Titel Bilen i tidningen. Om hur bilens miljöpåverkan behandlas i dagstidningstext. Författare Helena Fernández Kurs Breddad magisterkurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Termin Vårterminen 2007 Syfte Att beskriva hur Dagens Nyheter under 2006 skrev om bilismens miljöpåverkan. Metod Kvalitativ innehållsanalys Material Ett totalurval av journalistiken om bilismens miljöpåverkan i Dagens Nyheter under 2006, sammanlagt 40 texter. Huvudresultat Den grundsyn som genomsyrar Dagens Nyheters miljöjournalistik är den ekologiska moderniseringen. Klimathotet och koldioxidproblemen nämns i majoriteten av de texter som undersökts, men den bild som förmedlas är sammantaget att läget är under kontroll, och att tekniken hela tiden utvecklar nya lösningar. Den kulturella hegemoni som dominerar ger mycket begränsat utrymme för alternativa sätt att betrakta världen. Verkligheten beskrivs ur bilistens perspektiv och bilbranschens företrädare är de som allra oftast får komma till tals. Bilismens påverkan för miljön för andra än bilister behandlas knappast alls. Nyckelord Den ekologiska moderniseringen, hegemoni, medielogik, koldioxid, bilism, miljöpåverkan.

Titel: Expertkommentatorer – en kvantitativ innehållsanalys om hur den politiska tolkande journalistiken såg ut ett år innan valet 2006 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Författare Lady-France Mulumba Handledare Monica Löfgren-Nilsson Kurs D-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska tolkande journalistiken i kommentatorform såg ut i svensk morgonpress år 2005, ett år innan senaste valet. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material Materialet består av nummer från tre olika dagstidningar: Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Det består av vad som har skrivits i dessa tidningar under 2005, alltså ett år innan valet. Det totala antalet artiklar uppgår till 348 stycken; 134 från DN, 109 från Svenskan och 105 från GP. Resultat Expertkommentatorerna fokuserade ofta först och främst på valrörelsen i dagspressen år 2005. Frågor gällande politiska beslut och idéfrågor var också viktiga. Dessa journalister fokuserar inte som det förväntas enbart på nutid och det som kommer att hända i framtiden utan också på partipolitiska frågor. Och att dessa frågor kommer mest i samband med kommande händelser. Av de personer/partier som förekommer är det dåvarande statsministern som person och Moderaterna när det gäller politiska partier som är mest framträdande. Dessa värderas oftast som neutrala, ifrågasättande och inkompetenta. Politiker får ibland komma till tals och ibland inte. Expertkommentatorerna använder sig av orsaker för att tolka politiken, liksom av mycket spelgestaltning. De lägger inte så stor vikt på framtidsprognoser och använder sig mycket av konsekvenser för det som kommer att komma. Expertkommentatorerna använder sig av tolkningsmarkörer genom att visa att de bara är tolkande.

Titel: Internkommunikation och organisationsidentitet – och relationen dem emellan. En kvantitativ undersökning av internkommunikationen och organisationsidentiteten inom Primärvården Göteborg Författare: Sofia Øberg Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: VT2007 Antal sidor: 53 (ex. bilagor) Syfte: att beskriva och analysera hur internkommunikationen ser ut inom en stor och hierarkisk organisation, och förhållandet mellan internkommunikation och organisationsidentitet. Metod: Kvantitativ (enkätundersökning) Material: 203 enkätsvar från anställda inom Primärvården Göteborg Huvudresultat: Resultatet visar att internkommunikationen inom Primärvården Göteborg varken fungerar speciellt bra eller dåligt. De flesta anser sig vara välinformerade, även om många inte har god kännedom om organisationen. De anställda föredrar information från närmaste chef, möten och kollegor, och det är också dessa kanaler man har störst tillit till information ifrån. Det verkar inte finnas någon enhetlig organisationsidentitet för hela Primärvården Göteborg, utan de anställda identifierar sig och känner mest gemenskap med den enhet de arbetar vid. Resultatet visar vissa tendenser till att hur man identifierar sig med organisationen i viss utsträckning påverkar hur man förhåller sig till internkommunikationen.

Titel: Hur nöjd kan man vara? – En attitydundersökning av inställningen till intern information av anställda på SDF Tynnered Författare: Ognjen Dakic Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskurs Termin: Vårterminen 2007 Handledare: Bengt Johansson Syfte: Syftet är att undersöka om de anställda medarbetarna på SDF Tynnered verkligen får intern information de behöver och vad de menar när de säger att de är nöjda dvs. missnöjda med den. Syftet är att undersöka vilken information dem får, varifrån och på vilket sätt samt att undersöka även vilken inställning de anställda har till intranät som informationskanal och dess eventuella implementering inom SDF Tynnered. Metod: Kvalitativ attitydanalys Material: 10 enskilda samtalsintervjuer Resultat: Vissa grupper av medarbetare verkar få den information de behöver. Vissa andra grupper verkar inte få tillräcklig mycket och inte heller den information de behöver. Äldreboende verksamheten har mest nöjda medarbetare medan Kultur & Fritid verksamheten har minst nöjda medarbetare, i likhet med NMI – enkäten. Det finns två huvudtyper av förhållningssätt till intern information bland medarbetarna: Det kritiska och Det icke kritiska. SDF Tynnereds interna information skulle kunna förbättras med differentierad och målgruppsanpassad information. Detta gäller i synnerhet den skriftliga informationen. Åtgärden skulle lätt och med fördel kunna genomföras med ett webbaserat intranät som SDF Tynnered rekommenderas att implementera. Nyckelord: intern information, internkommunikation, informationskanaler, intranät, NMI, SDF Tynnered, kvalitativ attitydundersökning.

Abstract saknas. Uppsatsen finns digitalt

Titel Ett klimat för miljönyheter? Miljöjournalistiken i Rapport 2006 Författare Christoffer Bremefors Kurs Påbyggnadskursen i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2007 Syften Den kvantitativa innehållsanalysens syfte är att undersöka hur televisionens miljöjournalistik såg ut i Rapport år 2006, vilket är en uppföljning av två tidigare studier som har gjorts vid JMG – Gröna nyheter (1996) av Monika Djerf Pierre samt Frågan som försvann? (2000) av Axelsson och Pettersson. Den kvalitativa textanalysens syfte är att undersöka vilka narrativ som förekommer i nyhetsinslag om klimatfrågan i Rapport år 2006, samt om och i så fall hur detta kan leda till en hegemonisk representation av en specifik miljöideologi. Metoder Kvantitativ innehållsanalys respektive kvalitativ textanalys Material Den kvantitativa innehållsanalysen bygger på ett totalurval av miljöinslagen i Rapports huvudsändningar år 2006. Den kvalitativa textanalysen bygger på ett urval av miljöinslag som behandlar klimatfrågan och är hämtade från ovanstående urval. Huvudresultat Den kvantitativa innehållsanalysen: Miljöjournalistikens dagordning har generellt sett inte genomgått några omvälvande förändringar sedan år 2000, men visar tecken på att ha förstärkt den ”privatisering” av miljöfrågan som har observerats av tidigare studier. Miljöfrågan är etablerad och normaliserad på den miljöjournalistiska dagordningen, och miljöjournalistiken har gått mot att alltmer ta upp allmänna miljöproblem och -frågor på dagordningen. Dessutom har miljöjournalistiken, i överensstämmelse med journalistiken i allmänhet, gått mot en rapportering som alltmer fokuserar på att beröra publiken. Detta åstadkoms främst genom en personifiering av nyheterna, vilket bidrar till privatiseringen av miljöfrågan. Den kvalitativa textanalysen: Klimatfrågans narrativ i Rapport år 2006 inrymmer endast delvis en kommersialiserad miljöjournalistik. Vissa faktorer stämmer väl överens med en ökad kommersialisering, medan andra är traditionella uttryck för public service-journalistik, vilket stämmer med den svenska TV-journalistiken generellt. I narrativen dominerar de marknadsorienterade miljöideologierna, samtidigt som de kritiska knappt förekommer alls. Narrativen är inte kritiska till miljöideologierna, utan dessa är den naturliga vägen. På så sätt kan man se inslagen om klimatfrågan som de dominerande miljöideologiernas hegemoniska instrument. Slutsatsen är att den ekologiska moderniseringen förefaller premieras i inslag om klimatförändringarna.

Titel: Från politisk arena till lokal marknadsplats: En studie av den borgerliga landsortspressens lokala innehåll 1927-2007 Författare: Diana Jacobsson Kurs: Påbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskap Handledare: Monika Djerf-Pierre Termin: Vårterminen 2008 Syfte: Studien avser att besvara frågan vad som fokuseras i landsortspressens lokala rapportering och hur utvecklingen rörande det lokala innehållet har sett ut under perioden 1927-2007 Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalys Material: De lokala morgontidningarna Barometern, Borås Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgåvan den första onsdagen i februari vart tionde år 1927-2007, nio nummer av varje titel Huvudresultat: De lokala nyheterna i den borgerliga landsortspressen har utvecklats – från att under den första halvan av 1900-talet bestå av korta notiser som befinner sig i skuggan av artiklar som behandlar internationella och nationella händelser – till att tydligt dominera tidningarnas innehåll. Varje tidnings texter är på ett märkbart sätt en produkt av sin tid. Utifrån hur innehållet har förändrats under den undersökta perioden menar jag att tidningarna har gått från att vara ett partipolitiskt organ med ”global” blick och världshändelser i fokus – till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjänst.

Titel: Den vikande skivförsäljningen – En statistisk analys av den svenska fonogramförsäljningen år 2000-2003 Författare: Henrik Agertz Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-kursen VT 2005 Syfte: Syftet är att analysera tre olika hypoteser rörande den negativa utvecklingen av fonogramförsäljningen år 2000 till år 2003 med hjälp av SOM-undersökningen på riksnivå. Metod och material: En statistisk analys av Riks-SOM under åren 2000-2003. Huvudresultat: Undersökningen ger inget stöd för att de som laddar ner musik som ett huvudsyfte med sin internetanvändning har minskat sin CD-konsumtion i annan grad än de som inte laddar ner musik som ett huvudsyfte. Det finns en skönjbar, om än inte statistiskt säkerställd, skillnad som visar att de som lyssnar mer frekvent på privat lokalradio inte har minskat sin CD-konsumtion i högre grad än de som lyssnar i mindre omfattning. Tvärtemot har de istället en potentiellt mindre nedgång i sin CD-konsumtion är de som lyssnar mindre frekvent, vilket kan bero på att de lyssnar ofta har ett större musikintresse. Hos de som har tillgång till en DVD-spelare i hushållet finns det inte heller någon skillnad i minskningen av CD-konsumtionen mot de som inte har tillgång till DVD-spelare. Dessutom visar undersökningen att de som stått för den enda statistiskt säkra nedgången i sin CD-konsumtion är dem mellan 15 och 24 år som även, under både år 2000 och 2003, är de största CD-konsumenterna.

· Abstract Titel: Tre dimensioner av ett intranät Författare: Johanna Aaw Kurs: Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att undersöka hur medarbetarna uppfattar intranätets betydelse för organisationens internkommunikation, arbetsprocesser och sociala samspel. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med 14 medarbetare inom Göteborgs Stad Biskopsgårdens verksamheter äldreomsorg och skola/förskola. Antal sidor: 64 Huvudresultat: Om man ser till de 14 personer som jag har talat med, skulle deras synpunkter kunna sammanfattas såsom följer: Intranätet Lotus Notes tycks ha störst betydelse i organisationens nedåtriktade, formella flöden. Det har viss funktion som kanal för styrande/kontrollerande kommunikation och som nyhetskanal. Flera intervjupersoner upplever att intranätet har lett till informationsöverflöd, vilket gör det svårare att ta del av informationen. Samtidigt tycker många att intranätet har ökat kontaktbarheten och tillgängligheten till information inom organisationen. Vad gäller arbetsprocessen, tycks intranätet ha större betydelse för arbetet inom äldreomsorgen än inom skola/förskola. Det är också inom äldreomsorgen som intranätets roll som processtödjande arbetsredskap och kunskapsbank är tyd-ligast. För lärarna inom skolan tycks det parallella nätverket Kunskapsnätet konkurrera som kommunikationskanal och arbetsredskap. Medarbetare inom båda verksamhetsområdena tycker dock att intranätet effektiviserar vissa arbets-moment. Många betraktar intranätet som ett bra informations- och faktastöd. Vissa intervjupersoner upplever dock att det informationsöverflöd och informa-tionsansvar, som intranätet har medfört, kan störa arbetsprocessen. Beträffande intranätet i de sociala relationerna och samarbetena inom orga-nisationen tycks intranätets betydelse öka då det geografiska avståndet mellan parterna är stort. Störst betydelse tycks intranätet ha i de informella nätverk och samarbeten som överskrider stadsdelens gränser. Det finns dock vissa exempel på samarbeten inom organisationen, där intranätet underlättar de löpande kon-takterna. Däremot finns inga konkreta exempel på att intranätet skulle ha mins-kat de hierarkiska och verksamhetsmässiga barriärerna inom organisationen. Samarbetet inom organisationen tycks inte heller ha ökat.

Abstract Titel: Robert W. McChesney vs. John H. McManus – en undersökning av den svenska kvällspressens tv-bevakning 1988-2001 Författare: Martin Johansson Handledare: Lennart Weibull Kurs: Påbyggnadskurs (D) Termin: Vårterminen 2003 Antal sidor: 57 Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka huruvida svenska medieföretag, i samband med och under perioder präglade av turbulens, dramatiska förändringar och ökad konkurrens, förändrar sin inställning och ambition till att försöka styra och påverka det journalistiska innehållet i det egna företagets medieprodukter så att detta innehåll gynnar det egna företaget och dess övriga medieprodukter. Uppsatsens ämnar därmed pröva Robert W. McChesney modell om en ägarintressedriven journalistik och John H. McManus modell om en marknadsdriven journalistik på de svenska kvällstidningarnas, Aftonbladet samt Expressen, tv-bevakning under perioden 1988-2001. För att uppfylla detta syfte har ett antal hypoteser genererats från McChesneys idéer och teorier. Metod och material: Undersökningen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av Aftonbladets och Expressens tv-bevakning under perioden 1988-2001. Tre mätperioder har konstruerats på följande vis; mätperiod 1 1988-1989, mätperiod 2 1994-1995 och mätperiod 3 2000-2001. Sedermera har de två tidningarnas tv-bevakning kodats för höstsäsongen under varje undersökt år dock har inte varje dag undersökts utan enbart varannan dag har kodats vilket i slutänden gett oss ett underlag som baseras på 42 dagars tv-bevakning per mätperiod (6 veckor). Resultat: Uppsatsens resultat pekar mot att John H. McManus modell om en marknadsdriven journalistik är mest giltig i förhållande till Aftonbladets och Expressen tv-bevakning. De tre hypoteser som genererats från Robert W. McChesneys modell har inte erhållit något stöd från det empiriska materialet även om det i den sista mätperioden 2001 finns vissa indikationer på att Expressens tv-bevakning har förändrats på ett sätt som stöder McChesneys modell. Problemet är dock här att vi inte har några senare jämförelsepunkter att basera våra slutsatser på vilket medför att vi i realiteten inte kan uttala oss om huruvida dessa indikationer är korrekta eller inte. Det mest framträdande resultatet i uppsatsen är annars att tv-bevakningen i Aftonbladet och Expressen är relativt likartade och att denna journalistik under den undersökta perioden 1988-2001 har ökat lavinartat i omfattning och utrymme.