Abstract Titel Utvärdering av webbplatsen volvo.com Författare Daniel Johansson Kurs Påbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 2000 Handledare Annika Bergström och Larsåke Larsson Sidantal 65 Syfte Att utvärdera Volvos webbplats volvo.com med avseende på användarnas behovstillfredsställelse utifrån deras uppfattning om webbplatsens användbarhet (innehåll, form och funktion). Metod Kvantitativ enkät utlagd på webbplatsen. Material 461 svar från webbenkäten, svarsfrekvens 2 procent. Huvudresultat: Vilka besöker volvo.com? De som svarat på enkäten består främst av unga män (20-30 år) med förhållandevis stor Internetvana. De besöker webbplatsen i egenskap av kund eller studerande/arbetssökande och befinner sig i Europa eller Nordamerika. Männen utgör 80 procent av användarna. Nära hälften av de svarande (43 procent) uppger att de endast besöker volvo.com för att länka vidare till Volvo Cars. Målgruppernas fördelning bland användarna visar att aktieägare/kapitalmarknad är lågt representerad (2 % av besökarna). Studerande/arbetssökande svarar däremot för en stor del av besökarna (35 %). I övrigt följer målgrupperna Volvos rangordning ganska väl (kunder 25%). Hur ser användningen ut? Besöksfrekvensen är låg vilket innebär en minskad grad av interaktion med webbplatsen och därmed en lägre involvering och svagare relation till volvo.com och Volvo. Besökarna använder sig av webbplatsen för att informera sig. Vanligaste syftet med besöket bland de svarande var produktinformation och information om företaget AB Volvo. Mest ovanligt var att användarnas syfte var nöje/förströelse. Besökarnas användning är målinriktad och funktionell till sin karaktär. Användarna har en uppgift att utföra, finner vad de söker och försvinner från webbplatsen. De delar som flest användare besöker oftast är News/Info, Volvo Group samt Press Releases. Användarnas attityder Användarna ger volvo.com ett högt helhetsbetyg vilket tyder på att webbplatsen tillmötesgår kunden/användarens behov tillfredsställande. Men, användarna upplever problem med att navigera vilket sannolikt beror på otydliga navigeringshjälpmedel och kognitiv överbelastning. Användarna efterlyser även ökade kommunikationsmöjligheter och funktioner av mer förströelsekaraktär. Slutsatser Webbplatsen har många träffar men har problem med att få besökarna att komma tillbaka och på så sätt stärka relationen. Min uppfattning är att webbplatsens karaktär av informationssajt leder till ett funktionellt beteende som inte ger utrymme för en engagerande relation mellan användaren och Volvo. Dessutom upplever användarna problem med att navigera vilket gör att de söker alternativ eller i vissa fall inte återkommer alls. Vad som orsakar de problem som finns är alltså webbplatsens karaktär, brist på individualisering och något otydliga navigeringshjälpmedel. Problemen är således inbyggda i webbplatsens system och grundstruktur.

Magisteruppsats inom Medie- och kommunikationsvetenskap Titel: TV-kanalpreferenser, ett karaktärsval. En studie av valet av TV-kanaler och nyhetsprogram i Göteborgs kommun 1999 Författare: Karoline Axelson Intern och extern handledare: Anders Lithner Datum: 2000-06-07 Ämnesord: TV-kanalkaraktärer, smak, socioekonomi, TV-publik, nyhetsprogram Sammanfattning En stor förändring på TV-området är ökningen av antalet kanaler. På ett drygt decennium har Sverige övergått från ett etermedielandskap där public serviceverksamhet var så gott som helt dominerande till ett blandsystem, där den privata sektorn inom radio och TV håller på att expandera kraftigt. Denna studie utförs för SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Det från SOM-institutet givna uppdraget innebär att: undersöka TV-kanalval utifrån TV-kanalernas olika karaktärer. Detta är uppsatsens makrosyfte. Mikrosyftet består i att utifrån ett kultur- och smaksociologiskt perspektiv studera vem som väljer vilken TV-kanal. Det innebär att jag studerar hur människors TV-kanalval kan sättas i samband med demografiska och socioekonomiska skillnader, medievanor och individualiseringsgrad. För att konkretisera val av TV-kanaler utifrån dess karaktärer studerar jag även vem som väljer att se vilka nyhetsprogram. Valet av nyhetsprogram studeras också utifrån demografiska och socioekonomiska skillnader, medievanor och individualiseringsgrad. För att uppnå detta syfte bearbetar jag ett antal frågeställningar. De övergripande frågeställningar som svarar mot makrosyftet är: Hur hänger de olika nyhetsprogrammen och TV-kanalerna ihop ? Hur hänger TV-kanalerna ihop ? Hur hänger nyhetsprogrammen ihop ? De delfrågeställningar som svarar mot mikrosyftet är, vad gäller TV-kanaler: Vem tittar på respektive TV-kanal, utifrån demografiska och socioekonomiska variabler, medievanor och individualiseringsgrad ? Hur ser sambanden ut mellan olika TV-kanaler och ovan nämnda variabler ? För nyhetsprogram gäller delfrågeställningarna: Vilka tittar på respektive nyhetsprogram utifrån demografiska och socioekonomiska variabler, medievanor och individualiseringsgrad ? Vilka nyhetsprogram hänger ihop utifrån ovan nämnda variabler variabler ? Min kvantitativa studie baserar jag på det datamaterial som samlades in inom ramen för den vid Göteborgs universitet årligen genomförda SOM-undersökningen. Resultaten visar att SVT1, SVT2 och TV4 utgör basen i göteborgarnas TV-tittande. Resultaten visar också att man kan dela in kanalerna och nyhetsprogrammen i tre olika dimensioner. Det finns en public servicedimension och en kommersiell dimension. Men man ser även en mellandimension som utgörs av TV4 och dess nyhetsprogram. Således kan man dra slutsatsen att public servicedimensionen och mellandimensionen är grunden i göteborgarnas TV-tittande. Men vilken inriktning

Abstract Titel Utbildning Göteborg – En läsvärdesundersökning av utbildningsförvaltningens personaltidning Utbildning Göteborg Författare Cecilia Olsson Kurs Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, vårterminen 2000 Syfte Att undersöka vad personalen på utbildningsförvaltningen i Göteborg anser om personaltidningen Utbildning Göteborg. Undersökningen fokuserar på att utreda vilket bemötande denna relativt nystartade personaltidning fått hos personalen på utbildningsförvaltningen. Centrala frågor har varit om de anställda nås av Utbildning Göteborg, om de läser personaltidningen och i så fall vilket material tar man del av? Lyckas personaltidningen kommunicera de budskap som är avsikten? Vad personalen i övrigt anser om personaltidningens innehåll och utformning. Metod och material Jag har sänt ut en enkät med frågor om utbildningsförvaltningens personaltidning Utbildning Göteborg till ett slumpmässigt urval av personalen på utbildningsförvaltningen. Frågorna avser medarbetarnas kännedom om Utbildning Göteborg och åsikter om distributionen av den, vad de anser om personaltidningens innehåll liksom frågor om dess utformning. Huvudresultat Resultatet visar att flertalet av medarbetarna på utbildnings förvaltningen känner till och läser sin personaltidning Utbildning Göteborg och är nöjda med det sätt på vilket den distribueras. Personalen saknar viss information om deras framtida arbetssituation. Medarbetarna på utbildningsförvaltningen anser i viss mån att Utbildning Göteborg uppnår sitt syfte att informera och inspirera. Vad beträffar Utbildning Göteborgs syfte att förmedla utbildningsförvaltningens mål, policy och strategi lyckas Utbildning Göteborg mycket bra. Utbildning Göteborg uppnår dock ej syftet att skapa helhetssyn och gemensam identitet. Vad beträffar tidningens exteriör är personalen nöjd men anser att den skulle stå sig bättre i konkurrensen med annat informativt material som når dem, om den vore lite mer färgglad. Utbildning Göteborg bör därför öka sin andel material om vilka beslut som fattats högre upp i organisationen med betydelse för personalens framtid på sin arbetsplats, liksom inta ett mer kritiskt granskande perspektiv i artiklarna. Utbildning Göteborg bör betona för personalen att deras åsikter om vad tidningen ska innehålla är mycket välkomna. Utbildning Göteborg bör också anta ett starkare helhetsperspektiv på organisationen för att öka sitt läsvärde.

ABSTRACT Titel: ”Den blomstertid nu kommer – En kvantitativ undersökning om vilka som besöker Göteborgs Botaniska Trädgård och varför” Författare: Elin Krusell Kurs: Påbyggnadskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2000 Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en ökad kunskap om vilka som besöker Göteborgs Botaniska Trädgård och varför. Metod: Kvantitativ enkätundersökning Material: 315 enkäter som samlades in på plats den 19, 22 och 26 april, 2000 Resultat: Fler kvinnor än män kommer till Göteborgs Botaniska Trädgård. De allra flesta av besökarna är i åldern 30-49 år. Det är dock inte många i åldern 15-29 år som besöker Botaniska Trädgården. En stor grupp har gjort fler än 10 besök tidigare, vilket visar på att det finns en stor andel ”trogna” återkommande besökare. De flesta är dessutom bosatta i Göteborg och Västra Götalandslän. Av de besökare som kommer från Göteborg är de flesta från stadsdelarna Linnéstaden, Majorna och Centrum. De två vanligaste anledningarna till att man besöker Botaniska Trädgården är att promenera och att se på växter utomhus. De allra flesta är nöjda eller mycket nöjda med sitt besök. Några har angivit förslag till förändringar och det som flest har efterlyst är tydligare svenska namn tillsammans med de latinska på växtskyltarna. Många av besökarna har angivit att de fått information om Botaniska Trädgården genom en ”annan” kanal. Då det visat sig vara en stor del återkommande besökare i Botaniska Trädgården, och de flesta av dem angivit ”annan” informationskanal är det förmodligen på grund av att de vetat om Botaniska Trädgården länge. Bortsett från det är det vanligt att ha fått informationen genom en bekant. Mycket få besökare har fått information genom turistreklam eller annons i tidning. En stor del av publiken besöker servering och butik. Inte fullt så många besöker växthusen. Av de som inte gör det uppger de flesta tidsbrist som anledning till uteblivet besök. Det är en större andel kvinnor än män som besöker butiken. Åldern har betydelse för såväl besök i butik som i växthusen. Det är fler äldre än yngre som gästar dessa delar av Botaniska Trädgården, vilket troligtvis beror på ett större intresse för trädgårdsskötsel.