Abstract Titel: Göteborgares bild av Svenska Mässan – en studie av Mässans image Författare: Anna Maria Söderberg Handledare: Lena Anderson (internt) och Björn Hultman (externt) Kurs: Påbyggnadskurs, D-uppsats Termin: vt 1999 Syfte: Att undersöka göteborgares bild av, och syn på Svenska Mässan. Genom att undersöka vilken image Svenska Mässan har hos dessa grupper, kan Mässan använda resultatet i arbetet med att utarbeta en enhetlig profil. Frågeställningar: 1. Varför besöker, eller besöker inte, de olika grupperna Svenska Mässan? 2. Vilken bild har de av Svenska Mässan som institution/företeelse i Göteborg? 3. Vilken bild har de av Svenska Mässans mässor, kongresser och annan verksamhet? Material och metod: Kvalitativa fokusgruppintervjuer med fyra olika grupper i Göteborg; ungdomar ur en gymnasieklass, pensionärer samt yrkesarbetande på en privat arbetsplats (Volvo Personvagnar) och en offentlig arbetsplats (Askims stadsdelsnämnd). I varje grupp deltog sex personer, tre män och tre kvinnor (två kvinnor och fyra män bland ungdomarna). I arbetsplatsgrupperna var det även en relativt jämn fördelning vad gäller yrken och ålder. Intervjuerna pågick i en till två timmar och jag som intervjuare såg till att alla var delaktiga i diskussionen så långt det gick. Jag utgick från en intervjuguide för att vara säker på att få vissa frågor besvarade, för att kunna besvara mitt syfte. Dessa frågor var dock endast en grund, vilken utvecklades med hjälp av mina följdfrågor, men även av deltagarnas egna inlägg och funderingar. Huvudresultat: Resultatet visar att skillnaden mellan de olika åldersgrupperna inte var så stor vad gäller deras bild av Svenska Mässan. De har alla en relativt positiv bild av Svenska Mässan och anser att Mässan är viktig eller mycket viktig för Göteborg som stad, men även för dem som individer. Pensionärerna var de som var mest positiva till Mässan, vilket bottnar i att de under lång tid besökt olika mässor och kunnat följa med i utvecklingen och vid till exempel ombyggnader. De visade sig även ha starka minnen och känslor kopplade till Svenska Mässan och området där omkring. Ungdomarnas bild var mer positiv än vad jag hade väntat mig. De besökte också mässor kontinuerligt, vilket delar av de båda yrkesgrupperna inte gjorde. Ungdomarna var dock den grupp som var minst övertygad om Svenska Mässans betydelse för Göteborg. Den bild som de olika grupperna hade visade sig ligga i upplevelsen av de olika mässor de besökt genom åren. Det var dessa enskilda mässor som de alla förknippade med Mässan. De negativa synpunkter grupperna trots allt hade, handlade därför också i stort om de problem som uppstår runtomkring eller inne på de olika mässorna, samt att de ansåg att vissa mässor kvalitetsförsämrats.

Abstract Författare: Anna Backlund Titel: Riksdagens EU-upplysning. En kvalitativ studie av kommunikationen med gymnasieskolan. Kurs: Påbyggnadskurs (61-80 poäng) i Medie – och kommunikationsvetenskap, vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och försöka få en djupare förståelse för hur en utvald grupp i skolvärlden, gymnasielärare, uppfattar riksdagens EU—upplysning och dess verksamhet. I syftet ingår också att se vilka behov, önskemål och attityder den gruppen har avseende EU—upplysningen och dess verksamhet. Till detta syfte läggs följande frågeställningar: Hur uppfattar lärarna riksdagens EU-upplysning? Hur använder lärarna och deras elever materialet? Hur uppfattas materialet av lärarna? Hur ser lärarnas och elevernas informationsbehov ut? Vilka hinder för informationsförmedlingen finns? Frågeställningarna är utformade utifrån de kriterier för informationsförmedling som riksdagens EU-upplysning arbetar efter. Metod: För att besvara syftet genomförs en kvalitativ intervjustudie, som baseras på intervjuer med 12 gymnasielärare i samhällskunskap i Stockholms län. Dessa analyseras sedan i enlighet med de uppsatta frågeställningarna. Slutsatser: Riksdagens EU-upplysning vänder sig till gymnasielärare för att nå den egentliga målgruppen gymnasieelever. De kriterier som riksdagens EU-upplysning arbetar efter uppfylls delvis enligt undersökningsresultaten. Placeringen av verksamheten under riksdagen borgar för att informationen är saklig, men den upplevs inte som helt värderingsfri. Anledningen till det är att informationen inte anses vara allsidig. Respondenterna menar att den enbart tar upp de positiva aspekterna av medlemskapet. De kanaler som främst används är hemsidan, vars användning ökar, och Faktabladen. Materialet används inte som basmaterial, utan främst som påbyggnad. Anledningen till det är att språket och komplexiteten är på för hög nivå för majoriteten av respondenternas elever. Det används främst för att söka faktainformation, för att få aktuell information används främst tidningar, men även radio och TV. Informationen upplevs som lättillgänglig och man anser att EU-upplysningen är ett bra ställe att börja att söka information och att kanalerna fungerar som slussar för vidarehänvisning. Materialet har också en mer svensk prägel än informationen från t.ex. Europaparlamentet. Det som främst påverkar informationsflödet mellan Riksdagens EU-upplysning och gymnasieeleverna är lärarna. De förmedlar antingen informationen vidare eller använder den främst för eget bruk. Lärarnas arbetssätt beror till stor del på elevernas kunskapsnivå och möjlighet att ta till sig informationen. Majoriteten av respondenterna bearbetar materialet för att eleverna ska förstå, vilket tyder på att det inte är anpassat till den berörda målgruppen. Utifrån resultatet och analysen har ett antal åtgärdsförslag utformats som i stort innebär att man ska anpassa materialet till målgruppen vad gäller språk och komplexitet.

Titel Kommunikation i en mångkulturell kontext Författare Androniki Arias Färdigställt ht 1999 Handledare Larsåke Larsson (Göteborgs universitet) & Ulf Källström (Göteborgs Stadskansli) Abstract Syftet med denna uppsats var att studera till vilken grad Göteborgs stad har medvetandegjort den kulturella mångfalden hos Göteborgs invånare och i vilken utsträckning man tar hänsyn till den mångkulturella mångfalden i sin informationsverksamhet. Uppsatsen baserar sig på en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. Undersökningsgruppen har varit informationsverksamma i Göteborgs stad d v s stadsdelsförvaltningar och kommunala förvaltningar. Som teoretisk referensram används Melvin L. DeFleurs, historiska beskrivning av kultur och kommunikation, L. Naylors och C. Calloways m. fl. kulturdefinition, John Fiskes definitioner av kommunikation och William B. Gudykunsts definition av interkulturell kommunikation. Efter data-insamlingens slutskede fick jag ge upp mina ursprungliga ambitioner om en totalundersökning. Detta berodde på vissa praktiska förfaringsproblem. Mitt resultat bygger på 37 enkätsvar och inte på någon strikt statistisk säkerhet, eftersom jag ej heller kunnat kontrollera säkerheten i efterhand. Mina slutsatser kan visa på tendenser beträffande i vilken grad den kulturella mångfalden är känd och om man använder sig av ett interkulturellt perspektiv i Göteborgs Stads informationsverksamhet. Det jag har kommit fram till är att de informationsverksamma inom Göteborgs stad (stadsdelsförvaltningar och kommunala förvaltningar) har inte kognitivt internaliserat den kulturella mångfalden. Emellertid framhäver de en skillnad mellan intrakulturell och interkulturell kommunikation. Skillnaden tycks bero mera av teoretiska kunskaper snarare än praktiska erfarenheter. Detta leder till min slutsats att kunskap om kulturell bakgrund av de större grupper som finns i Göteborg inte i någon större utsträckning är närvarande i informations-verksamheten. Ett undantag utgörs dock av den kommunala förvaltning som arbetar med flyktingar och invandrare. Nyckelord Kultur, kommunikation, intrakulturell, interkulturell, informationsverksamma, mångkulturell kontext, kulturell mångfald