Abstract Titel: En läsvärd Globetrotter? Volvo Trucks Globetrotter läsvärdesundersökning. Författare: Marie Florin Handledare: Jan Strid på JMG och Lennart Sunestedt på Volvo Lastvagnar Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen, Göteborgs universitet, vårterminen 2001 Syfte: Syftet med den här läsvärdesundersökningen är att undersöka läsning och åsikter om innehåll i interntidningen Volvo Trucks Globetrotter hos anställda på Volvo Lastvagnar i Sverige och Belgien. Metod: Läsvärdesundersökning med utskick till 600 Volvo Lastvagnaranställda, varav 400 i Sverige och 200 i Belgien. Den besvarades av 365 personer. Huvudresultat: Volvo Lastvagnar som företag får genomgående gott betyg av enkätdeltagarna. Främst anses företaget vara modernt, framåtskridande och vänligt. Endast 34 procent av de svarande känner stor samhörighet eller samhörighet med andra anställda inom Volvo Lastvagnar i världen medan 66 procent känner stor samhörighet/samhörighet med anställda på den egna orten. De informationskällor som är viktigast för de svarande i deras eget arbete är arbetskamrater, arbetsplatsträffar och chefer. Volvo Trucks Globetrotter ökar känslan av samhörighet med andra på Volvo Lastvagnar i världen till viss del. Hela 96 procent av de svarande läser denna tidning i större eller mindre utsträckning. Det som läses mest och som också anses viktigast är nya produkter, arbetsplatsreportage, information från ledningen samt olika yrkesgrupper inom Volvo Lastvagnar. Volvo Trucks Globetrotter anses främst vara lättläst, aktuell, intressant, trovärdig, samt ha ett utseende som lockar till läsning. Vad gäller vad de svarande tror är syftet med tidningen tror överlägset flest att det är att sprida nyheter om företaget till de anställda – det tror hela 74 procent av de svarande i enkäten. På andra plats kommer ”att öka samhörigheten med andra anställda inom Volvo Lastvagnar” och på tredje ”att sprida ledningens åsikter till de anställda”

ABSTRACT Titel: ”Lobbying – En bra metod för Rädda Barnen att göra sin röst hörd och föra upp sina frågor på den politiska agendan?” Författare: Christina Björkenvall Starrost Kurs: Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor: 74 sidor (och bilagor 10 sidor) Handledare: Larsåke Larsson Syfte: Syftet är att undersöka vad ett antal riksdagspolitiker i justitie-, social-, utbildnings-, och utrikesutskottet, i rollen som beslutsfattare och viktiga opinionsledare i samhället, har för uppfattningar om frivilligorganisationers, som Rädda Barnens, förnyade sätt att arbeta på, dvs. att via lobbying föra fram sitt budskap och påverka beslutsfattare. Metod och material: 13 kvalitativa samtalsintervjuer med riksdagspolitiker från justitie-, social-, utbildnings-, och utrikesutskottet som genomfördes i maj i år i Stockholm. Resultat: · De flesta av respondenterna anser Rädda Barnen vara en trovärdig organisation med mycket god utredningskapacitet. · Få hade uppmärksammat Rädda Barnens identitetsförändring från att ha varit en traditionell biståndsorganisation till ha blivit en barnrättighetsorganisation. · Lobbying är något som respondenterna utsätts för dagligen och som ökat på sistone. Detta inkluderar också frivilligorganisationers lobbying som majoriteten av respondenterna tror har ökat. · I begreppet lobbying inkluderas både information och övertalning, med tonvikt på information. · Tio av respondenterna anser att det skiljer sig beroende på vem som använder sig av lobbying, dvs. om det är en ideell organisation eller ett vinstdrivande företag. · Respondenterna tyckte att det fanns både fördelar och nackdelar med lobbying. Som exempel på en fördel är all information som de får ta del av. Exempel på en fara med lobbying är när statliga myndigheter lobbar mot staten, eftersom deras uppgift enligt grundlagsstiftningen är att verkställa politikernas beslut.

ABSTRACT Titel En intern mötesplats med möjligheter… En kvalitativ studie av synen på och behovet av internkommunikation på Svenska Mässan i Göteborg. 18 personer ur personal och ledning deltog i studien. Författare Sara Iglesias Karlsson Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Termin Våren 2001 Handledare Larsåke Larsson Syfte Att undersöka hur delar av personalen och ledningen upplever och ser på den interna kommunikationen på Svenska Mässan. Metod Kvalitativ samtalsintervju Material Samtalsintervjuer med 18 personer ur personal och ledning på Svenska Mässan. Huvudresultat Resultatet av studien visar att det finns ett stort behov av intern-kommunikation hos intervjupersonerna. Kommunikation och information upplevs som en förutsättning och nödvändighet för att det operativa arbetet i den processinriktade organisationen skall kunna fungera. Man upplever dock att kommunikationen inte fungerar fullt ut. Det ger sig bland annat uttryck i en vi-och-dom kultur där man känner ett avstånd till andra i organisationen. Ett avstånd uppfattas även finnas inom vissa enheter där man sakna forum för att dela med sig av kunskap och erfarenheter. Man använder och är nöjd med de skriftliga kanaler som idag finns men önskar att personalbladet FairNews utvecklas och blir både mer omfattande och mer personlig i sin touche. E-post anses vara den viktigaste kanalenmen upplevs samtidigt vara en källa till ”over load” och stress. Möten är den muntliga kanal som kommunikationen i mångt och mycket vilar på. Näst efter Frukostmötet som samlar hela personalen fyra gånger per år är enhets- och avdelningscheferna den viktigaste källan till information från och till ledningen. Enhets- och avdelningschefer upplevs ha ett stort ansvar för nformationsspridning men uppfattas samtidigt sakna riktlinjer för vilken information som skall spridas. Det samma gäller för ledningsgruppen. Sammantaget finns det behov av att få bättre struktur på flödet av information för att bli tydligare – både vad gäller budskap och kommunikationsstruktur.

Abstract Titel Kommunikationskontraktet – En kvalitativ studie av intern-kommunikationsutveckling på Volvo Personvagnar. Författare Robert Boch Handledare Lena Andersson och Margareta Eriksson Kurs D-kurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutio-nen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göte-borgs universitet. VT 2000. Syfte Syftet med studien är att undersöka kommunikationskontrak-tets potentiella möjligheter att bidra till ökad effektivitet på Vagnverkstaden, en av Volvos avdelningar. Metod Kvalitativ undersökning i form av 19 personliga intervjuer. Huvudresultat Jag har kommit fram till att kommunikationskontraktet har en möjlighet att bidra till ökad effektivitet på avdelningen. Det kan positivt påverka internkommunikationen, det sociala kli-matet, motivationen, arbetstillfredsställelsen och arbetsutfö-randet. En mycket viktig förutsättning för att nå ett önskat re-sultat är att man uppfyller de krav som ställs i kontraktet och att man omförhandlar dessa i framtiden. Det krävs också hand-ling för att ge signaler till de mer skeptiska, och även de posi-tiva, medarbetarna att processen har startat.

Abstract Titel Kanaliserad hälsa. En studie av SVT och TV4:s förutsättningar att förmedla hälsoinformation till människor med olika livsstilar, samt kartläggning av tre hälsoprogrampubliker. Författare Maria Holmgren Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen ht 2001, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Syfte Syftet är att belysa och jämföra förutsättningarna för SVT1, SVT2 och TV4 att förmedla hälsoinformation till människor med olika livsstilar, samt att kartlägga tre hälsoprogrampubliker i relation till respektive kanalpublik. Metod Bearbetning av tidigare insamlade kvantitativa data. Material Riks-SOM 1999: Två enkäter som skickats ut till 5 600 personer i åldern 15-80 år, med en svarsfrekvens på 67 %. Mediamätning i Skandinavien AB: Elektroniska mätningar av TV-tittandet hos 1 080 hushåll/2 170 personer i åldern 3-99 år, under perioden 2000-08-28-2001-04-11. Huvudresultat Av de tre TV-kanalerna har TV4 den största publiken. TV4:s bredare och underhållningsbetonade innehåll gör att kanalen har en relativt jämnt fördelad publik på ett såväl strukturellt som positionellt plan. Detta till skillnad från public-service-kanalerna, som exempelvis lockar en betydligt mindre andel yngre tittare än TV4. Vidare är det endast upp till 10 % av befolkningen som väljer att ta del av ett hälsoprogram. Livslust är det program som lockar den största publiken, vilken främst består av äldre kvinnor. Frivolt och På Jobbet är däremot de program som har den mest spridda demografiska sammansättningen av sina publiker. Utifrån en faktoranalys av en rad aktiviteter framkom en ungdomlig, en karriär-inriktad, en hemmaorienterad, en religiös och en kulturell livsstil. Av dessa har den ungdomliga livsstilen paralleller med TV4:s och Frivolts publiker. Undersökningen har sammanfattningsvis visat att TV4 är den kanal som kan föra ut ett hälsobudskap till en stor och demografiskt varierad del av befolkningen samt att traditionella hälsoprogram fram-förallt lämpar sig för spridning av information till personer med hög ämnesinvolvering, medan mer underhållningsbetonade program är att föredra när det exempelvis gäller insatser som riktas till yngre personer.

Abstract Titel ”Videon är bara för chefer” – Interkulturella perspektiv på SKF News Författare Max Själander Handledare Ingela Wadbring och Marie Möller Kurs D-kurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet Syfte Att undersöka SKF ur ett interkulturellt perspektiv, och att se hur nyhetsvideon SKF News spridits samt tagits emot i några utval-da orter i Indien, Italien, Sverige och USA. Metod Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkätundersökning Huvudresultat Jag har funnit att distributionen fungerat dåligt från huvudkonto-ren i USA (Norristown) och Indien (Bombay). De anställda inom pro-duktionen som ingår i undersökningen är något negativare till vi-deons innehåll. Det är också dem som sett videon i minst utsträck-ning. Dessutom har de betydligt svårare att förstå SKF News, det gäller särskilt språket.

Abstract Titel Kulturinformation Hur tar lärare del av och hur uppfattar de kulturinformation ? En kvantitativ studie av grunskolelärare i Göteborgs Stad Författare Ingela Haglund, snoflingela@hotmail.com Kurs Påbyggnadskurs Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2002 Handledare Handledare JMG: Lena Anderson Handledare Kultur Göteborg: Bibbi Wopenka Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare i Göteborgs Stad tar del av och uppfattar kulturinformation. Metod Kvantitativa postenkäter Material Nettourval på 224 lärare i den kommunala grundskolan i Göteborgs Stad. Total svarsfrekvens 61 %, vilket utgör 137 respondenter Huvudresultat Det framgår en tendens som pekar mot att merparten av lärarna har fått information om kulturaktiviteter på skoltid. Utav de 137 respondenterna som står i fokus för denna studie är det 86% som har fått och/eller sökt kulturinformation i någon form. Lärarna får i största utsträckning information om kulturaktiviteter på skoltid via kulturombud på skolan, information skickad till skolan och arbetskamrater. Mycket av informationen verkar förmedlas genom ”word-of-mouth”, vilket medför att en sändare som Kultur Göteborg är beroende av opinionsledare. Merparten av lärarna föredrar att få information via kulturombuden på skolan och information skickad till skolan, vilket till del överrensstämmer med hur de idag får kulturinformation. Detta tyder på att det främst är i arbetsmiljön som respondenterna mottar och önskar motta information om kulturaktiviteter på skoltid, vilket leder till att timingen är en viktig faktor när det gäller att nå lärarna. Mer än hälften, 67 ± 10%, av lärarna finner det ganska/mycket lätt att finna kulturinformation. Mellan 18% ± 10%, av lärarna tycker det är ganska/mycket svårt att finna information om kulturaktiviteter på skoltid. För att tillgodose lärarnas behov verkar en mix av kanaler vara det bästa alternativet när det gäller att nå ut med kulturinformation.