eller har stått tomma under lång tid. Koncernens syfte med internkommunikationen är okänt på lokal nivå. Där arbetar man istället mot att informationsavdelningen ska bli en strategisk resurs för enhetens chefer och ha ett övergripande ansvar för att kommunikationen inom enheten fungerar. Däremot har inte avdelningen rätt kompetens för att arbeta på det viset ännu och syftet har inte heller blivit klarlagt och integrerat i arbetet. Mer stöd och feedback från platschefen önskas. De intervjuade medarbetarna poängterade intranätets särställning och därmed vikten av en mer lättillgänglig struktur, mindre detaljerat utbud och mer information på svenska. Flera önskade mer information om jobbrelaterade frågor, förändringsinformation och mer verklighetsförankring i budskapet. Avdelningschefernas betydelse som informations kanal framhölls, liksom det personliga nätverket. Några av de intervjuade upplever koncernen mer toppstyrd och tungrodd än tidigare. Nyckelord: internkommunikation, fusion, AstraZeneca, företagskultur, organisationsför-ändring, matrisorganisation, informationsavdelning

ABSTRACT FÖRFATTARE Johanna Stenersen TERMIN Vårterminen 2000 HANDLEDARE Intern: Larsåke Larsson Extern: Kristian Pedersen SYFTE I denna studie skall jag försöka beskriva hur, främst journalister, men även politiker och stadsplanerare ser på stadens utveckling och stadsbyggnadsfrågor, samt medias behandling av dessa, mot bakgrund av hur de upplever sin egen och andras roller och agerande. METOD & MATERIAL Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av 7 journalister verksamma inom lokala medier, 3 politiker som arbetar med stadsbyggnadsfrågor, samt en stadsplanerare, en arkitekt och en blivande stadsplanerare. HUVUDRESULTAT Stadsbyggnadsfrågor ansågs av samtliga parter vara av stort allmänintresse och viktiga att informera om. De redaktionella villkoren gör det dock svårt att ge frågorna den uppmärksamhet som merparten av de intervjuade journalisterna ansåg att de förtjänar. Nyhetsvärderingen vad gäller stadsbyggnadsfrågor skiljer sig inte från den som råder för andra områden och inverkar givetvis på vad som uppmärksammas i media, men framför allt på hur frågorna framställs. Det tycks dessutom råda ganska fasta föreställningar om hur samhällets maktstruktur ser ut, liksom om vilka roller och företräden media, nämnder och kommunala organ har. Dessa föreställningar inverkar på hur kontakterna mellan parterna ser ut. Åsikterna om vad det offentliga samtalet om staden skall innehålla och vilka röster som skall höras var många. Gemensamt för dem är att de efterlyser en livligare och öppnare debatt, men meningarna om ansvar för debatt och makt över opinion gick ofta isär. Det framgick att politiker och tjänstemän tillskriver media en funktion, ett ansvar och intention, som journalisterna själva inte ansåg sig ha. De lade i stället skulden för utebliven diskussion på övriga aktörer och höll fast vid att medias uppgift i första hand är att informera läsaren och för dennes räkning granska makthavare och processer, men inte att lägga orden i dennes mun och att det är upp till medborgarna själva att agera när de väl fått kännedom om ett ärende.

ABSTRACT Titel: Västra Götalandsregionens kommunikationer- underlag till kommunikationsstrategi för Västra Götalandsregionens arbete med transportinfrastruktur Författare: Maria Bratt Handledare: Lena Anderson (internt) och Kerstin Einarsson (externt) Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet Syfte: Uppsatsens syfte är att ta fram underlag till kommunikationsstrategi. Kommunikationsstrategin skall fungera som stöd i arbetet att få 50 miljarder kronor (under en 10-årsperiod) till Västra Götalandsregionens planerade utveckling inom transportinfrastrukturområdet. Pengarna söks främst från riksdag och regering. Frågeställningar: ¨ Hur ser invånare i Västra Götaland på olika regionala frågor? Vilka frågor har stor betydelse och vilka ses som mindre intressanta? Vilken betydelse ges de frågor som rör transportinfrastruktur av allmänheten? ¨ Vilken bild har viktiga aktörer utanför regionen av Västra Götalandsregionen och dess arbete med transportinfrastrukturfrågor? ¨ Hur upplever de utomregionala aktörerna att information/kommunikation kring arbetet med transportinfrastrukturfrågor fungerar idag, sett ur det egna perspektivet? ¨ Hur kan en kommunikationsstrategi formuleras för att främja arbetet att få 50 miljarder på 10 år till regionens transportinfrastrukturutveckling? Material och metod: Genom kvalitativa telefonintervjuer undersöktes de utomregionala respondenternas uppfattning i frågorna. SOM-rapport 23 (1998) fungerade som underlag för att besvara vilken åsikt regionens invånare har i olika frågor. Huvudresultat: Västra Götalandsregionen har ett problem i den image som regionen har hos utomregionala respondenter. Invånare i regionen identifierar sig inte med den nya regionen och har lite kunskap om regionens arbete med utveckling inom transportinfrastrukturområdet. Dessa problem bör hanteras innan en ny kommunikationsstrategi tas i bruk. Nyckelaspekter ur strategin: ¨ Omvärldsanalys skall ske kontinuerligt, både för god framförhållning och för identifikation av viktiga målgrupper. ¨ Det är centralt för ett lyckat arbete med att skapa opinion och utöva lobbying i frågan genom att låta olika intressen få möjlighet att delta. En ”win-win” lösning skall vara målet för samarbete. ¨ Slutmålet måste vara tydligt. ¨ Budskapet skall vara tydligt och återkomma genom ett antal olika kanaler, både formella och informella och direkt, indirekt. ¨ Målgrupper väljs för varje specifik fråga med hjälp av den pågående omvärldsanalysen. ¨ Kanaler/metoder/åtgärder kan var en kombination av olika slags information (olika stimuli), vilket ökar chansen till uppmärksamhet. Informationen kan ges direkt och indirekt. ¨ Ansvaret skall ligga direkt under ledningsnivå. Tjänstemäns och politikers olika roller och ansvar bör vara klarlagda. ¨ Tidsplanen för utvärderingen bör i stort följa den tidsplan som gäller för det övriga arbetet inom området.

Abstract Titel: Att utvärdera webbplatser Författare: Annika Klemming Kurs: D-uppsats, påbyggnadskurs Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor: 72 Handledare: Bengt Johansson och Annika Bergström (Göteborgs universitet), Ulf Asklin och Henrik Löfving (Scandinfo Marketing Research) Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur man går tillväga för att utvärdera webbplatser samt att föra en diskussion om de olika angreppssättens för- och nackdelar. Metod: Kvalitativa informantintervjuer Material: Intervjuer med tio personer som arbetar med webbplatsutvärderingar på Icon Medialab, Infratest Burke, Net Survey Bolinder, Nomos Mana-gement, Orange Interactive och Scandinfo Marketing Research Resultat: Samtliga intervjuade företag använder sig av flera alternativa metoder när de utvärderar webbplatser. De metoder som är vanligast är webb–enkäter, e-mailenkäter, fokusgruppsintervjuer samt användbar-hets-tester i kombina-tion med individuella intervjuer. Webbenkäter använ-des tidigare i hög utsträckning, men anses idag ha låg tillförlitlighet även av vissa av de företag som använder dem. Anledningen är att bortfallet som regel är mycket stort och att det inte finns någon möj-lighet att analysera sitt bort-fall. E-postenkäter är en säkrare metod som förmodligen kommer att bli allt vanligare. Webbenkäter och e-postenkäter används främst för få svar på enklare frågor om hur webb-platsens använd-barhet och innehåll upp-fattas. Fokusgruppsintervjuer, både traditionella och via Internet, görs för att ta reda på användarnas behov och önskemål. Användbarhetstester i kombination med individuella intervjuer görs av alla intervjuade företag med undantag av Net Survey Bolinder. Vid använd-barhetstesterna tar man hänsyn till både användarens egen upplevelse av webbplatsen och till hur hon eller han lyckas genomföra vissa på förhand bestämda uppgifter. Betoningen läggs dock ofta på den subjektiva upple-velsen. Varumärkets kommunikation är förutom användbarheten det som de inter-vjuade företagen lägger störst kraft på att utvärdera.