Abstract Titel: ”En tv-kanals varumärkesimage och tv-tittande – en experimentstudie om tv-kanalens betydelse för uppfattningen av tv-program” Författare: Christopher Kullenberg, Kurs / Termin: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen, vårterminen 2004 Syfte: Att studera på vilket sätt en kanals varumärkesimage påverkar tv-publikens uppfattningar om ett tv-program. Metod / Material: Experimentstudie med 39 deltagare. Inspelat avsnitt av underhållningsprogrammet Utgrävarna. Som mätinstrument användes 19 semantiska differentialer. Huvudresultat: Resultaten pekar mot att en kanals varumärkesimage påverka uppfattningen av ett tv-program. De två experimentgrupperna visar en svag, men konsekvent skillnad beroende om de utsattes för ’stimulit’ att programmet skulle sändas i Sveriges Television eller TV3. Dessa skillnader karaktäriserades av att SVT som varumärke genomgående fick mera positiva resultat. En slutsats av detta är att SVT har en relativt stark varumärkesimage. Det visade sig även att ett program som är inkonsistent med en kanals varumärkesimage upplevs som originellt och här kunde den största skillnaderna kanalerna emellan påvisas. Ytterligare ett resultat är att bedömningen av ett program sker i tre dimensioner; Utvärdering, grad av relevans, och grad av aktivitet. Ett starkt varumärke får bättre resultat längs alla tre dimensioner. Vidare visar undesökningen att våra uppfattningar om en tv-kanal är organiserade i mentala scheman. Dessa fungerar på så sätt att de orienterar vår förståelse för, och vårt meningsskapande av ett tv-program. Dessa scheman möjliggör för oss att skilja kanalerna åt, men även att värdera dem.

ABSTRACT Titel: Den som inte syns – finns inte! Rapporteringen av Göteborgskalaset i GP Författare: Angelica Sandström Kurs: Påbyggnadskurs, MKV Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att utvärdera Göteborg & Co:s pressmeddelandesatsning beträffande Göteborgskalaset 2003 med inriktning på rapporteringen i Göteborgs-Posten. Metod: Samtalsintervjuer + kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys Material: Chefredaktören på GP och chefen för Media Center hos Göteborg & Co + pressmeddelanden och pressklipp Huvudresultat: Alla de beståndsdelar som ska finnas i ett pressmeddelande, enligt Britz och min tolkningsram, uppfyller Göteborg & Co:s pressmeddelanden. GP har använt sig av nio av de 21 pressmeddelanden som Göteborg & Co skickade ut. Ingen resulterade i en större artikel. Ju fler pressmeddelanden GP får desto bättre. Tillgänglighet till människor på ansvarspositioner är av stor vikt. Att utformningen har betydelse för pressmeddelandenas genomslag går inte att förneka. Självklart måste innehållet i pressmeddelandet vara intressant för GP men att det måste innehålla något som GP kan bygga vidare på visar inte mitt resultat på. Tron att GP skulle publicera pressmeddelanden utan att först redigera dem kan avlivas. När det gäller informationsaspekten anser jag att styrkeförhållandet mellan parterna skiftat beroende på i vilken situation de befunnit sig i. Samspelet mellan parterna handlar om att båda vill föra fram en nyhet. Bakom detta agerande ligger ett gemensamt intresse, nämligen att ge göteborgarna den information dem vill ha om Göteborgskalaset. Den stora gemensamma nämnaren har främst visat sig vara bevakningen av artisterna. I min framställning är det även viktigt att se till den lokala förankringen som båda parterna har. Genomslaget för pressmeddelandena beror därmed till stor del på vad GP:s läsare har för intresse av nyheten. Eftersom GP har en dominerande position för den lokala nyhetsbevakningen i Göteborg har de en betydande maktposition. Det har visat sig vara GP-redaktionen som står för ursprunget till övervägande delen av pressklippen när det gäller Göteborgskalaset. Hela 86 procent av pressklippen om Göteborgskalaset publicerades i augusti. I hälften av samtliga pressklipp har Göteborgskalaset varit helt i fokus. Att de då även varit positiva är mycket bra för Göteborg & Co. Teorin om att ett eget aktivt mediearbete gör att man har större chans att vara i fokus av sin publicitet stämmer.

ABSTRACT Titel: Barnens rättighet – en ekonomisk omöjlighet? Om förutsättningarna för en daglig nyhetstidning för barn. Författare: Jenny Klockare Handledare: Ingela Wadbring Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Syfte: Att kartlägga och analysera förutsättningarna för att starta en daglig nyhetstidning för barn i Sverige Metod: Omvärldsanalys med hjälp av modellen PEST Material: Olika former av sekundärinformation som inhämtats från vitt skilda källor och forskningsdiscipliner, men också primärinformation i form av samtal och intervjuer med olika sakkunniga personer. Huvudresultat: Det jag kommer fram till är huvudsakligen att förutsättningarna vad gäller publiken verkar vara goda; det verkar finnas intresse hos barn för en sådan här tidning. Däremot är marknaden på grund av vår lilla befolkning, relativt begränsad. De ekonomiska förutsättningarna ser olika ut beroende på vilken typ av tidningsetablering det handlar om. För en fristående nyhetstidning för barn ser det inte särskilt ljust ut, vare sig den skulle vara nationell eller lokal, då finansieringen skulle vara den stora haken. Det är svårt att tänka sig att en dagstidning utan annonser kan gå runt ekonomiskt. Det enda sättet för en fristående nyhetstidning för barn att klara sig ekonomiskt är enligt min mening ytterligare stöd och subventioner från staten. Men då måste en politisk debatt ta form som diskuterar nyttan med att från politiskt håll stödja en sådan tidning och även om det idag är politiskt korrekt att värna om barnen är det inte säkert att en satsning på fristående nyhetstidningar på barn skulle vara självklar från alla politiska håll. De alternativ som det ser ljusare ut för är att starta en dagstidning för barn i en redan existerande mediekoncern eller dagstidningskoncern. Även om det alltid kostar att producera tidning, skulle en tidning bunden till en koncern ha stordriftsfördelar mot en helt fristående tidning; tillgången till bild- och nyhetsbyråer, som annars är mycket dyrt, och till distributionskanaler och tryckeri är mycket fördelaktigt. Att producera en bilaga till den vanliga morgontidningen är ytterligare ett alternativ där förutsättningarna ser goda ut. Detta alternativ är fördelaktigt för tidningen på så sätt att en del material, men även en del personal, skulle kunna vara gemensamt med huvudtidningen. Dessutom skulle den eviga distributionsfrågan vara löst. Men kopplingen till huvudprodukten blir inte densamma. Det finns förutsättningar för en daglig nyhetstidning för barn att vara nationell eller lokal. Valet beror bland annat på vilken typ av innehåll man tänkt sig att ha i tidningen.

ABSTRACT Titel: ”Spegel, spegel…” En innehållsanalys om medias skildring av företagsetik Författare: Ulrika Emtervall, påbyggnasdskurs, höstterminen 2004 Handledare: Jan Strid Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen Termin: Vårterminen 2004-08-25 Sidantal: 46 Syfte: Syftet är att undersöka hur svensk press, år 2003, speglar företags ansvar och etiska handlande. Jag undersöker vilket ordval som används för att spegla etiken i artiklarna, vilka sakområden som ges störst utrymme, företeelser som är mer markanta än andra, vilken geografisk vinkling artiklarna har, i vilken artiklatyp de förekommer, vilka tendenser man kan se utifrån olika medietyper, typ av företag omskrivs och vilka aktörer som kommer till tals. Metod: Kvantitativ innehållsanalys med ett kvalitativt inslag Material: Eftersom jag skriver denna uppsats på uppdrag av Observer har de tillhandahållit artiklarna. Materialet är sökt i all svensk press som behandlar området etik och moral. Man letade efter artiklar som innehöll etik, moral, ansvar och värderingar. Insamlingen av artiklar ägde rum under månaderna mars och april 2003. Totalt 316 artiklar har kodats. Resultat: Min undersökning visar att flest artiklar berör moral gentemot tredje världen, fonder/aktier och företags ansvar. Enskilda företeelser som är mer markanta än andra är investering i krigsindustrin, kränkning i media och utmärkelse. Flest av artiklarna var vinklade nationellt (46 %). 33 procent av alla artiklar rapporterade med en internationell vinkel. 21 procent var regionala. Detta trots att landsortstidningar var de klart mest förekommande med 125 av artiklarna. Facktidningar stod för 82 och storstadspress för 54 av artiklarna. Det kan jämnföras med populärpress som endast hade två artiklar med i undersökningen. Det visade sig att samhällsorganisationer och företagsledare är de som kommer mest till tals i artiklarna. Efter dem är det politiker, privatperoner och experter inom området som är aktörer i artiklarna. Övervägande delen av dessa ställer sig negativa till företagen det handlar om. Medarbetarna är ett undantag då de till stor del är positiva gentemot företagen. Största delen av artiklarna handlar om företags samhällsansvar i allmänhet, utan att nämna något företag eller typ av organisation. Annars visar sig övriga industriföretag vara frekvent förekommande, likaså livsmedelsföretag, medieföretag och fondförvaltare.

Abstract Titel Den svenska landsortstidningen – En studie om format och ämnesvinjettering över tid. Författare Minna Airenne Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen Termin Vårterminen 2004 Syfte Syftet med undersökningen är att över tid kartlägga den svenska landsortspressens formmässiga och innehållsliga ämnesbredd. Metod Strukturerad kvantitativ innehållsanalys Material Elva svenska landsortstidningar samt material ur Åsa Nilssons och Ronny Severinssons (2000) undersökning Trender och traditioner i svensk dagspress 1987 – 1999. Huvudresultat De undersökta landsortstidningarna har förändrats till att bli allt mer mallade, där innehållet sorteras och vinjetteras. Format- och innehållsförändringar har skett successivt. Förändringarna har bland annat inneburit att allt fler landsortstidningar konverterat till det mindre tabloidformatet. De flesta tidningar har delat upp sitt innehåll i två ryggar och majoriteten av de undersökta högfrekventa tidningarna har en veckoregelbunden bilaga. Antalet ämnesvinjetter har ökat medan volymen för det redaktionella innehållsmängden över tid minskat en aning. Opinionsmaterialet, det lokala samt in- och utrikesnyheter prioriteras fortfarande högt bland landsortstidningarna. Över tid har prioritering av sport, TV och specialintressen ökat, bland annat genom introduktionen och ökningen av antalet ämnesbilagor. Landsortstidningarna präglas av stabilitet vilket innebär att förändringarna sker relativt långsamt och i små portioner.

Abstract Titel Nya Svenskar och Svenska Medier Författare Claudia Nilsson Sanchez Kurs Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 2002 Syfte Studiens primära syfte är att undersöka invandrares mediebehov och medievanor när det gäller främst nyheter, information och annonsering. Studien har också som syfte att undersöka invandrarnas medieanvändning i deras hemländer samt att se hur invandrarna förhåller sig till Göteborgs-Posten och gp.se. Metod Kvalitativ metod Material 12 samtalsintervjuer med första- och andragenerationens invandrare. Huvudresultat Tio av tolv respondenter anser att deras främsta mediebehov gäller nyheter. De respondenter som tillbringat en längre tid i Sverige menar att de är intresserade av såväl inrikes nyheter som utrikes nyheter medan de som endast tillbringat en kortare tid i Sverige framför allt är intresserade av nyheter från sina hemländer eller nyheter som berör hela världen. Sju av tolv respondenter menar att GP samt gp.se täcker deras mediebehov medan övriga respondenter framför allt finner GP:s utrikesrapportering för tunn. Respondenternas medievanor skiljer sig mycket åt. Flera av dem använder sig av medier på arbetet medan andra framför allt använder medier på sin fritid. Hälften av respondenterna menar att deras medievanor har förändrats sedan de flyttade till Sverige. Majoriteten av respondenterna har mer förtroende för medierna i Sverige än för medierna i sina hemländer. Några av respondenterna menar dock att de varken har förtroende för medierna i Sverige eller i hemlandet. En av respondenterna menar att han har mer förtroende för medierna i hemlandet.

Abstract Titel: Nyhetsvärdering under perioder präglade av stora nyhetshändelse – en kvantitativ analys av Rapports innehåll under septembermånaderna 1998-2002 Författare: Michael Svensson Handledare: Ingela Wadbring, JMG & Martin Ahlqvist, Observer Kurs: Påbyggnadskursen i Medie- & Kommunikationsvetenskap vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Hösten 2003 Antal sidor: 53 Syfte & frågeställningar: Syftet med denna uppsats är studera vad som händer med det ”normala” nyhetsutbudet när stora nyheter breder ut sig i nyhetssändningarna. Vilket mynnade ut i följande frågeställningar: Vilka nyhetshändelser tenderar att ändå få utrymme vid en stor nyhetshändelse, och på vilket sätt får de det? Finns det någon skillnad i det normala nyhetsutbudet när en stor nyhetshändelser sker beroende på om det är en planerad respektive oplanerad händelse? Vilka nyhetskriterier (tid, kultur samt rum) verkar viktigast för att visst normalt utbud ändå finns? Material & metod: Undersökningen är baserad på den kvantitativa metoden, då jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av fem septembermånader vad gäller Sverige Televisions nyhetsprogram Rapports innehåll. Huvudresultat: Huvudresultaten visar på att Rapports övriga nyhetsagenda under perioder med stora nyhetshändelse inte skiljer sig nämnvärt från perioder präglade av ett mer normalt nyhetsflöde. Det är alltså inget specifikt ämne som får mer utrymme eller undanträngs. Dock har det har visat sig att fenomenet ”nyhetsspiralen” är en central aspekt i studien då händelser som kan sättas i relation till den stora händelsen får mer utrymme.