ABSTRACT Titel: Den som inte syns – finns inte! Rapporteringen av Göteborgskalaset i GP Författare: Angelica Sandström Kurs: Påbyggnadskurs, MKV Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att utvärdera Göteborg & Co:s pressmeddelandesatsning beträffande Göteborgskalaset 2003 med inriktning på rapporteringen i Göteborgs-Posten. Metod: Samtalsintervjuer + kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys Material: Chefredaktören på GP och chefen för Media Center hos Göteborg & Co + pressmeddelanden och pressklipp Huvudresultat: Alla de beståndsdelar som ska finnas i ett pressmeddelande, enligt Britz och min tolkningsram, uppfyller Göteborg & Co:s pressmeddelanden. GP har använt sig av nio av de 21 pressmeddelanden som Göteborg & Co skickade ut. Ingen resulterade i en större artikel. Ju fler pressmeddelanden GP får desto bättre. Tillgänglighet till människor på ansvarspositioner är av stor vikt. Att utformningen har betydelse för pressmeddelandenas genomslag går inte att förneka. Självklart måste innehållet i pressmeddelandet vara intressant för GP men att det måste innehålla något som GP kan bygga vidare på visar inte mitt resultat på. Tron att GP skulle publicera pressmeddelanden utan att först redigera dem kan avlivas. När det gäller informationsaspekten anser jag att styrkeförhållandet mellan parterna skiftat beroende på i vilken situation de befunnit sig i. Samspelet mellan parterna handlar om att båda vill föra fram en nyhet. Bakom detta agerande ligger ett gemensamt intresse, nämligen att ge göteborgarna den information dem vill ha om Göteborgskalaset. Den stora gemensamma nämnaren har främst visat sig vara bevakningen av artisterna. I min framställning är det även viktigt att se till den lokala förankringen som båda parterna har. Genomslaget för pressmeddelandena beror därmed till stor del på vad GP:s läsare har för intresse av nyheten. Eftersom GP har en dominerande position för den lokala nyhetsbevakningen i Göteborg har de en betydande maktposition. Det har visat sig vara GP-redaktionen som står för ursprunget till övervägande delen av pressklippen när det gäller Göteborgskalaset. Hela 86 procent av pressklippen om Göteborgskalaset publicerades i augusti. I hälften av samtliga pressklipp har Göteborgskalaset varit helt i fokus. Att de då även varit positiva är mycket bra för Göteborg & Co. Teorin om att ett eget aktivt mediearbete gör att man har större chans att vara i fokus av sin publicitet stämmer.

ABSTRACT Titel: Barnens rättighet – en ekonomisk omöjlighet? Om förutsättningarna för en daglig nyhetstidning för barn. Författare: Jenny Klockare Handledare: Ingela Wadbring Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Syfte: Att kartlägga och analysera förutsättningarna för att starta en daglig nyhetstidning för barn i Sverige Metod: Omvärldsanalys med hjälp av modellen PEST Material: Olika former av sekundärinformation som inhämtats från vitt skilda källor och forskningsdiscipliner, men också primärinformation i form av samtal och intervjuer med olika sakkunniga personer. Huvudresultat: Det jag kommer fram till är huvudsakligen att förutsättningarna vad gäller publiken verkar vara goda; det verkar finnas intresse hos barn för en sådan här tidning. Däremot är marknaden på grund av vår lilla befolkning, relativt begränsad. De ekonomiska förutsättningarna ser olika ut beroende på vilken typ av tidningsetablering det handlar om. För en fristående nyhetstidning för barn ser det inte särskilt ljust ut, vare sig den skulle vara nationell eller lokal, då finansieringen skulle vara den stora haken. Det är svårt att tänka sig att en dagstidning utan annonser kan gå runt ekonomiskt. Det enda sättet för en fristående nyhetstidning för barn att klara sig ekonomiskt är enligt min mening ytterligare stöd och subventioner från staten. Men då måste en politisk debatt ta form som diskuterar nyttan med att från politiskt håll stödja en sådan tidning och även om det idag är politiskt korrekt att värna om barnen är det inte säkert att en satsning på fristående nyhetstidningar på barn skulle vara självklar från alla politiska håll. De alternativ som det ser ljusare ut för är att starta en dagstidning för barn i en redan existerande mediekoncern eller dagstidningskoncern. Även om det alltid kostar att producera tidning, skulle en tidning bunden till en koncern ha stordriftsfördelar mot en helt fristående tidning; tillgången till bild- och nyhetsbyråer, som annars är mycket dyrt, och till distributionskanaler och tryckeri är mycket fördelaktigt. Att producera en bilaga till den vanliga morgontidningen är ytterligare ett alternativ där förutsättningarna ser goda ut. Detta alternativ är fördelaktigt för tidningen på så sätt att en del material, men även en del personal, skulle kunna vara gemensamt med huvudtidningen. Dessutom skulle den eviga distributionsfrågan vara löst. Men kopplingen till huvudprodukten blir inte densamma. Det finns förutsättningar för en daglig nyhetstidning för barn att vara nationell eller lokal. Valet beror bland annat på vilken typ av innehåll man tänkt sig att ha i tidningen.

ABSTRACT Titel: ”Spegel, spegel…” En innehållsanalys om medias skildring av företagsetik Författare: Ulrika Emtervall, påbyggnasdskurs, höstterminen 2004 Handledare: Jan Strid Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen Termin: Vårterminen 2004-08-25 Sidantal: 46 Syfte: Syftet är att undersöka hur svensk press, år 2003, speglar företags ansvar och etiska handlande. Jag undersöker vilket ordval som används för att spegla etiken i artiklarna, vilka sakområden som ges störst utrymme, företeelser som är mer markanta än andra, vilken geografisk vinkling artiklarna har, i vilken artiklatyp de förekommer, vilka tendenser man kan se utifrån olika medietyper, typ av företag omskrivs och vilka aktörer som kommer till tals. Metod: Kvantitativ innehållsanalys med ett kvalitativt inslag Material: Eftersom jag skriver denna uppsats på uppdrag av Observer har de tillhandahållit artiklarna. Materialet är sökt i all svensk press som behandlar området etik och moral. Man letade efter artiklar som innehöll etik, moral, ansvar och värderingar. Insamlingen av artiklar ägde rum under månaderna mars och april 2003. Totalt 316 artiklar har kodats. Resultat: Min undersökning visar att flest artiklar berör moral gentemot tredje världen, fonder/aktier och företags ansvar. Enskilda företeelser som är mer markanta än andra är investering i krigsindustrin, kränkning i media och utmärkelse. Flest av artiklarna var vinklade nationellt (46 %). 33 procent av alla artiklar rapporterade med en internationell vinkel. 21 procent var regionala. Detta trots att landsortstidningar var de klart mest förekommande med 125 av artiklarna. Facktidningar stod för 82 och storstadspress för 54 av artiklarna. Det kan jämnföras med populärpress som endast hade två artiklar med i undersökningen. Det visade sig att samhällsorganisationer och företagsledare är de som kommer mest till tals i artiklarna. Efter dem är det politiker, privatperoner och experter inom området som är aktörer i artiklarna. Övervägande delen av dessa ställer sig negativa till företagen det handlar om. Medarbetarna är ett undantag då de till stor del är positiva gentemot företagen. Största delen av artiklarna handlar om företags samhällsansvar i allmänhet, utan att nämna något företag eller typ av organisation. Annars visar sig övriga industriföretag vara frekvent förekommande, likaså livsmedelsföretag, medieföretag och fondförvaltare.

Abstract Titel Den svenska landsortstidningen – En studie om format och ämnesvinjettering över tid. Författare Minna Airenne Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen Termin Vårterminen 2004 Syfte Syftet med undersökningen är att över tid kartlägga den svenska landsortspressens formmässiga och innehållsliga ämnesbredd. Metod Strukturerad kvantitativ innehållsanalys Material Elva svenska landsortstidningar samt material ur Åsa Nilssons och Ronny Severinssons (2000) undersökning Trender och traditioner i svensk dagspress 1987 – 1999. Huvudresultat De undersökta landsortstidningarna har förändrats till att bli allt mer mallade, där innehållet sorteras och vinjetteras. Format- och innehållsförändringar har skett successivt. Förändringarna har bland annat inneburit att allt fler landsortstidningar konverterat till det mindre tabloidformatet. De flesta tidningar har delat upp sitt innehåll i två ryggar och majoriteten av de undersökta högfrekventa tidningarna har en veckoregelbunden bilaga. Antalet ämnesvinjetter har ökat medan volymen för det redaktionella innehållsmängden över tid minskat en aning. Opinionsmaterialet, det lokala samt in- och utrikesnyheter prioriteras fortfarande högt bland landsortstidningarna. Över tid har prioritering av sport, TV och specialintressen ökat, bland annat genom introduktionen och ökningen av antalet ämnesbilagor. Landsortstidningarna präglas av stabilitet vilket innebär att förändringarna sker relativt långsamt och i små portioner.

ABSTRACT Titel: Musikjournaslistiska möjligheter – en feministisk analys och utvärdering av Musikbyråns (SVT) skildringar av kvinnliga musiker Författare: Stina E. Schedwin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att beskriva och utvärdera Musikbyråns skildringar av kvinnliga musiker Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys Material: Musikbyråns hemsida, www.svt.se/musikbyran, samt följande reportage från programmet: ’Mary Lou Lord’ ’Norah Jones’ ’Ane Brun’ ’Marit & Cecilia’ ’Svenskor på svenska’ ’Kvinnor blir äldre’ Huvudresultat: Denna undersökning visar att kvinnor är en avskild grupp i den diskurs som Mb reproducerar, och att denna grupp är kraftigt underordnad mannen. Av samtliga reportage under perioden september 2003 till april 2004 har nio procent (5 reportage) kvinnlig huvudaktör, 24 procent (13 reportage) både manlig och kvinnlig huvudaktör och 67 procent (37 reportage) manlig huvudaktör. I fem av sex reportage legitimeras inte den kvinnliga artisten/kvinnligt artisteri på ett fullständigt sätt. Det förekommer i stor utsträckning underminerande, genusrelaterade referenser och normen för god musik och värdefullt musicerande är manlig. I viss utsträckning påbjuds essentialistiska förklaringar till kvinnors underordnade situation. Det krävs omfattande förändringar för att Mb ska kunna leva upp till de normer som i uppsatsen ställs upp för hur musikjournalistik borde se ut ur ett diskurs- och genusperspektiv.

ABSTRACT Titel: Vems historia berättas? Genusperspektiv i SVT Fiktions dramaproduktioner under åren 2002 – 2004 Författare: Maud Willardsson Engström Kurs: Påbyggnadskursen (D) VT 2005 Antal sidor: 67 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket genusperspektiv som finns i dramaproduktionerna från SVT Fiktion i Stockholm. Det är två aspekter som undersöks i uppsatsen. Det är dels genusperspektivet i skapandet av produktionen, med koncentration på regissörer och författare, och dels genusperspektivet i innehållet. Metod: En kvantitativ sammanställning av författare och regissörer i dramaproduktionerna. En kvalitativ textanalys av innehållet i utvalda dramaproduktioner. Material: Underlag från SVT Fiktion i Stockholm för dramaproduktionerna under åren 2002-2004. Underlaget består av information om produktionerna och videoinspelningar av de 10 produktioner som ingår i den kvalitativa analysen. Resultat: Cirka hälften av produktionerna har manliga författare och cirka 20 procent har kvinnliga författare. Resterande del har en kombination av män och kvinnor som författare. Cirka två tredjedelar av produktionerna har manliga regissörer och cirka en tredjedel kvinnliga. I utvalda dramaproduktioner är det en dominans av manliga huvudroller. Berättelsernas framställning är jämt fördelat mellan utveckling/relationer och uppdraget. De flesta karaktärer följer konventionerna för hur män och kvinnor ska bete sig men det finns några karaktärer som särskiljer sig från gängse genuskonventioner. Kriterier för att bedöma genusperspektivet i innehållet är: Huvudpersonen. Vem fokuserar berättelsen på? Vem står i centrum? Vems historia berättas? Framställningen. Vilket är temat för berättelsen? Vad framträder som berättelsens kärna? Vad betonas i berättelsen och hur berättas det? Karaktärerna. Hur gestaltas karaktärerna? Vilken betydelse har de i berättelsen? Hur porträtteras de? I tio dramaproduktioner med höga tittarsiffror (i stort sett topp tio) under åren 2002-2004 är det ett manligt genusperspektiv med ”kvinnliga” influenser.

Sammanfattning Arbetet syftar till att övergripande utvärdera webbplatsernas funktion i börsnoterade företags strategiska kommunikationsarbete med att förmedla företagsinformation. Uppsatsens resultat visar att ansvarsfördelningen för webbplatserna är komplex, vilken avdelning som idag är respektive borde vara ansvarig för webbplatsen varierar stort, dock pekar resultaten på att Informationsavdelningen verkar vara väl lämpad för att ta hand om ansvaret för webbplatsen. Ansvarsfördelningen försvåras av att drift och utveckling av webbplatser kräver samarbete över avdelningsgränserna. Tre fjärdedelar av populationens företag har inte genomfört någon undersökning av webbplatsens besökare de senaste två åren, vilket vore intressant att forska djupare inom för att hitta avgörande orsaker. Den grupp av företag som trots allt genomfört en undersökning utmärks främst av att det återfinns en relativt stor andel företag som haft sin webbplats mer än tio år. Internet anses av respondenterna vara ett mycket betydelsefullt medium i företagens strategiska kommunikationsarbete, där egenskaper som hög tillgänglighet och aktuell information anses vara viktiga. Respondenterna tror att Internets betydelse kommer att öka inom ett ettårsperspektiv samt än mer inom ett femårsperspektiv. Hot mot en fortsatt utveckling av företagens webbplatser har identifierats, och nyckeln för att motverka dessa kan vara förståelse hos ledningen kring Internet som medium, samt en tillräcklig tilldelning av personella resurser. Materialet insamlades genom en kvantitativ enkätundersökning till börstnoterade bolag på Stockholmsbörsens O-lista.

· Abstract Titel: Tre dimensioner av ett intranät Författare: Johanna Aaw Kurs: Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att undersöka hur medarbetarna uppfattar intranätets betydelse för organisationens internkommunikation, arbetsprocesser och sociala samspel. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med 14 medarbetare inom Göteborgs Stad Biskopsgårdens verksamheter äldreomsorg och skola/förskola. Antal sidor: 64 Huvudresultat: Om man ser till de 14 personer som jag har talat med, skulle deras synpunkter kunna sammanfattas såsom följer: Intranätet Lotus Notes tycks ha störst betydelse i organisationens nedåtriktade, formella flöden. Det har viss funktion som kanal för styrande/kontrollerande kommunikation och som nyhetskanal. Flera intervjupersoner upplever att intranätet har lett till informationsöverflöd, vilket gör det svårare att ta del av informationen. Samtidigt tycker många att intranätet har ökat kontaktbarheten och tillgängligheten till information inom organisationen. Vad gäller arbetsprocessen, tycks intranätet ha större betydelse för arbetet inom äldreomsorgen än inom skola/förskola. Det är också inom äldreomsorgen som intranätets roll som processtödjande arbetsredskap och kunskapsbank är tyd-ligast. För lärarna inom skolan tycks det parallella nätverket Kunskapsnätet konkurrera som kommunikationskanal och arbetsredskap. Medarbetare inom båda verksamhetsområdena tycker dock att intranätet effektiviserar vissa arbets-moment. Många betraktar intranätet som ett bra informations- och faktastöd. Vissa intervjupersoner upplever dock att det informationsöverflöd och informa-tionsansvar, som intranätet har medfört, kan störa arbetsprocessen. Beträffande intranätet i de sociala relationerna och samarbetena inom orga-nisationen tycks intranätets betydelse öka då det geografiska avståndet mellan parterna är stort. Störst betydelse tycks intranätet ha i de informella nätverk och samarbeten som överskrider stadsdelens gränser. Det finns dock vissa exempel på samarbeten inom organisationen, där intranätet underlättar de löpande kon-takterna. Däremot finns inga konkreta exempel på att intranätet skulle ha mins-kat de hierarkiska och verksamhetsmässiga barriärerna inom organisationen. Samarbetet inom organisationen tycks inte heller ha ökat.