Institution: Enheten för medie- och kommunikationsvetenskap Titel: ”Blir man tjock om man äter när man är mätt?” – En studie om bloggar och hur de inverkar på unga tjejers identitetskapande Författare: Andrea Hacker, Felicia Spenner och Martina Hacker Uppdragsgivare: Tyra Sjöstedt / Tyras.se Kurs: MK1500 V12 Termin: Vårterminen 2012 Sidantal: 42 Antal ord: 16 788 Handledare: Malin Sveningsson Bakgrund: Bloggsfären är ett relativt nytt fenomen som snabbt skapat stor uppmärksamhet och inte minst sagt bland den yngre generationen. Dagligen uppdateras mängder av blogginlägg där det främst skrivs om ämnen som rör ditt yttre. Det är främst några bloggar som kommit att bli mer populära än andra vilket innebär att flera hundratusen läser och granskar vad de skriver varje dag. Ett stort antal av dessa läsare är unga tjejer. Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur unga tjejer i åldern 13-15 år som läser bloggar tolkar dessa. Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi vill se hur unga tjejer tolkar och uppfattar de mest populära bloggarna i Sverige. Detta i ett försök för att få en inblick i om bloggar har någon inverkan när det kommer till deras identitetsskapande. För att bäst få fram den information vi sökte använde vi oss av tre olika fokusgrupper där de fick diskutera och reflektera olika kända bloggerskor och deras inlägg. När det kommer till analysen och resultatet har vi byggt vår teoretiska ram kring Anthony Giddens och Thomas Ziehes teorier kring unga och hur de skapar sin identitet. Huvudresultat: I vårt resultat framgår det att bloggerskan kan betraktas som en storasyster och förebild. Bloggerskan utgör en relativt stor del i våra respondenters vardag då de besöker och tar råd från de aktuella bloggarna flertalet gånger per dag. Resultatet visar också att våra respondenter formas av vad som skrivs i bloggarna då de många gånger saknar förmågan att tänka kritiskt kring det som publicera

Titel: Sportjournalistikens utveckling – en studie om Expressens bevakning av det svenska fotbollslandslaget vid VM 1994 och 2006 Författare: Jens Karlsson Kurs: Examensarbeteete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 38, exklusive källförteckning och bilaga Syfte: Att undersöka om, och i så fall hur, sportjournalistiken har förändrats i tryckt press, vilket exemplifieras av Expressens bevakning av det svenska landslaget vid två VM-slutspel, 1994 och 2006 Metod: Kombination av kvantitativ och kvalitativ textanalys Material: Samtliga artiklar från den tryckta upplagan av Expressen som behandlar det svenska landslaget vid VM 1994 och 2006 Huvudresultat: Sportjournalistiken har i många avseenden förändrats ganska radikalt. Den har fått ett större utrymme och det skrivs betydligt fler artiklar 2006 än 1994. Antalet reportrar som bevakar det svenska landslaget är också fler. Rubriker, bilder och grafik har fått ett avsevärt större utrymme, vilket i sin tur leder till att brödtexter får ett allt mindre utrymme. Innehållet i artiklarna har förändrats såtillvida att det blivit vanligare att reportrarna uttrycker sina egna åsikter, och inte sällan är dessa kritiska. Journalisterna är 2006 såväl reportrar som krönikörer, genom att de skriver krönikor kopplade till sina egna artiklar.

Sammanfattning Denna uppsats syftar till att undersöka hur olika uppförandekoder ser ut kring användningen av smartphones samt hur olika generationer tar till sig och resonerar kring dessa uppförandekoder. Smartphones är det definierade nya mediet som människor bär med sig och använder överallt. Användningen av smartphones är stadigt ökande och har i viss mån också tagit över de traditionella mediernas roll som det centrala mediet. Det breda antagandet av smartphones visar att vi troligtvis måste ompröva våra idéer om vad som anses vara anständigt uppförande kring mobiltelefonen. Jag har utgått från sociologiska teorier eftersom de intresserar sig av medierna som samhällsfenomen och hur människor använder medier för att samspela med varandra, samt medieteorier eftersom de har identifierat ett samband mellan medieanvändning och socialt beteende. Empirin till studien hämtades genom två fokusgruppsintervjuer, en äldre- och en yngre generation. Den äldre generationen kunde ge en bra jämförande bild av hur det var förr och hur de ser på fenomenet smartphones idag. Den yngre generationen är intressant eftersom de har vuxit upp med telefonens roll och anpassat sig därefter. De båda grupperna skiljer sig framförallt i ålder, vilket översatt till mobiltelefonanvändning innebär olika former av förutsättningar för hur deras beteenden ser ut. För den yngre generationen innebär det i korthet att de har en högre användarvana och för äldre personer är mobiltelefonen bara en av flera apparater som de har behövt ta till sig genom åren. I resultatdelen bekräftas bland annat att etikettregler kring mobila medier idag endast är vagt definierade och att vi fortfarande måste se mobiltelefoner och senast också smartphones som relativt nya medium och att vi för tillfället befinner oss mitt uppe i en process där vi försöker få grepp om hur vi ska bete oss med dem. Vårt uppförande kring smartphones avgörs av och beror på situationen vi befinner oss i, vem vi samspelar med och inte minst hur angelägna vi är om att uppföra oss ”rätt”.

Titel: Forskning, etik och djur – Vem prövas i de djurförsöksetiska nämnderna? Författare: Therese Edström Kurs: Examensarbeteete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2011 Syfte: Att studera de djurförsöksetiska nämndernas kommunikation Metod och material: Kvalitativ studie genom intervjuer av tio ledamöter från Göteborgs djurförsöksetiska nämnd under maj 2011 Huvudresultat: Det skriftliga materialet för djurförsöksetiska nämndens prövning är svårt att förstå och detta försvårar uppgiften för nämndens ledamöter. De som har svårast att förstå underlaget är vissa lekmannaledamöter. Lekmannaledamöter upplever att nämndens uppdrag att avgöra om syftet med försöket berättigar det eventuella lidande hos djuren är problematiskt när ansökningshandlingarna är svåra att förstå. Politiskt utsedda lekmannaledamöter är mindre aktiva och ser inte hur de kan bidra i nämnden. Antal ord: 13 184

Titel: Generation Z, medvetna outcasts eller en försummad social grupp? Författare: Philippa Ergel Uppdragsgivare: Göteborgs Stadskontor Kurs: Examensarbeteete i Medie–_ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Malin Sveningson Sidantal: 53, inklusive bilagor Syfte: Syftet med denna studie är att öka samhällets förståelse för Generation Z genom att undersöka generationens attityder och värderingar i relation till samhälleligt deltagande och medieanvändning. Metod: Kvalitativ analys i form av semi–_strukturerade samtalsintervjuer Huvudresultat: Mina resultat visar på att Generation Z har ett stort intresse av att delta i samhällsutvecklingen, men att det inte upplever att de erhålls det utrymme de förtjänar. Deras samhälleliga deltagande ter sig inte som tidigare generationers, utan de för sin talan genom andra kanaler och med ett annat budskap. Istället för att engagera sig i politiska partier eller rösta i allmänna val uttrycker de sin politiska aktivism via Internet. Den sociala försummelsen försämrar deras självförtroende och allt fler känner sig betydelselösa i förhållande till samhället. De menar att de inte har möjlighet att påverka, då ingen gör deras röst hörd. Varför generationen inte gör mer väsen av sig beror på att Generation Z är en grupp av seriösa realister som tror på en samhällelig förändring genom struktur och ordning. De trivs inte med samhällets nuvarande situation, vilket kan tänkas bero på att de anammat individualismen och därigenom utvecklat en livsideologi som bygger på självständighet. En självständighet som även reflekteras i deras medieanvändning. De är en generation som vuxit upp under informationssamhällets framväxt och digitalteknologins etablering. Något som troligen påverkat dem och resulterat i en medial självständighet. De väljer medier utifrån sina egna behov och följer således inte det homogena beteendet. Möjligheten till att själv bestämma över sin mediekonsumtion har förmodligen resulterat i en medveten selektivitet. En selektivitet som grundas i deras medieförtroende. Undersökningen visar på att Generation Z är relativt skeptiska gentemot det svenska medielandskapet och att den mediala skepticismen påverkar deras medieanvändning. De förlitar sig alltså på en allt mindre grupp, både vad gäller mediekanaler som medieinstitutioner, i jämförelse med äldre generationer