Abstract Titel Kanaliserad hälsa. En studie av SVT och TV4:s förutsättningar att förmedla hälsoinformation till människor med olika livsstilar, samt kartläggning av tre hälsoprogrampubliker. Författare Maria Holmgren Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen ht 2001, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Syfte Syftet är att belysa och jämföra förutsättningarna för SVT1, SVT2 och TV4 att förmedla hälsoinformation till människor med olika livsstilar, samt att kartlägga tre hälsoprogrampubliker i relation till respektive kanalpublik. Metod Bearbetning av tidigare insamlade kvantitativa data. Material Riks-SOM 1999: Två enkäter som skickats ut till 5 600 personer i åldern 15-80 år, med en svarsfrekvens på 67 %. Mediamätning i Skandinavien AB: Elektroniska mätningar av TV-tittandet hos 1 080 hushåll/2 170 personer i åldern 3-99 år, under perioden 2000-08-28-2001-04-11. Huvudresultat Av de tre TV-kanalerna har TV4 den största publiken. TV4:s bredare och underhållningsbetonade innehåll gör att kanalen har en relativt jämnt fördelad publik på ett såväl strukturellt som positionellt plan. Detta till skillnad från public-service-kanalerna, som exempelvis lockar en betydligt mindre andel yngre tittare än TV4. Vidare är det endast upp till 10 % av befolkningen som väljer att ta del av ett hälsoprogram. Livslust är det program som lockar den största publiken, vilken främst består av äldre kvinnor. Frivolt och På Jobbet är däremot de program som har den mest spridda demografiska sammansättningen av sina publiker. Utifrån en faktoranalys av en rad aktiviteter framkom en ungdomlig, en karriär-inriktad, en hemmaorienterad, en religiös och en kulturell livsstil. Av dessa har den ungdomliga livsstilen paralleller med TV4:s och Frivolts publiker. Undersökningen har sammanfattningsvis visat att TV4 är den kanal som kan föra ut ett hälsobudskap till en stor och demografiskt varierad del av befolkningen samt att traditionella hälsoprogram fram-förallt lämpar sig för spridning av information till personer med hög ämnesinvolvering, medan mer underhållningsbetonade program är att föredra när det exempelvis gäller insatser som riktas till yngre personer.

Abstract Titel ”Videon är bara för chefer” – Interkulturella perspektiv på SKF News Författare Max Själander Handledare Ingela Wadbring och Marie Möller Kurs D-kurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet Syfte Att undersöka SKF ur ett interkulturellt perspektiv, och att se hur nyhetsvideon SKF News spridits samt tagits emot i några utval-da orter i Indien, Italien, Sverige och USA. Metod Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkätundersökning Huvudresultat Jag har funnit att distributionen fungerat dåligt från huvudkonto-ren i USA (Norristown) och Indien (Bombay). De anställda inom pro-duktionen som ingår i undersökningen är något negativare till vi-deons innehåll. Det är också dem som sett videon i minst utsträck-ning. Dessutom har de betydligt svårare att förstå SKF News, det gäller särskilt språket.

Abstract Titel Kulturinformation Hur tar lärare del av och hur uppfattar de kulturinformation ? En kvantitativ studie av grunskolelärare i Göteborgs Stad Författare Ingela Haglund, snoflingela@hotmail.com Kurs Påbyggnadskurs Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2002 Handledare Handledare JMG: Lena Anderson Handledare Kultur Göteborg: Bibbi Wopenka Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare i Göteborgs Stad tar del av och uppfattar kulturinformation. Metod Kvantitativa postenkäter Material Nettourval på 224 lärare i den kommunala grundskolan i Göteborgs Stad. Total svarsfrekvens 61 %, vilket utgör 137 respondenter Huvudresultat Det framgår en tendens som pekar mot att merparten av lärarna har fått information om kulturaktiviteter på skoltid. Utav de 137 respondenterna som står i fokus för denna studie är det 86% som har fått och/eller sökt kulturinformation i någon form. Lärarna får i största utsträckning information om kulturaktiviteter på skoltid via kulturombud på skolan, information skickad till skolan och arbetskamrater. Mycket av informationen verkar förmedlas genom ”word-of-mouth”, vilket medför att en sändare som Kultur Göteborg är beroende av opinionsledare. Merparten av lärarna föredrar att få information via kulturombuden på skolan och information skickad till skolan, vilket till del överrensstämmer med hur de idag får kulturinformation. Detta tyder på att det främst är i arbetsmiljön som respondenterna mottar och önskar motta information om kulturaktiviteter på skoltid, vilket leder till att timingen är en viktig faktor när det gäller att nå lärarna. Mer än hälften, 67 ± 10%, av lärarna finner det ganska/mycket lätt att finna kulturinformation. Mellan 18% ± 10%, av lärarna tycker det är ganska/mycket svårt att finna information om kulturaktiviteter på skoltid. För att tillgodose lärarnas behov verkar en mix av kanaler vara det bästa alternativet när det gäller att nå ut med kulturinformation.

Abstract Titel: Bilder av Västra Götalandsregionen Författare: Stina Hall Nilson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen (D) Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Mitt syfte med denna undersökningen är att se vilken image Västra Götalandsregionens (VGR) regionala utvecklingsarbete har hos några av deras intressenter för att på så sätt kunna säga något om VGR:s legitimitet som regionalpolitisk aktör. Metod: Kvalitativ metod Material: 13 respondenter Huvudresultat: VGR har inte bara en image. Att det finns flera bilder eller images av VGR beror förmodligen på att vi människor uppfattar saker olika. VGR är en heterogen organisation som spänner över stora geografiska områden i vilka det finns olika regionala kulturer och förutsättningar, vilket inte minst banar väg för att VGR också upplevs på olika sätt av olika personer. VGR kan också ha multipla images hos en och samma person, vilket beror dels på att organisationen spänner över flera verksamhetsområden och dels på att personer omförhandlar VGR:s image i takt med att de får nya kunskaper om organisationen. I och med att VGR har multipla images och att en och samma person kan ha flera olika bilder av VGR blir det viktigt för VGR att försöka kartlägga olika public positions snarare än olika publics, målgrupper. Intressenternas bilder av VGR präglas av VGR:s profil, i vilken de interpersonella kontakterna blir de som påverkar mest. De interpersonella kontakterna påverkar såväl de positiva som de negativa bilderna av VGR. Påverkan av media, eller den visuella profilen är underordnad den interpersonella kommunikationen. VGR:s grafiska profil är bekant för de intervjuade intressenterna, men inte laddad med betydelse och har därför heller ingen större inverkan. VGR:s skriftliga material är i regel lättillgängligt, men det lever inte upp till sin kommunikationspolicy när det gäller att kommunicera med olika målgrupper. Det råder viss asymmetri i kommunikationen mellan VGR och de intervjuade intressenterna. Dock upplever de flesta intressenterna de professionella kommunikationsfunktionerna som proffsiga och tillmötesgående i sitt sätt att kommunicera. Den största asymmetrin ligger i kontakten mellan vissa tjänstemän/politiker och intressenterna. Enligt min undersökning är VGR:s legitimitet som regionalpolitisk aktör svag. Denna skulle kunna stärkas med hjälp av bland annat mer dialog mellan VGR och dess intressenter. Likaså bör VGR satsa allmänt mer på sitt interpersonella kommunikationsarbete såväl internt som externt.

Abstract Titel: Senaste Nytt – ett embryo i tiden. En kvalitativ studie av hur personal på Sahlgrenska Universitetssjukhuset använder och uppfattar daglig nätinformation. Författare: Rebecka Wallmo Handledare: Lena Anderson (internt) och Irene Hedström (externt) Kurs: Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur SU:s personal använder och uppfattar nätsidan Senaste Nytt för att utifrån det kunna se vilka utvecklingsmöjligheter den har. Frågeställningar: 1) Hur ser personalens användning av Senaste Nytt ut? 2) Hur ser personalens förutsättningar att använda Senaste Nytt ut? 3) Hur uppfattar personalen Senaste Nytt som företeelse och kommunikationskanal? Material och metod: Kvalitativa, personliga intervjuer med fem administratörer och tio vårdpersonal med olika befattningar i SU. Huvudresultat: En majoritet av administratörerna använder regelbundet Senaste Nytt medan fler i vårdpersonalen inte gör det. I vårdpersonalen är det framförallt nattpersonalen som läser sidan. Båda personalgrupper läser Senaste Nytt under en kortare stund för att få uppdaterad, övergripande information om vad som sker i SU. En skillnad mellan administratörer och vårdpersonal är att Senaste Nytt ger den tidigare gruppen kompletterande information i jämförelse med andra interna informationskanaler. För vårdpersonalen däremot är Senaste Nytt i större grad den viktigaste interna kanalen för att få information om det som sker i verksamheten. För nattpersonalen ersätter Senaste Nytts innehåll information som de skulle ha fått via personalmöten om de hade arbetat dagtid. En annan skillnad är att den administratör och den vårdpersonal som har chefsbefattning upplever att Senaste Nytt har ett innehåll som de får från andra källor och dessutom tidigare, medan den personal som har underställd position via Senaste Nytt ofta får information som de annars inte skulle ha haft tillgång till. Orsakerna till de olika användningsmönstren av Senaste Nytt kan förklaras med att den vårdpersonal som arbetar dagtid har mindre tid och sämre tillgång till datorer jämfört med andra personalgrupper i undersökningen. Däremot är majoriteten av både den administrativa personalen och vårdpersonalen positivt inställda till att använda Senaste Nytt. Båda personalgrupper har överlag en positiv uppfattning om Senaste Nytt både som företeelse och kommunikationskanal då de generellt uppfattar sidans egenskaper och innehåll som bra. Om Senaste Nytt skall utvecklas och bli en väl använd informationskanal bör tillgången till datorer bli bättre för vårdpersonalen och arbetssituationen måste bli mer flexibel för dem, så att det finns en möjlighet att som anställd kunna ägna en stund åt informationssökning på intranätet under en arbetsdag. Dessutom bör både redaktionen för Senaste Nytt och vissa chefer i SU mer aktivt uppmuntra alla anställda att vara aktiva sökare av information på nätet. Utöver det måste anställda även vara beredda att på eget initiativ lämna bidrag till sidan.

ABSTRACT Titel: Organisation och kön – En strategisk litteraturöversikt av ämnesområdena organisation och kön applicerat på forskningsprojektet ’Kvinnorna i journalistkulturen’ Författare: Gabriella Sandstig Kurs: Påbyggnadsskurs, MKV vid Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2001 Handledare: Monika Löfgren – Nilsson Syfte: Att undersöka hur litteratur och artiklar skrivna sedan 1994 och framåt inom organisation och kön/genus kan användas för att undersöka kvinnliga nyhetsjournalisters villkor och betydelse inom den svenska televisionen. Metod & material: Applicerbarheten på forskningsprojektet har utgjort urvals principen och metoderna snöboll och slump har använts i sökning av litteratur, artiklar och personer. Forskningsprojektets utgångspunkter och förutsättningar, kulturell- och geografisk närhet och praktiska omständigheter har utgjort avgränsningarna vilka även medfört att litteratur som fokuserar på ledarskap har valts bort. Huvudresultat:I litteraturen förs en övergripande vetenskaplig diskurs av filosofisk karaktär som dels går ut på om man som forskare ska fokusera på likheter eller skillnader och om det ofruktsamma med att hålla isär dom dels på hur man som forskare ska förhålla sig till feminismens emancipatoriska projekt. Den första delen är förknippad med mänskliga tankelogiker, huruvida vi använder oss av dikotomier eller dialektiker medan den andra delen tar upp grundfrågor som; vad ska vetenskapen användas till och hur bör vetenskap bedrivas. Förslagen till forskningsprojektet utgår den övergripande slutsatsen att litteraturen inom organisation och kön inom forskningsprojektet framförallt kan användas för att undersöka hur föreställningar kring kön skapas, kommer till uttryck och upprätthålls i organisationer. Hur detta sker kan ha betydelse för kvinnornas manöverutrymme i termer av villkor och dess möjligheter och begränsningar och strategier. Min rekommendation till projektet är att utgå från Joan Ackers fem analytiskt separerbara processnivåer då de flesta teoretiska strukturerna kring konstruktion av kön låter sig placeras in i dessa. De tre översta processnivåerna är intimt förbundna med varandra och de kan sägas utgöra ett handlingsunderlag i termer av villkor och positioner för kvinnors möjligheter och begränsningarna. Vidare utvecklar jag att kroppen kan ses som en stark visuell symbol för kön och könet kan ses som en symbolisk resurs. Min rekommendation till projektet är att använda sig av Bourdieus teorier kring symbolisk makt för att undersöka hur makt utövas och vilken betydelse könet kan ha i detta utövande. Implicit framgår det också att möjlighetsstrukturerna för en kvinna i organisationer begränsas i större utsträckning i jämförelse med en man och den bästa framkomliga strategin för kvinnor är att agera kollektivt och politiskt medan den bästa individuella strategin är för kvinnorna är att använda sig av ironi för att synliggöra tvivel på könsordning. Inom mansforskningen kring organisation och kön har man genom att intressera sig för relationen mellan kön, klass och etnicitet kommit fram till olika typer av maskuliniteter. Motsvarande utveckling tycks saknas för olika femininiteter. Då även problematiseringar kring relationer mellan kvinnor saknas är min rekommendation till projektet därför att se till hur olika symboliska femininiteter interagerar med klass och etnicitet för att undersöka relationer mellan kvinnor.

Abstract Titel: GT före och efter Expressen – En undersökning av förändringen hos GT:s innehåll sedan Expressens inträde som ägare. Författare: Frida Stenquist Handledare: Jan Strid på JMG Jimmy Fredriksson på GT Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Påbyggnadskursen, Göteborgs universitet Vårterminen 2001 Syfte: Syftet med undersökningen är att se hur GT:s innehåll förändrats sedan Expressens uppköp av tidningen 1997. Metod: Kvantitativ innehållsanalys av två strategiskt utvalda veckors tidningar. En vecka (egentligen sju dagar ur sju veckor) 1997, dvs före Expressens övertagande och motsvarande period 2000. Huvudresultat: GT har sedan Expressens köp av tidningen ökat sin andel lokalmaterial, framförallt den del av lokalmaterialet som behandlar de socioekonomiskt resurssvaga områdena. GT:s reportrar har också allt mer fokuserat på det lokala materialet. Ämnesmässigt så är en stor del av materialet så kallat soft news, olyckor och brott samt kända människor är vanliga ämnen. GT:s reportrar skriver huvudsakligen lokalt och regionalt material, medan Expressens reportrar främst står för riks- och utrikesmaterial, detta material producerades innan Expressens uppköp främst av annan källa. Andelen bilder har ökat. Bilderna tillhör främst ämnena känt folk och human interest, olyckor och brott, underhållning samt allmänna samhällsfrågor.

Abstract Titel: Tycke & Smak – En utvärdering av Mässans Tidning, Svenska Mässans kundtidning Författare: Daniel Johansson Kurs: Medie- & Kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Handledare: Karin Hellingwerf (intern) & Annika Orgert (extern) Antal sidor: 63 Syfte: Att ge en generell bild av Mässans Tidning räckvidd, hur den värderas och i vilken utsträckning den används av dess mottagare, samt att utreda orsaker till eventuella missförhållanden, för att därigenom kunna dra slutsatser hur väl Mässans Tidning fungerar som PR-organ för Svenska Mässan och möjliggöra generering av idéer till att anpassa tidningen efter läsarnas uppfattning. Metod: Kvantitativ enkätundersökning. Material: 344 svar (svarsfrekvens 34,8 procent) Huvudresultat: Mässans Tidnings räckvidd är, om man utgår från resultatet av denna undersökning förhållandevis bra, med tanke på att Mässans Tidning är en kundtidning. Mässans Tidnings styrka är den ger aktuell information om vad som händer på Svenska Mässan och belyser Svenska Mässans olika verksamhetsområden samt ger information om vad som händer i Göteborg i anslutning till Svenska Mässan och framhäver mässor som marknadsföringskanal. Mässans Tidnings svagheter är att den i förhållandevis låg utsträckning angår läsarna respektive förmedlar viktig information. Liksom i fråga räckvidd är frågan om huruvida Mässans Tidning angår läsarna beroende av hur många mässor respondenterna ställer ut på per år. Respondenterna anser vidare att Mässans Tidning mestadels belyser positiva sidor om Svenska Mässan. Mässans Tidning är den andra mest spridda informationskällan, näst efter post. 45 procent av samtliga respondenter får information om Svenska Mässan genom Mässans Tidning. Mässans Tidning är också den informationskälla som flest respondenter, även i denna fråga näst efter post, önskar få information om Svenska Mässan genom.

Abstract Titel: En deskriptiv analys av internkommunikationen på AstraZeneca R&D i Mölndal Författare: Josefin Sellén Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, d-kurs. Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor:71 Handledare: Lena Andersson (Göteborgs Universitet), Niklas Jendeby (AstraZeneca R&D i Mölndal). Syfte: Syftet med uppsatsen är att göra en lägesbeskrivning av hur den generella internkommunikationen ser ut på AstraZeneca R&D i Mölndal idag, efter fusionen. Metod: Kvalitativa informant- och respondent intervjuer. Material: Intervjuer med platschef Kerstin Kylberg-Hanssen, tf informationschef Niklas Jendeby, Torsten Dobbertin från personalavdelningen, samtliga anställda på informationsavdelningen och med tio personer från de olika områden som finns i Mölndal: Terapiområde (TA), Global funktion (U), Preklinik (PA), Klinik (C), Farmaci (B), Regulatory (RR), GI franchise, Marknadsföring (M), Informatik (IS) och Administration (V). Vidare har faktauppgifter hämtats från bland annat Årsredovisningen för 1999, personaltidningar och företagets hemsida. Resultat: Koncernens prioritering av kommunikationsfrågor har ifrågasatts. Flera chefsposter står eller har stått tomma under lång tid. Koncernens syfte med internkommunikationen är okänt på lokal nivå. Där arbetar man istället mot att informationsavdelningen ska bli en strategisk resurs för enhetens chefer och ha ett övergripande ansvar för att kommunikationen inom enheten fungerar. Däremot har inte avdelningen rätt kompetens för att arbeta på det viset ännu och syftet har inte heller blivit klarlagt och integrerat i arbetet. Mer stöd och feedback från platschefen önskas. De intervjuade medarbetarna poängterade intranätets särställning och därmed vikten av en mer lättillgänglig struktur, mindre detaljerat utbud och mer information på svenska. Flera önskade mer information om jobbrelaterade frågor, förändringsinformation och mer verklighetsförankring i budskapet. Avdelningschefernas betydelse som informations kanal framhölls, liksom det personliga nätverket. Några av de intervjuade upplever koncernen mer toppstyrd och tungrodd än tidigare. Nyckelord: internkommunikation, fusion, AstraZeneca, företagskultur, organisationsför-ändring, matrisorganisation, informationsavdelning