Titel: Synsättet avgör kanalens funktion – om medarbetares uppfattningar om SCAs interna stormöten. Författare: Nicole Carlsson. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015. Handledare: Monika Unander. Antal ord och sidor: 18 621 ord, 50 sidor (inkl. referenser och bilagor). Syfte: Att undersöka medarbetares uppfattningar om intern kommunikation, med interna stormöten som fokus. Metod & material: Kvalitativ studie och semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare på SCA i Göteborg. Huvudresultat: Medarbetare på SCA ser den interna kommunikationens funktion primärt som strukturell kommunikation – alltså information. Detta innebär att synsättet som florerar bland medarbetarna är främst synen på kommunikation som överföring mellan sändare och mottagare. Medarbetarnas behov är varierande, men tre mönster kan konstateras: behovet av kognitiv orientering – informationsbehov, behovet av social interaktion – relationer och aktiviteter, och behovet av förströelser och eskapism – att komma bort från dagliga arbetsuppgifter för en stund. Synen på kommunikationens funktion, och behoven av kommunikation är därför sammanfallande till viss del. Gällande de interna stormötena, tycker medarbetarna att funktionen med dessa också är strukturell kommunikation i första hand – och att de har en viktig sammanfattande funktion av all information som är viktig att känna till. Men de flesta av medarbetarna anser också att de interna stormötena har en symbolisk funktion som förstärker delaktighet och grupptillhörighet. De behov som medarbetarna anser sig behöva av mötena är en känsla av trygghet, en möjlighet till dialog på lika villkor, inspiration samt information gällande viktiga förändringar som påverkar deras arbetsvardag.

Titel Göteborg – småstadskänsla & storstadsutbud – En kvalitativ undersökning om unga vuxnas uppfattning om Göteborg som stad. Författare Sofie Nyckelgård & Nina Raun Stenberg Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Handledare Jan Strid Kursansvarig Malin Sveningsson Termin Vårterminen 2014 Sidantal 32 sidor Antal ord 15 100 ord Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör Göteborg till en attraktiv stad enligt unga vuxna. Metod Kvalitativ intervjustudie Material 12 invånare i Göteborg i åldrarna 18-25 Huvudresultat I denna studie kom vi fram till att det finns ett gap mellan den image unga vuxna göteborgare har av Göteborg och den profil Göteborg & Co förmedlar. Vad som gör Göteborg attraktiv som stad för en ung vuxen skiljer sig alltså från den mer generella och breda bild som nu kommuniceras ut. Ur ett ungt perspektiv karaktäriseras Göteborg som den lilla storstaden, musikstaden, naturstaden och sommarstaden. Vidare ser vi tydliga mönster i att unga vuxna föredrar områden med gemytlig och historisk karaktär där många andra unga vuxna rör sig. Göteborg uppskattas för sin varma, välkomnande och sprudlande atmosfär med ett rikt utbud av aktiviteter, socialt uteliv, hav och natur som attraherar en ung vuxen.

Titel: Friendvertising – De som delar men inte tror sig dela Författare: Sofia Fris Åsum, Angelica Gustafsson och Matilda Hall Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Kurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 61 sidor inklusive bilagor Antal ord: 17 953 Syfte: Att undersöka unga vuxnas förhållningssätt till friendvertising Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer Material: Fem fokusgruppsintervjuer Huvudresultat: Resultatet visar att den undersökta gruppen unga vuxna har ett positivt förhållningssätt till tillvägagångssättet friendvertising, men att det är komplext. De anser att friendvertising är effektivt, att det har större påverkan än traditionell reklam, att filmerna skapar starka känslor samt att personer som delar friendvertisingmaterial blir volontärer för varumärket i fråga. Däremot menar de att de inte delar material i sociala medier i särskilt stor utsträckning. Av svaren att döma är det tydligt att orsakerna till detta handlar om identitetsskapande. De ser sociala medier som en offentlig sfär och det som delas är synligt för många. Hur de delar material i sociala medier och vad de väljer att visa upp blir således en del av deras identitet. Trots att de själva inte anser sig dela material i sociala medier i speciellt stor utsträckning visar resultatet att de delar på ett omedvetet plan. Detta då de gärna sprider underhållande eller intresseväckande material i mindre grupper eller till enskilda personer. Respondenterna ser inte detta som delning, men faktum är att de inte kan veta hur många personer materialet sprids till när de delat med en person i sitt sociala nätverk. Likaså gillar respondenterna mycket material i sociala medier vilket även det innebär en form av delning.

Titel/undertitel Få din middag hem till din dörr – eller var det bättre förr? – En uppsats om kommunikation utan en fysisk butik, att nå ut i en hård konkurrens på en ny marknad Författare Sofia Eddelid & Antonia Heyman Handledare Mathias Färdigh Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG Termin Vårterminen 2014 Sidantal 64 sidor Antal ord 20 242 Syfte Syftet är att undersöka kommunikationsstrategier från E-handelsföretag inom livsmedelbranschen. Vi vill undersöka hur företag upplever kommunikationsprocessens förändring under tid samt hur de etablerar sitt varumärke och kommunicerar utåt. Metod Kvalitativ metod. Sju stycken respondentintervjuer med E-handelsföretag inom handel med livsmedel. Material Sju intervjuer med E-handelsföretag inom livsmedelsbranschen: Gastrofy, Felix Bengtssson Friska av mat, Mats Lindgr Middagsfrid, Kristina Theander Delikatessboxen, Johanna Bergqvist Pappas matkasse, Roger Blombäck Bra mat hemma, Karin Edner Gi-boxen, Ola Lauritzson Huvudresultat Genom de intervjuer vi gjort och denna studie har vi funnit att Ehandelsföretag anpassar sin kommunikation utefter det faktum att de inte har någon fysisk butik. De mer nya företagen har en tydligare kommunikationsstrategi inför framtiden, än vad övriga har. Den främsta kommunikationsformen som används är de sociala medierna, med främst Facebook och Instagram i fokus. Majoriteten av företagen hade inte en tydlig målgrupp vid start utan denna har utvecklats över tid. Vidare har dem dock anpassat sig kommunikativt till mediesamhällets förändring.

Titel: Konsten att etablera ett förtroende med världens snabbaste kommunikationsmedel – En studie om hur förtroendet för en webbsida påverkas av färg Författare: Ellinor Eriksson & Jessica Lindbom Jämting Uppdragsgivare: Favont Kurs: Examenarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2014 Handledare: Monika Unander Antal ord: 17809 Syfte: Att undersöka vad som formar studenters förtroende för en hemsida med fördjupning i färgens påverkan. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer Material: 18 samtalsintervjuer med studenter på Göteborgs Universitet Huvudresultat: Vårt resultat visar att målgruppen får förtroende för en organisations hemsida när organisationen kommunicera ärligt och transparent. Hemsidan ska även vara estetiskt tilltalande, där färgvalet visade sig ha påverkan för huruvida målgruppen etablerar förtroende eller inte. De nyanser som anses mest förtroendeingivande är blå och grön. Ljusstyrkan hos en färg som ger mest förtroende är mörka och ljusa färger. Och omättade färger ger mer förtroende än mättade färger. Vi identifierade även tre olika inställningar hos målgruppen för färg och förtroende på webben. Dessa är: de som föredrar klassisk design, de som föredrar minimalistisk design samt de som föredrar vågad design, där de två första kan anses som vanliga åsikter och den tredje som en mer extrem. De som gillar klassisk design förderar mörka och omättade färger. De som gillar minimalistisk design föredrar vita och ljusa, omättade färger. Och de som gillar vågad design gillar ljusa och mellanmörka, mättade färger.

Titel Let’s get [her] undressed – en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populära samtida musikvideorna Författare Sara Egeskog och Elin Sjöstrand Illustrationer av Elin Sjöstrand Kurs Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap Termin VT-14 Handledare Gabriella Sandstig Sidantal 47 exklusive bilagor Syfte Att undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populära musiken från 2013. Metod och material Kritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna från topplistor från år 2013. Huvudresultat Den vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor är ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som rekvisita för att framhäva män i musikvideorna. Resultatet visade även på starka kvinnor. Dels kvinnor som är starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker. Slutligen fann vi en typ av kvinna som varken visade på maskulina eller feminina tankemönster. Hon är inte med i musikvideon i egenskap av kvinna utan i egenskap av människa. Totalt fann vi fyra tydliga typer av kvinnor; Sexobjektet, Den känslosamma kvinnan, Den passiva kvinnan och Den starka kvinnan. Vi fann också fyra mindre framträdande typer av kvinnor; Jungfrun, Modern, Barnet och Människan.

Titel: Filmkritiken på nätet – En jämförande innehållsstudie kring framställningen av filmkritik inom nätbaserad media och traditionell journalistik Författare: Nina Johansson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 58 Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning, vad och hur innehållet i den nätbaserade filmkritiken gestaltas och jämföra likheter och skillnader med den traditionella filmkritiken utifrån de mest sedda filmerna från 2013. Metod: Kvantitativ och kvalitativ innehållsstudie. Material: 57 recensioner, från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Moviezine och Internet Movie Database Huvudresultat: Studien visar att det finns samband mellan filmers popularitet och hur mycket som det skrivs om dem bland cineasterna på internet. Det finns dock vissa filmer som inte överensstämmer med detta mönster, som kan vara mycket populära men det skrivs inte om dem. En djupare studie av recensionsmaterialet visar att det finns skillnader i vad nätbaserade kritiker och traditionella kritiker tar upp. De nätbaserade kritikernas recensioner är personliga och tar ofta in egna erfarenheter och tankar om filmen. De traditionella kritikernas recensioner väljer att istället ta upp mer bakgrundsmaterial och att ta fram karaktärerna. Hur recensionerna tar upp innehållet skiljer sig också hos de nätbaserade och traditionella recensionerna. De nätbaserade recensionerna använder sig av främst logosargument och pathosbeskrivningar för att övertyga om filmens bra och dåliga sidor. Det finns dock ingen mall för hur de väljer att göra detta. De traditionella recensionerna inkluderade alltid logosbeskrivningar, logosargument och pathosbeskrivningar i sina recensioner. Ethosvärderingar förekom inte alltid hos någon av de nätbaserade eller traditionella recensionerna.

Titel Social media management – från flum till finrum Författare Anton Eliasson & Victor Egnell Handledare Orla Vigsö Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Institution för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2014 Sidantal 42 (exklusive bilaga) Antal ord 13465 Syftet med studien är att undersöka yrket Social Media Manager, dess funktion och samspel med övriga kommunikativa roller i svenska organisationer, samt undersöka om yrket visar tecken på en professionaliseringsprocess. Metod Kvalitativ respondentintervju Material Sju intervjuer med individer anställda på olika organisationer, både internt och externt, som föll under vår definition av social media manager. Huvudresultat Det finns en mängd olika yrkestitlar som i grund och botten har mer eller mindre samma arbetsuppgifter och ansvarsområde. Studiens respondenter har samtliga någon form av utbildning inom kommunikation/PR eller liknande, men få har specifik utbildningen inom sociala medier eller webb. Tydligt är också vikten i att hålla sig aktuell. Påtagligt är också åsikterna om att utvärdering är viktigt, då sociala medier fortfarande är i dess linda och effekterna oklara. Vidare är andras åsikter om organisationens social media manager brett skilda, vissa har lågt intresse och kunskap om ämnet och andra har stor tro och förväntan inför användningen. Förståelsen för yrket har ökat med åren. Var en social media manager (SMM) befinner sig i en organisation skiljer sig också kraftigt, oftast på kommunikationsavdelningar, PR-avdelningar och webbavdelningar. Inga stora organisationsförändringar har skett sedan införandet av en SMM i respondenternas organisationer. Varför behovet för en SMM finns skiljer sig också från organisation till organisation, varav marknadsföring/dialog och varumärkesbyggnad var det två främsta anledningarna. Samtliga respondenter ansåg att yrket mognat och utvecklats under de senaste åren och var i början något som gjordes vid sidan av det ”riktiga” jobbet, men någon professionaliseringsprocess kan inte påvisas i denna studie.