Abstract Titel: Behovet av ett intranät. Författare: Mia Lundström Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Syftet är att ta reda på vilka behov de anställda på Svenska Mässan har av ett intranät som informationskanal och arbetsredskap. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer med 13 anställda på Svenska mässan. Huvudresultat: Respondenterna har framförallt uttryckt ett behov av intranätet som informationsbank och som sammanhållande länk mellan de olika avdelningarna. Respondenterna tror på intranätets möjligheter i dessa avseenden, men menar att intranätet måste marknadsföras bättre om det skall kunna konkurrera med de kanaler som i dag används i detta syfte. Vad gäller intranätet som kanal från ledningen har respondenterna en mer tveksam syn. De menar att kommunikationen med ledningen fungerar relativt bra idag, och de tror inte att intranätet skulle kunna förbättra varken informationsspridningen eller kommunikationen till och från ledningen. Detta framförallt eftersom de menar att det intranätet inte ger någon möjlighet till feedback.

Abstract Title Nobel Relations – an analysis of the reported Swedish media image of Nobel Biocare in relation to the the firm’s shift of legal domicile during the spring of 2002 Author Helene Carlson Course Media and Communications, Extension Sequence Semester Spring term 2003 Method A qualitative analysis of press cuttings, completed with clarifying quantitative compilations Material 116 articles from daily newspapers and weekly/monthly magazines: 34 articles and 51 news-items or news agency telegrams about Nobel Biocare, 29 articles written on issues somehow related to Nobel Biocare, and 2 reports based on interviews with the company’s CEO Heliane Canepa. Main Results The overall media image of Nobel Biocare is rather positive. However, in the period of time before the piece of news had become offical the articles were speculative and questioning, wondering whether they could trust the CEO. The main press release attracted a lot of media attention and the articles were here – at first – neutral, and stressed out journalists basically summarized the words of Nobel Biocare. Some even quoted the entire text – without mentioning the source. However, for the company that is a good thing, as it means that it gets its message across to its target groups, formulated the way they put the words – i.e. positively. Two days after the press release the press became more cruel – the regional news paper Göteborgs-Posten seemed to feel slightly humiliated by the way CEO Canepa had withheld them facts only a week earlier. This newspaper is the most negative one and the reason is probably – also – the fact that some of the Nobel Biocare employees and fellow citizens might risk losing their jobs if the company would move its headquarters to Switzerland. In contrast, the most positive and uncritical newspaper was Svenska Dagbladet. When comparing the press release to the facts given high priority by the press, both parties had similar listings except on one point: the taxes. Although very profitable for the company and its stockowners, the reduced corporate taxes seem to upset the press a little and many of the articles use that angle to their texts. But although they try to make it sound bad they can´t help but mentioning the positive financial facts related to the issue, which takes the edge off their argumentations. After the press release and up until when the stock was to be listed in Zürich, the press texts got more and more positive. A stronger use of languange rhetorics, dramatized headlines and an increasing amount of illustrative pictures marked this phase. The elite sources were by far the most frequent, and the only way of equalizing the CEO´s words was to find other equally respected experts.

ABSTRACT Titel: Farmaceuter om Läkemedelsförsäkringen Författare: Anders Eckerström Kurs: Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Syftet med uppsatsen var tvåfaldigt: för det första att kartlägga farmaceuters bild av Läkemedelsförsäkringen, för det andra att utvärdera den informationsverksamhet som har pågått hittills från Läkemedelsförsäkringens sida. Metod: Kvantitativ telefonundersökning Material: Totalt deltog 250 farmaceuter i undersökningen. Huvudresultat: Resultaten visar att det, inom gruppen farmaceuter, finns brister beträffande kunskap om vilka försäkringen är tänkt att hjälpa, vem som står bakom försäkringen och var skadeanmälningsblanketterna finns. Detta innebär att målet med Läkemedelsförsäkringens informationsarbete ännu inte nåtts beträffande denna målgrupp. Det var endast en tredjedel av respondenterna som hade uppmärksammat någon form av information från Läkemedelsförsäkringen. Av dem som hade nåtts av information hade tre fjärdedelar aktivt tagit del av denna. Informationen verkade i relativt låg grad ha bidragit till att öka kunskapen om försäkringen och verkade inte ha bidragit till att skapa en mer positiv attityd till Läkemedelsförsäkringen.

Abstract Titel: Mässans Tidning- En utvärdering av Svenska Mässans kundtidning. Författare: Charlotte Berg Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Termin: Vårtermin 2003 Handledare: Larsåke Larsson (Göteborgs Universitet) Annika Orgert (Svenska Mässan) Antal sidor: 48 Syfte: Att göra en undersökning av Svenska Mässans kundtidning Mässans Tidning för att få en generell uppfattning om hur tidningen upplevs och används. Undersökningen förväntas ge svar på hur väl kännedomen är om tidningen bland tidningens mottagare, i vilken grad den läses och samt hur innehållet värderas av läsarna. Metod: Kvantitativ enkätundersökning. Material: 317 svar av 1100 utskick. Svarsfrekvens 28,8% Huvudresultat: Både kännedom om Mässans Tidning och läsfrekvens av tidningen är relativt hög. Mässans Tidning innehåller nyheter från Svenska Mässan och framhäver mässor som marknadsföringskanal och är ämnen respondenterna vill ha mer av. Innehållet verkar inte användas i praktiken i någon större grad och praktiska mässtips är den mest önskade ämneskategorin. Tidningens innehållsliga och utseendemässiga förändring år 2002 uppmärksammades enbart av var femte respondent. Mässans Tidning är tillsammans med post den mest vanliga informationskälla för att få information om Svenska Mässan. Saknaden av information från Svenska Mässan var mycket låg, både bland de respondenter som känner till Mässans Tidning och bland de som inte hade någon kännedom.

Abstract Titel Global och lokal internkommunikation på Eka Chemicals i Bohus – samtalsintervjuer med anställda, en kvalitativ studie Författare Stefan Andtbacka Kurs Påbyggnadskurs (d-nivå), medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet. Termin Våren 2002 Syfte Att studera hur anställda inom arbetsplats Bohus/Rollsbo ser på intern information och kommunikation. Vidare att resultatet från denna studie ska tjäna som underlag till en påföljande studie hösten 2002. Metod Kvalitativ metod. Material Samtalsintervjuer med 14 anställda. Huvudresultat Frågor ställdes på sju huvudkategorier: Befallande/arbetsnödvändig information, Social information, Verksamhetsinformation, Företagets mål och visioner, Arbetsrelaterad vardaglig information och kommunikation, Intranätet Eka Forum och Tillhörighet/identitet. De 14 intervjuade gav olika och ibland liknande bilder av sin syn på internkommunikation kring dessa kategorier på arbetsplats Bohus/Rollsbo. Brister synes finnas i de många olika linjevägarna, delvis till följd av en komplicerad företagsstruktur med olika divisioner och enheter. Chefen ansågs av de intervjuade vara den enskilt viktigaste kanalen för att tillgodogöra sig information och kommunikation. Organisationsidentiteten behöver stärkas hos de anställda på arbetsplatsen, ett stärkande av vi-känsla för hela arbetsplatsen. Troligtvis kan detta underlätta arbetet med att förbättra och bygga upp en kommunikationsstruktur på arbetsplatsen. Vidare finns ett problem med att ledning och anställda på arbetsplatsen har olika perspektiv på marknad och utveckling. Ledningen har ett mer globalt marknads- och utvecklingsperspektiv medan de anställda har ett mer lokalt arbetsplatsperspektiv. Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att genom samtalsintervjuer med 14 anställda på Eka Chemicals på arbetsplats (site) Bohus/Rollsbo få idéer och uppslag på hur anställda på arbetsplatsen ser på intern information och kommunikation. Anledningen är att platschefen på arbetsplatsen vill förbättra den nu rådande kommunikationsstrukturen. Detta är tänkt att göras i två steg genom dels en kvalitativ förstudie (denna) och en efterföljande studie med mer kvantitativ inriktning. Båda dessa utgör sedan utgångsmaterial för praktiskt arbete med att genomföra uppbyggandet av en funktionell internkommunikation. Det uttryckliga syftet med studien är: Att studera hur anställda inom arbetsplats Bohus/Rollsbo ser på intern information och kommunikation. Vidare att resultatet från denna studie ska tjäna som ett gott underlag till nästföljande studie hösten 2002. Fem frågeställningar finns kopplade till syftet: 1. Vilka kanaler används? Fungerar de? 2. Vad finns för åsikter, attityder och värderingar till information och kommunikation? Är man nöjd med den information och kommunikation som finns? 3. Vilka faktiska förhållanden (ej åsikter, attityder eller värderingar) finns kring information och kommunikation? 4. Vilka bakomliggande förhållanden kan spela roll för information och kommunikation? 5. Vilka önskemål finns kring information och kommunikation? Metoden är kvalitativ. För att besvara frågeställningarna har jag genomfört 14 samtals-intervjuer. Utöver dessa har jag också fått olika information från ett antal informanter, men resultaten i studien bygger framförallt på de 14 samtalsintervjuerna. Den kvalitativa metodens avsikt är inte att leda fram till generaliseringar, utan varje intervjuad person förväntas svara utifrån sin egen syn på olika förhållanden. Detta innebär att jag inte kan uttala mig om andra personer än de som ingått i studien. Men däremot har den kvalitativa metoden en styrka i att bringa fram samband och helhetssyn och ge ökad kunskap för de intervjuades förståelsevärld. Detta kan med fördel utgöra underlag för en kvantitativ studie. En förenklad bild av företagets organisationsstruktur på arbetsplatsen har använts för att externa läsare lättare ska kunna tillgodogöra sig studien. Se bilaga D på organisationsstruktur ”Modell site Bohus/Rollsbo”. Arbetet med författandet av studien och intervjuandet har skett på arbetsplatsen under cirka två månaders tid. Urvalet av vilka personalkategorier ur vilka de intervjuade personerna sedan slumpades från, gjordes av anställd personal på arbetsplatsen. De olika kategorierna utgjordes av olika kollektivanställda (fabriker och underhåll), förmän, arbetsledare, en mellanchef, labpersonal, administrativ personal och tjänstemän med olika uppgifter. Dessa arbetar på olika delar på arbetsplatsen (divisioner och enheter). Själva urvalet av intervjupersoner gjorde dock författaren och bara denne vet vilka som blev kallade till intervju. Intervjuerna tog i genomsnitt 1 timme och 15 minuter. Frågor ställdes på sju huvudkategorier: Befallande/arbetsnödvändig information, Social information, Verksamhetsinformation, Företagets mål och visioner, Arbetsrelaterad vardaglig information och kommunikation, Intranätet Eka Forum och Tillhörighet/identitet. De 14 intervjuade gav ibland olika och ibland liknande bilder av sin syn på internkommunikation kring dessa kategorier på arbetsplats Bohus/Rollsbo. Huvudresultaten kring kategorierna är dessa: Beträffande Befallande/arbetsnödvändig information (säkerhet-, hälsa- och miljöinformation) var majoriteten nöjd med informationen men när konkreta frågor kring kunskap om säkerhet ställdes visade det sig att förhållandevis hög okunskap fanns kring allmänna säkerhetsfrågor, mer bland ”kontorsfolk” än hos kollektivanställda och tjänstemän (förmän, arbetsledare) ute i verksamheten. En orsak till okunskapen tros bl a vara att kommunikation i linjen är svår att genomdriva på ett effektivt sätt utan att information går förlorad eller blir stoppad innan den når mottagarna. Beträffande Social information var denna uppskattad av de anställda. Korpenaktiviteter, konstföreningar, uthyrning av stugor och liknande anses som värdefulla inslag till möjlig aktivitet. Att företaget stödjer dessa aktiviteter ses som värdefullt och bidrar till att skapa en positiv inställning till företaget. Beträffande Verksamhetsinformation varierade det mycket i vilken mån man var intresserad. Anställda inom Eka Service var mer intresserade av de stora dragen kring Eka Chemicals verksamhet och av divisionernas verksamheter jämfört med anställda från divisionerna. En vanlig källa för informationshämtning är personaltidningen Eka Eko. Beträffande Företagets mål och visioner var det bara en (en resande säljare) som visste vad Eka Chemicals vision går ut på. Dock hade nästan alla arbetat med nednyckling av visionen till sin avdelning eller grupp. Linjen, chefen och möten uppgavs som kanaler för nednycklingsarbetet. Beträffande Arbetsrelaterad vardaglig information och kommunikation var bilden mycket nyanserad bland annat beroende på de intervjuades olika arbetsuppgifter och i vilken mån information och kommunikation i linjen fungerar eller inte. Chefen ansågs vara den enskilt viktigaste kanalen för att tillgodogöra sig information och kommunikation. En brist upplevdes i information om de outsourcingtankar som finns inom Eka Service-underhåll vilket resulterade i djungeltrummande mellan anställda. Beträffande Intranätet Eka Forum ansåg alla att gränssnittet/strukturen inte var tillräckligt funktionellt. Policys, riktlinjer och nyheter ansågs lämpliga att ha på intranätet. Alla har inte möjlighet att på ett effektivt sätt komma åt information på intranätet varför detta kräver kompletterande kanaler för att alla ska nås. Beträffande Tillhörighet/identitet (en kategori som skiljer sig från övriga kategorier i det att den inte är ”information”) uppgav anställda på Eka Service i högre utsträckning att de tillhörde eller ”hör hemma” på Eka Chemicals (ofta sades Eka Bohus) jämfört med anställda på divisioner som hade mer variation på svaren (avdelningen på divisionen, divisionen och Eka Chemicals). En tendens kan skönjas att organisationsidentiteten för arbetsplatsens totala verksamhet har försvagats i och med divisionalisering och olika omorganisationer. Organisationsidentiteten behöver stärkas hos de anställda på arbetsplatsen, ett stärkande av vi-känsla för hela arbetsplatsen. Troligtvis kan detta underlätta arbetet med att förbättra och bygga upp en kommunikationsstruktur på arbetsplatsen. Vidare finns ett problem med att ledning och anställda på arbetsplatsen har olika perspektiv på marknad och utveckling. Ledningen har ett mer globalt marknads- och utvecklingsperspektiv medan de anställda på arbetsplatsen har ett mer lokalt arbetsplatsperspektiv. Detta bör tydliggöras för båda ”parter”, vilket tros kunna underlätta för information och kommunikation, t ex kring Verksamhetsinformation och Företagets visioner och mål. Denna (för-)studie kan som helhet utgöra underlag till nästföljande studie, dock knappast resultaten så som de presenteras i denna sammanfattning eftersom detta blir alltför punktformat och inte ger rättvisa åt mycket av det innehåll som presenteras i studien. Tips inför nästföljande studie, som troligtvis kommer utföras genom en större enkätunder-sökning bland anställda, är att fortsätta att utnyttja huvudkategorierna som ramverk och att ge utrymme för de som ska använda sig av information och kommunikation (de anställda på arbetsplatsen) att få vara med och känna sig involverade i framtagandet av en förbättrad kommunikationsstruktur på arbetsplats Bohus/Rollsbo.

ABSTRACT Titel Inte född med demokrati – En studie om kommunikationens roll för ökad delaktighet inom Storstadssatsningen i Norra Biskopsgården Författare Anna Wallenlind Nuvunga Kurs Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 2002 Syfte Studiens primära syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan tjänstemän och invånare inom Storstadssatsningen i norra Biskopsgården fungerar, samt vilken roll kommunikationen har för ökad delaktighet. Studien behandlar även hur förtroende för myndigheter och politiker, samt synen på demokrati, påverkar kommunikationen. Metod Uppsatsen bygger på 16 samtalsintervjuer med tjänstemän, föreningsaktiva och ”vanliga”, ej föreningsaktiva invånare i norra Biskopsgården. Huvud- De anställda tjänstemännen tampas med en del rent praktiska resultat informationsproblem, som främst handlar om brist på resurser och personal utbildad inom informationsområdet. Detta verkar leda till att man informerar och kommunicerar för lite med invånarna, men även att man använder sig av traditionella metoder, såsom affischering, broschyrer e t c . Det finns även en viss övertro på att informationen skall sprida sig av sig själv. Kommunikationen mellan myndigheter och invånare generellt i Biskopsgården verkar bygga till stor del på ”den aktive medborgaren”. Det finns få tjänstemän inom förvaltningen som har som roll att vara ute mer bland invånarna i stadsdelen. Synen på demokrati skiljer sig mellan de intervjuade infödda svenskarna och de med utländsk bakgrund. För de infödda svenskarna handlar demokrati om medbestämmande och att kunna påverka. För de intervjuade med invandrarbakgrund verkar det vara viktigare med rättvis resursfördelning samt rätt till arbete och trygghet. De upplevda bristerna i den svenska demokratin påverkar förmodligen förtroendet för myndigheter och politiker, vilket i sin tur påverkar viljan att delta, lyssna och kommunicera. Detta kan leda till att man istället väljer egna kanaler när man behöver hjälp med något. De intervjuade invånarna vill att tjänstemännen skall bli mer aktiva och personliga i sina kontakter med invånarna, att t e x ringa runt eller knacka dörr när man vill nå ut med något viktigt. Detta skulle dock kunna göras av personer som fungerar som länkar mellan myndigheterna och invånarna. De föreningsaktiva önskar att myndigheterna skall se dem som en resurs och använda sig av dem för att kunna nå ut till olika grupper. De föreslår även att fler mötesplatser skapas t e x ett föreningshus, där man lätt skulle kunna nå invånarna. Tjänstemännen föreslår mer resurser till informationsverksamhet, tydligare profil i informationsarbetet, utökat medborgarkontor och att man använder sig mer av de anställda inom stadsdelen i sitt informationsarbete.

Abstract Titel Vägledande relationer – Identifiering och hantering av problemområden för Stena Line utifrån dess intressenters perspektiv, en kvalitativ uppsats om issues management Författare Charlotte Axelsson Kurs Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 2002 Syfte Att identifiera både positiva och negativa problemområden för Stena Line utifrån deras intressenters perspektiv, och undersöka hur man genom kommunikation kan hantera dessa problemområden. Metod Kvalitativ metod Material 11 samtalsintervjuer Huvudresultat Säkerhet har utgjort ett problemområde som intressenterna uppfattat som viktigt men som de endast pratar kring i allmänna termer. Miljö är däremot ett område där respondenterna tagit upp flera specifika områden som utsläpp; buller; vågbildning från höghastighetsfärjor; skrotning av fartyg; användning av giftiga båtbottenfärger; samt placeringen av terminalerna. Miljöfrågorna ses också som ett sätt att konkretisera etik och moral och ett företags samhällsansvar. Problemområden som tas upp inom hantering av personal är upplevd underbemanning; tillvaratagandet av den interna kompetensen; och vikten av trivsel på arbetsplatsen. Problemområden med mer ekonomisk utgångspunkt har utgjorts av aktieägarnas intresse i att följa Stena Lines utveckling; om det är rätt eller ej att färjebranschen gynnas av taxfreeförsäljning; den nya konkurrensen från Öresundsbron; samt Stena Lines ekonomiska betydelse för regionen. Kommunikation som uppfattas som positiv av intressenterna uppfyller kriterier om att den ska bygga på öppen dialog och tillmötesgå båda parters behov och intressen. För att förebygga att intressenterna identifierar problemområden i Stena Lines verksamhet är det viktigt att möta deras förväntningar och förstärka deras positiva intryck av företaget.

Abstract Titel På det området ser vi inga problem – Ett jämställdhetsprojekts förutsättningar bland småföretag Författare Heidi Lall Kurs Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin Höstterminen 2002 Syfte Syftet med denna studie är att med hjälp av analys av erfarenheter från tidigare jämställdhetsprojekt och analys av målgruppens förutsättningar, erfarenheter och inställningar ta fram förslag till hur man i projektet bör möta företagen och hur projektets spridningssteg kan utformas. Metod Kvalitativ metod Material Litteraturgenomgång samt nio samtalsintervjuer med nio företags vd:n Huvudresultat Det behövs mer kunskap på jämställdhetsområdet. Lönsamhet anges ofta som argument till jämställdhetsarbete men argumenten verkar inte vara helt accepterade ute bland företagen. Företagsledningens involvering eller stöd spelar ofta en viktig roll i ett projekts framgång. Informell, personlig och spontan kommunikation är tydliga kännetecken för småföretagens internkommunikation. Respondenterna ser inga problem på jämställdhets-området i de egna företagen. Man anser dock att motivationen till att arbeta med jämställdhetsfrågor är låg i sina respektive företag. Respondenterna vill främst ha konkret hjälp på jämställdhetsområdet och många nämner jämställdhetsplanen som en sak man skulle tänka sig att få hjälp med. Personliga kontakter och ett litet antal deltagare är saker som de framhåller som viktiga i ett projekt av den här typen. För respondenterna är det även viktigt att man konkret kan se vad man kan få ut av projektet. Ett av de förslag som jag ger till den fortsatta utformningen av projektet är att man borde försöka få företagsledarna informerade och involverade. Ett annat råd är att satsa på ett utbildningstillfälle som grundar sig på konkret hjälp och goda exempel och att på ett tydligt sätt visa vad ett deltagande i projektet innebär och kan resultera i redan när man informerar om de kommande aktiviteterna. Bra vore också att försöka anordna aktiviteter i mindre grupper och man kan med fördel kan dela i in målgruppen i mindre grupper utifrån till exempel företagens storlek. Istället för att hålla lönsamhetsaspekten ett centralt budskap skulle det vara bra att satsa mer på att visa vad företag konkret kan få ut av projektet

Abstract Titel: Portal Väst – Steg för steg Författare: Maria Nilsson Handledare: Jan Strid (internt) och Alice Dahlstrand och Eva-Marie Mendahl (externt) Kurs: Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att studera hur medarbetarna inom Vägverket Region Väst använder Portal Väst. Delsyftet med uppsatsen är att utifrån resultatet av undersökningen av medarbetarnas användning av och förväntning på Portalen ge ett förslag på hur Portalen kan utvecklas för att tillfredställa de anställdas och organisatio-nens behov av Portalen. Frågeställningar: · Hur ser användandet ut av Portalen bland medarbetarna hos Vägverket Region Väst? · Vilken funktion anser medarbetarna att Portalen fyller? · Vilka funktioner använder medarbetarna sig av? · Hur uppfattar medarbetarna Portalen som intern kommunikations- och informa-tionskanal? · Vet medarbetarna hur man hanterar de nya funktionerna som Portalen har? Material och metod: 13 samtalsintervjuer och 3 informantintervjuer med medarbetare inom Vägverket Region Väst. Huvudresultat: Portal Väst används av medarbetarna men användandet skiljer sig åt dem sinsemellan. För närvarande befinner sig medarbetarna i en invänjningsperiod och man försöker lära sig allt det nya som Portalen har medfört i jämförelse med det gamla intranätet. Portalen har dragits med en rad tekniska problem och barnsjukdomar i bör-jan vilket har gjort att medarbetarna uppfattar Portalen som seg och att det försvårar ar-betet. Många ställer sig dock positiva till möjligheten att man kan söka och hitta doku-ment och information på ett smidigare sätt än tidigare men ifrågasätter samtidigt varför de ska dela med sig av sina dokument till andra. Merparten av medarbetarna anser dock att Portalen har potential som kommunikations- och informationskanal i framtiden när man fått bukt med de tekniska problemen.