Abstract Titel På det området ser vi inga problem – Ett jämställdhetsprojekts förutsättningar bland småföretag Författare Heidi Lall Kurs Påbyggnadskurs, medie- och kommunikationsvetenskap Termin Höstterminen 2002 Syfte Syftet med denna studie är att med hjälp av analys av erfarenheter från tidigare jämställdhetsprojekt och analys av målgruppens förutsättningar, erfarenheter och inställningar ta fram förslag till hur man i projektet bör möta företagen och hur projektets spridningssteg kan utformas. Metod Kvalitativ metod Material Litteraturgenomgång samt nio samtalsintervjuer med nio företags vd:n Huvudresultat Det behövs mer kunskap på jämställdhetsområdet. Lönsamhet anges ofta som argument till jämställdhetsarbete men argumenten verkar inte vara helt accepterade ute bland företagen. Företagsledningens involvering eller stöd spelar ofta en viktig roll i ett projekts framgång. Informell, personlig och spontan kommunikation är tydliga kännetecken för småföretagens internkommunikation. Respondenterna ser inga problem på jämställdhets-området i de egna företagen. Man anser dock att motivationen till att arbeta med jämställdhetsfrågor är låg i sina respektive företag. Respondenterna vill främst ha konkret hjälp på jämställdhetsområdet och många nämner jämställdhetsplanen som en sak man skulle tänka sig att få hjälp med. Personliga kontakter och ett litet antal deltagare är saker som de framhåller som viktiga i ett projekt av den här typen. För respondenterna är det även viktigt att man konkret kan se vad man kan få ut av projektet. Ett av de förslag som jag ger till den fortsatta utformningen av projektet är att man borde försöka få företagsledarna informerade och involverade. Ett annat råd är att satsa på ett utbildningstillfälle som grundar sig på konkret hjälp och goda exempel och att på ett tydligt sätt visa vad ett deltagande i projektet innebär och kan resultera i redan när man informerar om de kommande aktiviteterna. Bra vore också att försöka anordna aktiviteter i mindre grupper och man kan med fördel kan dela i in målgruppen i mindre grupper utifrån till exempel företagens storlek. Istället för att hålla lönsamhetsaspekten ett centralt budskap skulle det vara bra att satsa mer på att visa vad företag konkret kan få ut av projektet

Abstract Titel: Portal Väst – Steg för steg Författare: Maria Nilsson Handledare: Jan Strid (internt) och Alice Dahlstrand och Eva-Marie Mendahl (externt) Kurs: Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att studera hur medarbetarna inom Vägverket Region Väst använder Portal Väst. Delsyftet med uppsatsen är att utifrån resultatet av undersökningen av medarbetarnas användning av och förväntning på Portalen ge ett förslag på hur Portalen kan utvecklas för att tillfredställa de anställdas och organisatio-nens behov av Portalen. Frågeställningar: · Hur ser användandet ut av Portalen bland medarbetarna hos Vägverket Region Väst? · Vilken funktion anser medarbetarna att Portalen fyller? · Vilka funktioner använder medarbetarna sig av? · Hur uppfattar medarbetarna Portalen som intern kommunikations- och informa-tionskanal? · Vet medarbetarna hur man hanterar de nya funktionerna som Portalen har? Material och metod: 13 samtalsintervjuer och 3 informantintervjuer med medarbetare inom Vägverket Region Väst. Huvudresultat: Portal Väst används av medarbetarna men användandet skiljer sig åt dem sinsemellan. För närvarande befinner sig medarbetarna i en invänjningsperiod och man försöker lära sig allt det nya som Portalen har medfört i jämförelse med det gamla intranätet. Portalen har dragits med en rad tekniska problem och barnsjukdomar i bör-jan vilket har gjort att medarbetarna uppfattar Portalen som seg och att det försvårar ar-betet. Många ställer sig dock positiva till möjligheten att man kan söka och hitta doku-ment och information på ett smidigare sätt än tidigare men ifrågasätter samtidigt varför de ska dela med sig av sina dokument till andra. Merparten av medarbetarna anser dock att Portalen har potential som kommunikations- och informationskanal i framtiden när man fått bukt med de tekniska problemen.

Abstract Titel: goteborg.se, en kvalitativ studie av webbplatsen i ett praktiskt perspektiv. ”Att göra all internt externt ”*) Uppsatsförfattare: Christina Koponen Uppdragsgivare: Ulf Källström, informationsdirektör på Göteborgs stad Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka huruvida webbplatsen goteborg.se används ur ett praktiskt perspektiv, alltså att undersöka ifall webbplatsen används i det praktiska arbetet av en utvald grupp inom kommunen och på vilket sätt den i så fall används. Uppsatsen två andra huvudteman handlar om demokrati och om internkommunikation. Metod: Att genomföra semistrukturerade samtalsintervjuer med tolv stycken enhetschefer inom fyra stadsdelar fördelat på tre olika verksamhetsområden, som är äldreomsorg, skola och social omsorg. Huvudresultat: Medan datorn har blivit ett naturligt hjälpmedel i arbetet ser förhållandena annorlunda ut för Internet. Internet är ännu inte etablerat som arbetsredskap ute på företag och organisationer och används i huvudsak i hemmen. En webbsidas roll inom organisationer är idag att fungera dels som ett ansikte utåt som ska spegla verksamheten, och dels fylla en informationsfunktion för de som besöker webbsidan. Webbsidan goteborg.se används i arbetet om än sporadiskt, för att söka information som är relaterad till arbetet inom ens verksamhetsområde. Webbsidan anses bland respondenterna vara användbar men dock inte helt nödvändig för att utföra det dagliga arbetet. Till detta har man databaser i Lotus Notes som är ett väletablerat hjälpmedel som är riktat specifikt för arbetet inom respektive verksamhetsområde. Databaserna fyller en annan funktion än vad goteborg.se gör och de är därför egentligen inte jämförbara. Databaserna i Lotus är den huvudsakliga anledningen till varför man inte använder goteborg.se i så stor utsträckning, då dessa har en mer arbetsrelaterad funktion. Goteborg.se fyller främst en informationsfunktion för de anställda. För att webbsidan ska bli mer etablerat i arbetet måste informationen där specialiseras, då mycket som finns på sidan idag är av allmän karaktär.

ABSTRACT Titel: Kännedom och attityder till Renova Författare: Pernilla Vevang Kurs: Påbyggnadskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att undersöka vad potentiella kunder till Renova känner till och har för uppfattning om företaget samt var och på vilket sätt de söker sin information och vad de baserar sin attityd till Renova på. Metod: Kvalitativ Material: Samtalsintervjuer med åtta miljöansvariga på större företag i Härryda kommun. Huvudresultat: Kännedomen om Renova är enligt respondenterna själva väldigt liten och detta beror till största delen på en brist på informationens relevans för respondenterna. De anser inte att kunskaper om Renova är av intresse för dem i deras arbete. Det finns dock respondenter som har varit i kontakt med Renova och på så sätt skapat sig en uppfattning om företaget. Renova upplevs dels som stort och svårt att kommunicera med men även som ett nytt fräscht företag. Omdömena grundar sig främst på kontakter som respondenterna haft med Renova men även den senaste marknadskampanjen har påverkat en och annan respondent. Trots att kännedomen inte är så stor om Renova och attityderna till företaget är något lågmälda visar respondenterna en medvetenhet om var de kan hitta information om Renova om de så önskar. De främsta informationskanalerna är Internet och direkta kontakter via telefon.

Abstract Titel: Strålfors I Sverige och Europa. En internkommunikations- studie. Författare: Anna Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, d-kurs. Termin: Vårterminen 2002. Handledare: Lena Andersson (Göteborgs universitet), Carin Madsén Kollberg (Strålfors). Syfte: Syftet är att undersöka hur internkommunikationen upplevs och används, för att kunna ge förslag till förbättringar inom internkommunikationen. Metod och material: Kvalitativa intervjuer med elva medarbetare på Strålfors, division Etikett och division Informationslogistik. Resultat: E-post och möten är vanligaste sätten att ge och få information. Respondenterna efterfrågar mer information om strategiska planer, produktinformation, information om nya kunder och om konkurrenter. Respondenterna använder inte intranätet i stor utsträckning. Det skulle behöva marknadsföras. Omorganiseringarna har skapat en viss förvirring bland respondenterna. Alla har inte tillgång till ett uppdaterat organisationsschema. Förslag på förbättringar är att upprätta en kommunikationspolicy, vilket saknas idag, och i denna definiera syftet med internkommunikationen. Vidare bör alla anställda har tillgång till en dator. Informationslogistiks internblad borde distribueras till hela divisionen inte bara till de anställda i Sverige. Ett liknande borde införas för Etikett.

Abstract Titel Barn om dataspel – en kvalitativ intervjustudie om vad barn vill ha ut av sitt dataspelande Författare Linda Antov Kurs Påbyggnadskurs (D) Termin Höstterminen 2002 Uppdragsgivare Clearinghuset (The UNESCO International Clearinghouse on Children and Violence on the screen) Syfte Att undersöka vad barn vill ha ut av sitt dataspelande och vilken typ av spel de gillar mest och varför. Med detta syfte kan jag även jämföra om dataspelutbudet för 8-12 åringar överensstämmer med hur efterfrågan i denna målgrupp ser ut. Metod och material Kvalitativ metod där jag gjort individuella intervjuer med 10 barn i åldrarna 8-12 år om deras dataspelande samt minst en av barnens föräldrar om dataspelskulturen i hemmet. Jag genomförde även provintervjuer med två pojkar, båda 10 år gamla. Materialet spelades in på kassett och har transkriberats. Huvudresultat Barnen i studien är generellt sett positiva till dataspel. De tycker det är roligt att spela dataspel även om syftet med spelandet mellan barnen kan variera. Några ser det som ett komplement till andra fritidaktiviteter medan andra inte skulle kunna tänka sig att inte spela dataspel. Man spelar för att vinna, klara saker eller för att det är roligt att pröva sina gränser. Många tycker om att planera och bygga och de flesta är överens om att grafiken är viktig, det måste se snyggt ut. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är tydliga. Flickor spelar lugnare spel och tycker det är roligt med kunskapsspel medan pojkar föredrar action och våldsammare spel. Intressant var dock att de barn som gillade våldsspel berättade att det som lockade med dessa spel inte var våldet i sig utan att det lät häftigt och såg coolt ut när någon sköts etc. Detta kom även fram då barnen, som ett inslag av intervjun, fick beskriva sitt önskespel. Inte något av barnen, inte ens de pojkar som sade sig föredra våldspel, föreslog önskespel där våld var ett dominerande inslag. Istället efterfrågade barnen spännande, innehållsrika spel som håller länge, har en bra ramberättelse och innehåller saker man blir överraskad av.

Abstract Titel: Bilder av Västra Götalandsregionen Författare: Stina Hall Nilson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen (D) Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Mitt syfte med denna undersökningen är att se vilken image Västra Götalandsregionens (VGR) regionala utvecklingsarbete har hos några av deras intressenter för att på så sätt kunna säga något om VGR:s legitimitet som regionalpolitisk aktör. Metod: Kvalitativ metod Material: 13 respondenter Huvudresultat: VGR har inte bara en image. Att det finns flera bilder eller images av VGR beror förmodligen på att vi människor uppfattar saker olika. VGR är en heterogen organisation som spänner över stora geografiska områden i vilka det finns olika regionala kulturer och förutsättningar, vilket inte minst banar väg för att VGR också upplevs på olika sätt av olika personer. VGR kan också ha multipla images hos en och samma person, vilket beror dels på att organisationen spänner över flera verksamhetsområden och dels på att personer omförhandlar VGR:s image i takt med att de får nya kunskaper om organisationen. I och med att VGR har multipla images och att en och samma person kan ha flera olika bilder av VGR blir det viktigt för VGR att försöka kartlägga olika public positions snarare än olika publics, målgrupper. Intressenternas bilder av VGR präglas av VGR:s profil, i vilken de interpersonella kontakterna blir de som påverkar mest. De interpersonella kontakterna påverkar såväl de positiva som de negativa bilderna av VGR. Påverkan av media, eller den visuella profilen är underordnad den interpersonella kommunikationen. VGR:s grafiska profil är bekant för de intervjuade intressenterna, men inte laddad med betydelse och har därför heller ingen större inverkan. VGR:s skriftliga material är i regel lättillgängligt, men det lever inte upp till sin kommunikationspolicy när det gäller att kommunicera med olika målgrupper. Det råder viss asymmetri i kommunikationen mellan VGR och de intervjuade intressenterna. Dock upplever de flesta intressenterna de professionella kommunikationsfunktionerna som proffsiga och tillmötesgående i sitt sätt att kommunicera. Den största asymmetrin ligger i kontakten mellan vissa tjänstemän/politiker och intressenterna. Enligt min undersökning är VGR:s legitimitet som regionalpolitisk aktör svag. Denna skulle kunna stärkas med hjälp av bland annat mer dialog mellan VGR och dess intressenter. Likaså bör VGR satsa allmänt mer på sitt interpersonella kommunikationsarbete såväl internt som externt.