ABSTRACT Titel: Brotts- och olycksoffers identifikation i dagspressen. En innehållsanalys av hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten har presenterat brotts- och olycksoffer i nyhetstexter under tiden 1920 till 1995. Författare: Iréne Johansson Handledare: Britt Börjesson Kurs: Påbyggnadskurs, 10 p (D) Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Syfte: Syftet är att undersöka hur och i vilken omfattning offer för brott och olyckor ur identifikationssynpunkt, har presenterats i nyhetstexterna i de båda morgontidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 1920 till 1995. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: Nyhetstexter ur dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 1920 – 1995. Undersökningen är baserad på tolv olika undersökningsveckor under denna tid. Två veckor; en vecka i mars och en vecka i juni där midsommar ingår under åren 1920, 1935, 1950, 1965, 1980 och 1995. Det totala antalet nyhetsartiklar som analyserats är 1 015. Huvudresultat: Studien visar att en förändring har skett där tidningarna har presenterat offren för brott och olyckor mer anonymt år 1995 än 1920. Detta bekräftar undersökningens hypotes. Studien redovisar de sammansatta identi- fikationskategorierna ”Anonym”, ”Lokal identifikation” och ”Riks- identifikation” identifierade över tiden 1920 till 1995 i syfte att mäta graden av offentlighet för brotts- och olycksoffer. Kategorin ”Anonym”, som är den kategori som påvisar lägst grad av identifikation av offret, ökar från 2 % 1920 till 44 % 1995. Variabeln ”Anonym” definieras genom att varken offrens namn, bild, hemort/hemadress, anhöriga, arbetsplats, arbetskamrater, yrke/titel, karaktär, personliga egenskaper, etniska tillhörighet, nationalitet eller namn på grannar får framgå av artikeln. Mellan åren 1965 till 1980 framgår också en tydlig förändring genom att en betydande minskning av både antalet artiklar och antalet identifikations- attribut inträffar. Denna minskning kan till stor del förklaras av journalis- tikens professionalisering i och med den formella journalistutbildningens införande i mitten av 1960-talet. En annan tydlig trend är att publicering av namn på offren har minskat från att år 1920 finnas med i 80 % av artiklarna till att år 1995 publiceras i 8 % av artiklarna.

Abstract Title Luftfartstilsynet in the press and Internet: on the localization of regulatory agencies from Oslo Author Jererimson Okema-Opira Supervisor Monika Djerf-Pierre (JMG) Inger-Johanne Fjellanger (Luftfartstilsynet) Course Masters course in Media and Communication Semester Spring term 2005 Method Quantitative and qualitative analysis of articles from the press and Internet Material 855 articles published in 76 different newspapers, 72 websites and 16 magazines and publications, altogether 248,032 cm2 of media space. Main results The overall image of Luftfartstilsynet on the issue of relocating from Oslo is that, it has managed to portray itself as a specialized organization with highly qualified experts and expertise in the area of civil aviation. The report concludes that the media logic of the different types of media has had an important role in influencing the media image of Luftfartstilsynet on the issue on relocation. This can be distinguished by the selections of actors, priming on certain individuals, emphasizes upon certain issues, the framing of the issue, the definition of conflicts dimension, and the presentation of responsibility and accountability. The thesis recommends improvement in areas of issues management especially environmental scanning and issues analysis. Luftfartstilsynet should be clearer in its risk communication and it should be a part of its media strategy. Furthermore, the study recommends that within areas of risk communication the stake holders should be more in focus. Keywords: agenda-setting, media logic, frames, issues, relocation, localization, regulatory agencies, safety oversight,

Abstract Titel ”Reklam görs av människor, de är byråernas största tillgång, vare sig man får ta upp dem i balansräkningen eller inte.” – En kvalitativ studie om internkommunikationens roll under reklambyråers livscykel Författare Lisa Knutsson Kurs Påbyggnadskurs Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2004 Handledare Larsåke Larsson Syfte Undersöka hur internkommunikation fungerar hos reklambyråer under deras livscykel samt vilken roll kommunikation har i samband med denna utvecklingsprocess. Metod Kvalitativ metod. Material 10 samtalsintervjuer samt en informantintervju. Huvudresultat Ju större reklambyrån är, desto flitigare används kommunikationsverktygen. Majoriteten anser att de har god internkommunikation. Utvecklingen går från obekymrade små byråer, via medelstora med relativt kommunikationsmedvetna grundare, till stora byråer med bristande internkommunikation. Tendensen följer det litteraturen säger. Stress, ekonomisk press, graden av delaktighet och engagemang är några av de faktorer som påverkar kommunikationen i byråerna. Dessa tillsammans med bristande öppenhet i ledarskapet kan leda till subgrupperingar och ryktesspridning. Avknoppning är naturligt i reklambyråers livscykel, det utvecklar och förnyar branschen. Otillräcklig internkommunikation, samt andra faktorer såsom dålig personkemi och skilda synsätt på hur organisationen skall drivas och reklam göras, ligger ofta till grund för avhopp. God internkommunikation ger ökad vi-känsla och gemenskap och kan förhindra utbrytning.

Abstract Titel: GP-kortet – en attitydundersökning gentemot GP-kortets kunder Dokument: D-uppsats Författare: Peter Grönberg Institution: Journalistik och masskommunikation Handledare: Ingela Wadbring, GU samt Cecilia Alwin, GP Tid: Vårterminen 2005 Sidantal: 52 Ämne: Medie- och kommunikation Nyckelord: GP, betalkort, bonuskort, lojalitetsprogram Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett tidningsföretag som Göteborgs-Posten kan knyta till sig prenumeranter, med en hög livsintäkt, utifrån lojalitetsprogram som GP-kortet. Tanken är att bl.a. redogöra för hur kunderna till GP-kortet resonerar angående valet av betalkort samt hur stor inverkan bonusdelen har jämfört med betaldelen i valet av kort. Dessutom undersöka respondenternas attityd till GP-kortets bonusdel, Läsvärdet och hur man kan förbättra erbjudanden med utgångspunkt från GP-kortsinnehavarna. Jag har en kvantitativ ansats med enkäter som främsta informationskälla. Urvalet på 300 GP-kortsinnehavare är systematiskt samt stratifierat valda i ålderskategorin 20 till 35 år. På grund av att bortfallet är relativt stort, kan en viss skevhet uppstå, som gör att man får vara kritisk till vissa resultat. Resultat: En förenklad stereotyp som är ägare av GP-kortet är runt trettioårsåldern, tjänsteman, kvinna eller man, bor tillsammans men någon annan vuxen i en lägenhet samt i många fall har barn. 37 procent av respondenterna använder kortet endast som betalkort. I stort sett alla har ett betalkort utöver GP-kortet. Att GP-kortet är billigare att införskaffa, jämfört med andra kort, avgör valet av betalkort för hälften av respondenterna. 28 procent anger att Läsvärdefunktionen spelade in när dem valde betalkort. De flesta ger GP-kortets erbjudande höga betyg. På frågan vad som fattas, svarar ett flertal att de skulle vilja se transaktioner och saldo på Internet. Flera tycker att kontantuttagen bör vara avgiftsfria. 62 procent har använt Läsvärdet en till tre gånger under det senaste året. När respondenterna fick möjlighet att betygsätta utbud, information och ekonomiska fördelar på en sexgradig skala, så fick utbudet 3,52 i medelvärde, informationen fick 3.1 i medelvärde och de ekonomiska fördelarna kortet kan ge 3,61 i medelvärde. 22 procent använder kortet mer nu till Läsvärdefunktioner mot vad de gjorde när de endast hade Läsvärdekortet. Varför de använder kortet mer nu, är främst på grund av att de alltid har med sig kortet.

Abstract Uppsatsens titel: En tidning för alla? Om invandrares användning av och attityder till medier i allmänhet och dagstidningar i synnerhet Författare: Valpuri Mäkinen Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Termin: Vt 2004 Syfte: Undersökningens syfte är att analysera invandrares användning av och attityder till medier med fokus på dagstidningsläsning Metod och material: Fyra fokusgruppintervjuer varav två med iranier och två med finländare Huvudresultat: Finländare och iranier använder medier på olika sätt. Iranierna gör sitt medieval utifrån sina nyhetsbehov medan finländare styrs mycket av sina vanor och värderingar. Båda grupperna använder medier mer till nytta än nöje. De saknar nyheter från sina hemländer och får detta främst genom medier i hemlandet. Svenska mediers rapportering från deras hemländer är bristfälligt och upplevs som negativt på samma sätt som invandrare upplever att de behandlas orättvist och negativt i de svenska medierna. Den lokala tidningen kritiseras för att ha fastnat i gamla spår och för att den inte speglar det samhället som invandrarna lever i.

Abstract Titel: ”En tv-kanals varumärkesimage och tv-tittande – en experimentstudie om tv-kanalens betydelse för uppfattningen av tv-program” Författare: Christopher Kullenberg, Kurs / Termin: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen, vårterminen 2004 Syfte: Att studera på vilket sätt en kanals varumärkesimage påverkar tv-publikens uppfattningar om ett tv-program. Metod / Material: Experimentstudie med 39 deltagare. Inspelat avsnitt av underhållningsprogrammet Utgrävarna. Som mätinstrument användes 19 semantiska differentialer. Huvudresultat: Resultaten pekar mot att en kanals varumärkesimage påverka uppfattningen av ett tv-program. De två experimentgrupperna visar en svag, men konsekvent skillnad beroende om de utsattes för ’stimulit’ att programmet skulle sändas i Sveriges Television eller TV3. Dessa skillnader karaktäriserades av att SVT som varumärke genomgående fick mera positiva resultat. En slutsats av detta är att SVT har en relativt stark varumärkesimage. Det visade sig även att ett program som är inkonsistent med en kanals varumärkesimage upplevs som originellt och här kunde den största skillnaderna kanalerna emellan påvisas. Ytterligare ett resultat är att bedömningen av ett program sker i tre dimensioner; Utvärdering, grad av relevans, och grad av aktivitet. Ett starkt varumärke får bättre resultat längs alla tre dimensioner. Vidare visar undesökningen att våra uppfattningar om en tv-kanal är organiserade i mentala scheman. Dessa fungerar på så sätt att de orienterar vår förståelse för, och vårt meningsskapande av ett tv-program. Dessa scheman möjliggör för oss att skilja kanalerna åt, men även att värdera dem.

ABSTRACT Titel: Kännedom och attityder till Renova Författare: Pernilla Vevang Kurs: Påbyggnadskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att undersöka vad potentiella kunder till Renova känner till och har för uppfattning om företaget samt var och på vilket sätt de söker sin information och vad de baserar sin attityd till Renova på. Metod: Kvalitativ Material: Samtalsintervjuer med åtta miljöansvariga på större företag i Härryda kommun. Huvudresultat: Kännedomen om Renova är enligt respondenterna själva väldigt liten och detta beror till största delen på en brist på informationens relevans för respondenterna. De anser inte att kunskaper om Renova är av intresse för dem i deras arbete. Det finns dock respondenter som har varit i kontakt med Renova och på så sätt skapat sig en uppfattning om företaget. Renova upplevs dels som stort och svårt att kommunicera med men även som ett nytt fräscht företag. Omdömena grundar sig främst på kontakter som respondenterna haft med Renova men även den senaste marknadskampanjen har påverkat en och annan respondent. Trots att kännedomen inte är så stor om Renova och attityderna till företaget är något lågmälda visar respondenterna en medvetenhet om var de kan hitta information om Renova om de så önskar. De främsta informationskanalerna är Internet och direkta kontakter via telefon.

Abstract Titel: Strålfors I Sverige och Europa. En internkommunikations- studie. Författare: Anna Johansson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, d-kurs. Termin: Vårterminen 2002. Handledare: Lena Andersson (Göteborgs universitet), Carin Madsén Kollberg (Strålfors). Syfte: Syftet är att undersöka hur internkommunikationen upplevs och används, för att kunna ge förslag till förbättringar inom internkommunikationen. Metod och material: Kvalitativa intervjuer med elva medarbetare på Strålfors, division Etikett och division Informationslogistik. Resultat: E-post och möten är vanligaste sätten att ge och få information. Respondenterna efterfrågar mer information om strategiska planer, produktinformation, information om nya kunder och om konkurrenter. Respondenterna använder inte intranätet i stor utsträckning. Det skulle behöva marknadsföras. Omorganiseringarna har skapat en viss förvirring bland respondenterna. Alla har inte tillgång till ett uppdaterat organisationsschema. Förslag på förbättringar är att upprätta en kommunikationspolicy, vilket saknas idag, och i denna definiera syftet med internkommunikationen. Vidare bör alla anställda har tillgång till en dator. Informationslogistiks internblad borde distribueras till hela divisionen inte bara till de anställda i Sverige. Ett liknande borde införas för Etikett.