Abstract Titel ”Reklam görs av människor, de är byråernas största tillgång, vare sig man får ta upp dem i balansräkningen eller inte.” – En kvalitativ studie om internkommunikationens roll under reklambyråers livscykel Författare Lisa Knutsson Kurs Påbyggnadskurs Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2004 Handledare Larsåke Larsson Syfte Undersöka hur internkommunikation fungerar hos reklambyråer under deras livscykel samt vilken roll kommunikation har i samband med denna utvecklingsprocess. Metod Kvalitativ metod. Material 10 samtalsintervjuer samt en informantintervju. Huvudresultat Ju större reklambyrån är, desto flitigare används kommunikationsverktygen. Majoriteten anser att de har god internkommunikation. Utvecklingen går från obekymrade små byråer, via medelstora med relativt kommunikationsmedvetna grundare, till stora byråer med bristande internkommunikation. Tendensen följer det litteraturen säger. Stress, ekonomisk press, graden av delaktighet och engagemang är några av de faktorer som påverkar kommunikationen i byråerna. Dessa tillsammans med bristande öppenhet i ledarskapet kan leda till subgrupperingar och ryktesspridning. Avknoppning är naturligt i reklambyråers livscykel, det utvecklar och förnyar branschen. Otillräcklig internkommunikation, samt andra faktorer såsom dålig personkemi och skilda synsätt på hur organisationen skall drivas och reklam göras, ligger ofta till grund för avhopp. God internkommunikation ger ökad vi-känsla och gemenskap och kan förhindra utbrytning.

Abstract Titel: GP-kortet – en attitydundersökning gentemot GP-kortets kunder Dokument: D-uppsats Författare: Peter Grönberg Institution: Journalistik och masskommunikation Handledare: Ingela Wadbring, GU samt Cecilia Alwin, GP Tid: Vårterminen 2005 Sidantal: 52 Ämne: Medie- och kommunikation Nyckelord: GP, betalkort, bonuskort, lojalitetsprogram Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett tidningsföretag som Göteborgs-Posten kan knyta till sig prenumeranter, med en hög livsintäkt, utifrån lojalitetsprogram som GP-kortet. Tanken är att bl.a. redogöra för hur kunderna till GP-kortet resonerar angående valet av betalkort samt hur stor inverkan bonusdelen har jämfört med betaldelen i valet av kort. Dessutom undersöka respondenternas attityd till GP-kortets bonusdel, Läsvärdet och hur man kan förbättra erbjudanden med utgångspunkt från GP-kortsinnehavarna. Jag har en kvantitativ ansats med enkäter som främsta informationskälla. Urvalet på 300 GP-kortsinnehavare är systematiskt samt stratifierat valda i ålderskategorin 20 till 35 år. På grund av att bortfallet är relativt stort, kan en viss skevhet uppstå, som gör att man får vara kritisk till vissa resultat. Resultat: En förenklad stereotyp som är ägare av GP-kortet är runt trettioårsåldern, tjänsteman, kvinna eller man, bor tillsammans men någon annan vuxen i en lägenhet samt i många fall har barn. 37 procent av respondenterna använder kortet endast som betalkort. I stort sett alla har ett betalkort utöver GP-kortet. Att GP-kortet är billigare att införskaffa, jämfört med andra kort, avgör valet av betalkort för hälften av respondenterna. 28 procent anger att Läsvärdefunktionen spelade in när dem valde betalkort. De flesta ger GP-kortets erbjudande höga betyg. På frågan vad som fattas, svarar ett flertal att de skulle vilja se transaktioner och saldo på Internet. Flera tycker att kontantuttagen bör vara avgiftsfria. 62 procent har använt Läsvärdet en till tre gånger under det senaste året. När respondenterna fick möjlighet att betygsätta utbud, information och ekonomiska fördelar på en sexgradig skala, så fick utbudet 3,52 i medelvärde, informationen fick 3.1 i medelvärde och de ekonomiska fördelarna kortet kan ge 3,61 i medelvärde. 22 procent använder kortet mer nu till Läsvärdefunktioner mot vad de gjorde när de endast hade Läsvärdekortet. Varför de använder kortet mer nu, är främst på grund av att de alltid har med sig kortet.

Abstract Uppsatsens titel: En tidning för alla? Om invandrares användning av och attityder till medier i allmänhet och dagstidningar i synnerhet Författare: Valpuri Mäkinen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Termin: Vt 2004 Syfte: Undersökningens syfte är att analysera invandrares användning av och attityder till medier med fokus på dagstidningsläsning Metod och material: Fyra fokusgruppintervjuer varav två med iranier och två med finländare Huvudresultat: Finländare och iranier använder medier på olika sätt. Iranierna gör sitt medieval utifrån sina nyhetsbehov medan finländare styrs mycket av sina vanor och värderingar. Båda grupperna använder medier mer till nytta än nöje. De saknar nyheter från sina hemländer och får detta främst genom medier i hemlandet. Svenska mediers rapportering från deras hemländer är bristfälligt och upplevs som negativt på samma sätt som invandrare upplever att de behandlas orättvist och negativt i de svenska medierna. Den lokala tidningen kritiseras för att ha fastnat i gamla spår och för att den inte speglar det samhället som invandrarna lever i.

Abstract Titel: ”En tv-kanals varumärkesimage och tv-tittande – en experimentstudie om tv-kanalens betydelse för uppfattningen av tv-program” Författare: Christopher Kullenberg, Kurs / Termin: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen, vårterminen 2004 Syfte: Att studera på vilket sätt en kanals varumärkesimage påverkar tv-publikens uppfattningar om ett tv-program. Metod / Material: Experimentstudie med 39 deltagare. Inspelat avsnitt av underhållningsprogrammet Utgrävarna. Som mätinstrument användes 19 semantiska differentialer. Huvudresultat: Resultaten pekar mot att en kanals varumärkesimage påverka uppfattningen av ett tv-program. De två experimentgrupperna visar en svag, men konsekvent skillnad beroende om de utsattes för ’stimulit’ att programmet skulle sändas i Sveriges Television eller TV3. Dessa skillnader karaktäriserades av att SVT som varumärke genomgående fick mera positiva resultat. En slutsats av detta är att SVT har en relativt stark varumärkesimage. Det visade sig även att ett program som är inkonsistent med en kanals varumärkesimage upplevs som originellt och här kunde den största skillnaderna kanalerna emellan påvisas. Ytterligare ett resultat är att bedömningen av ett program sker i tre dimensioner; Utvärdering, grad av relevans, och grad av aktivitet. Ett starkt varumärke får bättre resultat längs alla tre dimensioner. Vidare visar undesökningen att våra uppfattningar om en tv-kanal är organiserade i mentala scheman. Dessa fungerar på så sätt att de orienterar vår förståelse för, och vårt meningsskapande av ett tv-program. Dessa scheman möjliggör för oss att skilja kanalerna åt, men även att värdera dem.

ABSTRACT Titel: Den som inte syns – finns inte! Rapporteringen av Göteborgskalaset i GP Författare: Angelica Sandström Kurs: Påbyggnadskurs, MKV Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att utvärdera Göteborg & Co:s pressmeddelandesatsning beträffande Göteborgskalaset 2003 med inriktning på rapporteringen i Göteborgs-Posten. Metod: Samtalsintervjuer + kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys Material: Chefredaktören på GP och chefen för Media Center hos Göteborg & Co + pressmeddelanden och pressklipp Huvudresultat: Alla de beståndsdelar som ska finnas i ett pressmeddelande, enligt Britz och min tolkningsram, uppfyller Göteborg & Co:s pressmeddelanden. GP har använt sig av nio av de 21 pressmeddelanden som Göteborg & Co skickade ut. Ingen resulterade i en större artikel. Ju fler pressmeddelanden GP får desto bättre. Tillgänglighet till människor på ansvarspositioner är av stor vikt. Att utformningen har betydelse för pressmeddelandenas genomslag går inte att förneka. Självklart måste innehållet i pressmeddelandet vara intressant för GP men att det måste innehålla något som GP kan bygga vidare på visar inte mitt resultat på. Tron att GP skulle publicera pressmeddelanden utan att först redigera dem kan avlivas. När det gäller informationsaspekten anser jag att styrkeförhållandet mellan parterna skiftat beroende på i vilken situation de befunnit sig i. Samspelet mellan parterna handlar om att båda vill föra fram en nyhet. Bakom detta agerande ligger ett gemensamt intresse, nämligen att ge göteborgarna den information dem vill ha om Göteborgskalaset. Den stora gemensamma nämnaren har främst visat sig vara bevakningen av artisterna. I min framställning är det även viktigt att se till den lokala förankringen som båda parterna har. Genomslaget för pressmeddelandena beror därmed till stor del på vad GP:s läsare har för intresse av nyheten. Eftersom GP har en dominerande position för den lokala nyhetsbevakningen i Göteborg har de en betydande maktposition. Det har visat sig vara GP-redaktionen som står för ursprunget till övervägande delen av pressklippen när det gäller Göteborgskalaset. Hela 86 procent av pressklippen om Göteborgskalaset publicerades i augusti. I hälften av samtliga pressklipp har Göteborgskalaset varit helt i fokus. Att de då även varit positiva är mycket bra för Göteborg & Co. Teorin om att ett eget aktivt mediearbete gör att man har större chans att vara i fokus av sin publicitet stämmer.

ABSTRACT Titel: Barnens rättighet – en ekonomisk omöjlighet? Om förutsättningarna för en daglig nyhetstidning för barn. Författare: Jenny Klockare Handledare: Ingela Wadbring Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Syfte: Att kartlägga och analysera förutsättningarna för att starta en daglig nyhetstidning för barn i Sverige Metod: Omvärldsanalys med hjälp av modellen PEST Material: Olika former av sekundärinformation som inhämtats från vitt skilda källor och forskningsdiscipliner, men också primärinformation i form av samtal och intervjuer med olika sakkunniga personer. Huvudresultat: Det jag kommer fram till är huvudsakligen att förutsättningarna vad gäller publiken verkar vara goda; det verkar finnas intresse hos barn för en sådan här tidning. Däremot är marknaden på grund av vår lilla befolkning, relativt begränsad. De ekonomiska förutsättningarna ser olika ut beroende på vilken typ av tidningsetablering det handlar om. För en fristående nyhetstidning för barn ser det inte särskilt ljust ut, vare sig den skulle vara nationell eller lokal, då finansieringen skulle vara den stora haken. Det är svårt att tänka sig att en dagstidning utan annonser kan gå runt ekonomiskt. Det enda sättet för en fristående nyhetstidning för barn att klara sig ekonomiskt är enligt min mening ytterligare stöd och subventioner från staten. Men då måste en politisk debatt ta form som diskuterar nyttan med att från politiskt håll stödja en sådan tidning och även om det idag är politiskt korrekt att värna om barnen är det inte säkert att en satsning på fristående nyhetstidningar på barn skulle vara självklar från alla politiska håll. De alternativ som det ser ljusare ut för är att starta en dagstidning för barn i en redan existerande mediekoncern eller dagstidningskoncern. Även om det alltid kostar att producera tidning, skulle en tidning bunden till en koncern ha stordriftsfördelar mot en helt fristående tidning; tillgången till bild- och nyhetsbyråer, som annars är mycket dyrt, och till distributionskanaler och tryckeri är mycket fördelaktigt. Att producera en bilaga till den vanliga morgontidningen är ytterligare ett alternativ där förutsättningarna ser goda ut. Detta alternativ är fördelaktigt för tidningen på så sätt att en del material, men även en del personal, skulle kunna vara gemensamt med huvudtidningen. Dessutom skulle den eviga distributionsfrågan vara löst. Men kopplingen till huvudprodukten blir inte densamma. Det finns förutsättningar för en daglig nyhetstidning för barn att vara nationell eller lokal. Valet beror bland annat på vilken typ av innehåll man tänkt sig att ha i tidningen.

Titel: Betala för nyheter på Internet? Författare: Oscar Westlund E-post: oscar_westlund@hotmail.com Mobiltelefonnummer: 070-99 15 999 Handledare: Annika Bergström Uppdragsgivare: Dagspresskollegiet Kurs: Påbyggnadskurs i Medie & Kommunikationsvetenskap. Termin: VT 2003 Datum för opposition: 6 juni, 2003 Nyckelord: Nättidning, betala, betalt innehåll, mikrobetalning, fokusgrupper på Internet, nättidningsläsare, ultramercials, day-part, annonser, syndikering, betalningsmodell. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka läsarnas syn på nättidningen, deras betalningsvilja för nyheter på Internet, samt vilken kundlösning och betalningsmetod de föredrar. Uppsatsen har avgränsat sig till nättidningsläsare som besöker en eller flera nättidningar åtminstone tre dagar i veckan. Uppsatsens frågeställningar är;• Hur ser läsarna på nättidningen idag? • Hur förhåller sig de frekventa nättidningsläsarna till att betala för nätnyheter i allmänhet? • Ändras läsarnas förhållningssätt under särskilda omständigheter? • Vill läsarna prenumerera eller ta del av innehållet genom mikrobetalningar? • Vilken betalningsmodell föredras? Material och metod: 19 unika nättidningsläsare har deltagit i undersökningen. Metoden som har använts är kvalitativ och heter fokusgrupper på Internet, d.v.s. gruppdiskussioner via en chatt. Ett fåtal av dessa diskussioner har blivit enskilda personintervjuer p.g.a. att åtskilliga deltagare inte dykt upp vid chatt-tillfället. Huvudresultat: I dagsläget kommer inte majoriteten av nättidningsläsarna att betala för en nättidning som kräver betalning. Emellertid säger en femtedel i gruppen att de skulle betala. Om däremot alla nättidningar börjar ta betalt, skulle majoriteten välja att betala på ett eller annat sätt. Betalning via kort, Internetbank eller faktura är populärast. Majoriteten skulle föredra någon form av prenumeration men några skulle välja att betala per artikel eller för en kort tidsmängd. Därför anser jag att en nättidning bör erbjuda båda kundlösningarna. Läsarna uppskattar framförallt nättidningen eftersom de erbjuder snabba nyheter, några lyfter även fram en önskan om individualisering av utbud. Mitt råd till nättidningar är att ge sina läsare fler valmöjligheter i framtiden, från att välja betalningsmodell, kundlösning som individualisering av hemsidan, till att t.o.m. kunna välja vilken sorts annonser som skall visas.