Abstract Titel: Strålfors I Sverige och Europa. En internkommunikations- studie. Författare: Anna Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, d-kurs. Termin: Vårterminen 2002. Handledare: Lena Andersson (Göteborgs universitet), Carin Madsén Kollberg (Strålfors). Syfte: Syftet är att undersöka hur internkommunikationen upplevs och används, för att kunna ge förslag till förbättringar inom internkommunikationen. Metod och material: Kvalitativa intervjuer med elva medarbetare på Strålfors, division Etikett och division Informationslogistik. Resultat: E-post och möten är vanligaste sätten att ge och få information. Respondenterna efterfrågar mer information om strategiska planer, produktinformation, information om nya kunder och om konkurrenter. Respondenterna använder inte intranätet i stor utsträckning. Det skulle behöva marknadsföras. Omorganiseringarna har skapat en viss förvirring bland respondenterna. Alla har inte tillgång till ett uppdaterat organisationsschema. Förslag på förbättringar är att upprätta en kommunikationspolicy, vilket saknas idag, och i denna definiera syftet med internkommunikationen. Vidare bör alla anställda har tillgång till en dator. Informationslogistiks internblad borde distribueras till hela divisionen inte bara till de anställda i Sverige. Ett liknande borde införas för Etikett.

Abstract Titel Barn om dataspel – en kvalitativ intervjustudie om vad barn vill ha ut av sitt dataspelande Författare Linda Antov Kurs Påbyggnadskurs (D) Termin Höstterminen 2002 Uppdragsgivare Clearinghuset (The UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the screen) Syfte Att undersöka vad barn vill ha ut av sitt dataspelande och vilken typ av spel de gillar mest och varför. Med detta syfte kan jag även jämföra om dataspelutbudet för 8-12 åringar överensstämmer med hur efterfrågan i denna målgrupp ser ut. Metod och material Kvalitativ metod där jag gjort individuella intervjuer med 10 barn i åldrarna 8-12 år om deras dataspelande samt minst en av barnens föräldrar om dataspelskulturen i hemmet. Jag genomförde även provintervjuer med två pojkar, båda 10 år gamla. Materialet spelades in på kassett och har transkriberats. Huvudresultat Barnen i studien är generellt sett positiva till dataspel. De tycker det är roligt att spela dataspel även om syftet med spelandet mellan barnen kan variera. Några ser det som ett komplement till andra fritidaktiviteter medan andra inte skulle kunna tänka sig att inte spela dataspel. Man spelar för att vinna, klara saker eller för att det är roligt att pröva sina gränser. Många tycker om att planera och bygga och de flesta är överens om att grafiken är viktig, det måste se snyggt ut. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är tydliga. Flickor spelar lugnare spel och tycker det är roligt med kunskapsspel medan pojkar föredrar action och våldsammare spel. Intressant var dock att de barn som gillade våldsspel berättade att det som lockade med dessa spel inte var våldet i sig utan att det lät häftigt och såg coolt ut när någon sköts etc. Detta kom även fram då barnen, som ett inslag av intervjun, fick beskriva sitt önskespel. Inte något av barnen, inte ens de pojkar som sade sig föredra våldspel, föreslog önskespel där våld var ett dominerande inslag. Istället efterfrågade barnen spännande, innehållsrika spel som håller länge, har en bra ramberättelse och innehåller saker man blir överraskad av.

Titel: Betala för nyheter på Internet? Författare: Oscar Westlund E-post: oscar_westlund@hotmail.com Mobiltelefonnummer: 070-99 15 999 Handledare: Annika Bergström Uppdragsgivare: Dagspresskollegiet Kurs: Påbyggnadskurs i Medie & Kommunikationsvetenskap. Termin: VT 2003 Datum för opposition: 6 juni, 2003 Nyckelord: Nättidning, betala, betalt innehåll, mikrobetalning, fokusgrupper på Internet, nättidningsläsare, ultramercials, day-part, annonser, syndikering, betalningsmodell. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka läsarnas syn på nättidningen, deras betalningsvilja för nyheter på Internet, samt vilken kundlösning och betalningsmetod de föredrar. Uppsatsen har avgränsat sig till nättidningsläsare som besöker en eller flera nättidningar åtminstone tre dagar i veckan. Uppsatsens frågeställningar är;• Hur ser läsarna på nättidningen idag? • Hur förhåller sig de frekventa nättidningsläsarna till att betala för nätnyheter i allmänhet? • Ändras läsarnas förhållningssätt under särskilda omständigheter? • Vill läsarna prenumerera eller ta del av innehållet genom mikrobetalningar? • Vilken betalningsmodell föredras? Material och metod: 19 unika nättidningsläsare har deltagit i undersökningen. Metoden som har använts är kvalitativ och heter fokusgrupper på Internet, d.v.s. gruppdiskussioner via en chatt. Ett fåtal av dessa diskussioner har blivit enskilda personintervjuer p.g.a. att åtskilliga deltagare inte dykt upp vid chatt-tillfället. Huvudresultat: I dagsläget kommer inte majoriteten av nättidningsläsarna att betala för en nättidning som kräver betalning. Emellertid säger en femtedel i gruppen att de skulle betala. Om däremot alla nättidningar börjar ta betalt, skulle majoriteten välja att betala på ett eller annat sätt. Betalning via kort, Internetbank eller faktura är populärast. Majoriteten skulle föredra någon form av prenumeration men några skulle välja att betala per artikel eller för en kort tidsmängd. Därför anser jag att en nättidning bör erbjuda båda kundlösningarna. Läsarna uppskattar framförallt nättidningen eftersom de erbjuder snabba nyheter, några lyfter även fram en önskan om individualisering av utbud. Mitt råd till nättidningar är att ge sina läsare fler valmöjligheter i framtiden, från att välja betalningsmodell, kundlösning som individualisering av hemsidan, till att t.o.m. kunna välja vilken sorts annonser som skall visas.

ABSTRACT Titel Tillbaka till Framtiden? Volvo Personvagnars/Produktutvecklings återgång till linjeorganisationen för att möta framtidens krav: En studie av kommunikationsprocessen Författare Sofia Larsson Kurs Påbyggnadskurs Medie- och Kommunikationsvetenskap Syfte Att identifiera och utvärdera den kommunikationsprocess som bedrivits i samband med en genomgående förändring på enheten Produktutveckling vid Volvo Personvagnar, samt undersöka huruvida olika sätt att hantera kommunikationen skapat olika syner på förändringen. Metod Kvalitativa samtalsintervjuer Material Tolv samtalsintervjuer med anställda vid Produktutveckling, Volvo Personvagnar. Två av respondenterna utgörs av ledare för grupper inom organisationen, och de övriga respondenterna utgörs av medarbetare inom de två grupperna Resultat De intervjuer som genomfördes med de två gruppledarna påvisade att upplevelser av vissa brister i den kommunikationsprocess som bedrivits av ledningen har förekommit. Dessa brister kan främst sammankopplas med klarheten kring förändringens syfte, ledningens agerande, samt möjligheterna till deltagande i förändringsprocessen. I stort sett samma synpunkter återkom bland medarbetarna i båda grupper i varierande utsträckning, som även de uppmärksammade ledningens agerande, frågor kring förändringens syfte och utformning samt möjligheterna till deltagande som faktorer som präglat processen. Vidare skildrades i grupp 1 en kommunikationsprocess bestående av förmedling av information samt genomförande av diskussioner i gruppen, under ledning av en ledare med en tveksam inställning till förändringen. I grupp 2 skildrades en kommunikationsprocess bestående av förmedling av information samt genomförande av diskussioner i gruppen och aktiviteter genomförda för att främja förståelsen för förändringen, under ledning av en ledare med en positiv inställning till förändringen. Dessa skillnader i förutsättningar samt sätt att hantera kommunikationsprocessen medförde dock inga direkta skillnader i synpunkterna på förändringen; i stort sett samma synpunkter uttrycktes i de två grupperna och åsikterna varierade även inom de två grupperna. Anledningarna till detta kan vara många; en faktor som uppmärksammats som en av viss betydelse i detta sammanhang avser det sätt på vilket medarbetaren värderar sin identitet i organisationen och relationerna med övriga medarbetare. Hur dessa identiteter och relationerna mellan de olika grupper som kommer att förekomma i den nya organisationen utvecklas är en fråga som Produktutveckling bör vara vaksamma på i framtiden.

Abstract Titel Nya Svenskar och Svenska Medier Författare Claudia Nilsson Sanchez Kurs Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 2002 Syfte Studiens primära syfte är att undersöka invandrares mediebehov och medievanor när det gäller främst nyheter, information och annonsering. Studien har också som syfte att undersöka invandrarnas medieanvändning i deras hemländer samt att se hur invandrarna förhåller sig till Göteborgs-Posten och gp.se. Metod Kvalitativ metod Material 12 samtalsintervjuer med första- och andragenerationens invandrare. Huvudresultat Tio av tolv respondenter anser att deras främsta mediebehov gäller nyheter. De respondenter som tillbringat en längre tid i Sverige menar att de är intresserade av såväl inrikes nyheter som utrikes nyheter medan de som endast tillbringat en kortare tid i Sverige framför allt är intresserade av nyheter från sina hemländer eller nyheter som berör hela världen. Sju av tolv respondenter menar att GP samt gp.se täcker deras mediebehov medan övriga respondenter framför allt finner GP:s utrikesrapportering för tunn. Respondenternas medievanor skiljer sig mycket åt. Flera av dem använder sig av medier på arbetet medan andra framför allt använder medier på sin fritid. Hälften av respondenterna menar att deras medievanor har förändrats sedan de flyttade till Sverige. Majoriteten av respondenterna har mer förtroende för medierna i Sverige än för medierna i sina hemländer. Några av respondenterna menar dock att de varken har förtroende för medierna i Sverige eller i hemlandet. En av respondenterna menar att han har mer förtroende för medierna i hemlandet.

Abstract Titel: Nyhetsvärdering under perioder präglade av stora nyhetshändelse – en kvantitativ analys av Rapports innehåll under septembermånaderna 1998-2002 Författare: Michael Svensson Handledare: Ingela Wadbring, JMG & Martin Ahlqvist, Observer Kurs: Påbyggnadskursen i Medie- & Kommunikationsvetenskap vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin: Hösten 2003 Antal sidor: 53 Syfte & frågeställningar: Syftet med denna uppsats är studera vad som händer med det ”normala” nyhetsutbudet när stora nyheter breder ut sig i nyhetssändningarna. Vilket mynnade ut i följande frågeställningar: Vilka nyhetshändelser tenderar att ändå få utrymme vid en stor nyhetshändelse, och på vilket sätt får de det? Finns det någon skillnad i det normala nyhetsutbudet när en stor nyhetshändelser sker beroende på om det är en planerad respektive oplanerad händelse? Vilka nyhetskriterier (tid, kultur samt rum) verkar viktigast för att visst normalt utbud ändå finns? Material & metod: Undersökningen är baserad på den kvantitativa metoden, då jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av fem septembermånader vad gäller Sverige Televisions nyhetsprogram Rapports innehåll. Huvudresultat: Huvudresultaten visar på att Rapports övriga nyhetsagenda under perioder med stora nyhetshändelse inte skiljer sig nämnvärt från perioder präglade av ett mer normalt nyhetsflöde. Det är alltså inget specifikt ämne som får mer utrymme eller undanträngs. Dock har det har visat sig att fenomenet ”nyhetsspiralen” är en central aspekt i studien då händelser som kan sättas i relation till den stora händelsen får mer utrymme.

Abstract Titel: Behovet av ett intranät. Författare: Mia Lundström Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Syftet är att ta reda på vilka behov de anställda på Svenska Mässan har av ett intranät som informationskanal och arbetsredskap. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer med 13 anställda på Svenska mässan. Huvudresultat: Respondenterna har framförallt uttryckt ett behov av intranätet som informationsbank och som sammanhållande länk mellan de olika avdelningarna. Respondenterna tror på intranätets möjligheter i dessa avseenden, men menar att intranätet måste marknadsföras bättre om det skall kunna konkurrera med de kanaler som i dag används i detta syfte. Vad gäller intranätet som kanal från ledningen har respondenterna en mer tveksam syn. De menar att kommunikationen med ledningen fungerar relativt bra idag, och de tror inte att intranätet skulle kunna förbättra varken informationsspridningen eller kommunikationen till och från ledningen. Detta framförallt eftersom de menar att det intranätet inte ger någon möjlighet till feedback.

Abstract Title Nobel Relations – an analysis of the reported Swedish media image of Nobel Biocare in relation to the the firm’s shift of legal domicile during the spring of 2002 Author Helene Carlson Course Media and Communications, Extension Sequence Semester Spring term 2003 Method A qualitative analysis of press cuttings, completed with clarifying quantitative compilations Material 116 articles from daily newspapers and weekly/monthly magazines: 34 articles and 51 news-items or news agency telegrams about Nobel Biocare, 29 articles written on issues somehow related to Nobel Biocare, and 2 reports based on interviews with the company’s CEO Heliane Canepa. Main Results The overall media image of Nobel Biocare is rather positive. However, in the period of time before the piece of news had become offical the articles were speculative and questioning, wondering whether they could trust the CEO. The main press release attracted a lot of media attention and the articles were here – at first – neutral, and stressed out journalists basically summarized the words of Nobel Biocare. Some even quoted the entire text – without mentioning the source. However, for the company that is a good thing, as it means that it gets its message across to its target groups, formulated the way they put the words – i.e. positively. Two days after the press release the press became more cruel – the regional news paper Göteborgs-Posten seemed to feel slightly humiliated by the way CEO Canepa had withheld them facts only a week earlier. This newspaper is the most negative one and the reason is probably – also – the fact that some of the Nobel Biocare employees and fellow citizens might risk losing their jobs if the company would move its headquarters to Switzerland. In contrast, the most positive and uncritical newspaper was Svenska Dagbladet. When comparing the press release to the facts given high priority by the press, both parties had similar listings except on one point: the taxes. Although very profitable for the company and its stockowners, the reduced corporate taxes seem to upset the press a little and many of the articles use that angle to their texts. But although they try to make it sound bad they can´t help but mentioning the positive financial facts related to the issue, which takes the edge off their argumentations. After the press release and up until when the stock was to be listed in Zürich, the press texts got more and more positive. A stronger use of languange rhetorics, dramatized headlines and an increasing amount of illustrative pictures marked this phase. The elite sources were by far the most frequent, and the only way of equalizing the CEO´s words was to find other equally respected experts.