Titel: Högt i tak i landet lagom? – En studie om satirteckningars plats i svenska dagstidningar Författare: Emma Ekström Kurs: Examenskurs i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2015 Handledare: Orla Vigsø Sidor och antal ord: 43 sidor (exklusive referenser och bilagor), 16 029 ord. Syfte: Studiens syfte är att undersöka satirteckningars förekomst och uttrycksformer i svenska dagstidningar. Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativa bildanalyser. Material: Den kvantitativa innehållsanalysen utförs under en kalendermånad; mars 2015, i de sex svenska dagstidningarna Aftonbladet, Dagens ETC, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten samt Svenska Dagbladet. I den kvalitativa analysen studeras sex utvalda teckningar publicerade under den avsedda perioden. Huvudresultat: Resultatet visar att 129 teckningar publicerats i de studerade tidningarna under kalendermånaden. Satiren görs förekommande i framförallt tre delar av tidningen; på ledarsidan, i kulturdelen samt i delar avsedda för debatt, kommentarer och insändare. Det huvudsakliga antalet utgörs av två ämnesblock; politisk satir samt satir angripande mer allmänna och vardagliga fenomen. De två kategorierna gör sig dock förekommande i olika delar av tidningen och den politiska satiren som framförallt angriper olika former av makt förekommer i större utsträckning integrerad i en artikel. Den politiska satiren adresserar ofta en nyhetskonsument, medan satiren som uppmärksammar vardagliga fenomen snarare anspelar på igenkänning från mottagarens egen vardag. Således skiljer satiren sig avseende den förförståelse och kunskap om kontexten som förutsätts. Ett förstärkande symbolspråk i form av semiotiska och retoriska verktyg nyttjas i stor utsträckning, såväl som integrerade textelement, vilka i flera av teckningarna också är dominerande i meningsskapandet. Såväl den politiska satiren som den satir som uppmärksammar mer vardagliga företeelser kan betraktas som relativt harmlös och sällan provokativ eller kontroversiell.

Titel Visionen som varumärke. En studie av hur varumärkesoriente-ringen i svenska kommunorganisationer kan mätas Författare Andreas Forsner Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göte-borgs universitet Termin Vårterminen 2014 Handledare Magnus Fredriksson Uppdragsgivare Magnus Fredriksson Sidantal 39 Antal ord 13 257 Syfte Syftet med den här studien är att ta reda på om och hur varu-märkesorientering inom svenska kommuner skulle kunna mä-tas. Metod Kvalitativa informantintervjuer Material Sex informantintervjuer och information från tjugoen doku-ment Huvudresultat Den här undersökningen har visat att de kommuner som har deltagit arbetar mer eller mindre varumärkesorienterat. Va-rumärkesorienteringen kommer till uttryck i bland annat vis-ioner, kärnvärden och strategiska målområden. Det kommer också till uttryck i förhållningssättet till organisationens styr-modell och varumärket. För att kunna mäta varumärkesorien-teringen i svenska kommuner rekommenderar jag att fokusera på det fenomen som oftast går under namnet vision. Den kan analyseras på flera sätt och dess implementering går att un-dersöka genom att studera dess förekomst och betydelse i budget och årsredovisning.

Titel: Produktplacering i Solsidan – hur företag resonerar kring sin planerade exponering. Författare: Anna Becker och Johanna Wållgren. Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014. Handledare: Britt Börjesson. Sidantal: 43 inklusive bilagor. Ord: 14 885. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagen som har produktplacerat i Solsidan upplever och resonerar kring produktplacering. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Två samtalsintervjuer med försäljningschefen för Segway respektive Marketing Manager för Volvo Car Corporation. Huvudresultat: Det var svårare att få företag att prata om produktplacering än vi trodde i inledningsfasen av arbetet. Av 45 kontaktade företag var det endast två som var villiga att ställa upp på en intervju. Trots att resultatet av intervjuerna inte går att generalisera på grund av att det är för litet underlag för att få någon mättnad, är det ändå intressant att få en inblick i hur två företag upplever och resonerar kring produktplacering. De två företagen hade olika motiv till att produktplacera – öka varumärkeskännedomen eller förbättra image – men båda var nöjda med resultatet av placeringen. Att så många företag inte ville prata om produktplacering är även det ett resultat då det visar på att detta ämne är något som företagen inte vill diskutera med utomstående. Varför det är så kan man endast spekulera om, men detta kan vara ett område för vidare forskning på den svenska marknaden.

Titel ”Jag tycker bra om miljömärkningar, men tänker att man nog luras lite av dem.”- en studie om informations- och kommunikationsstrukturer i en miljömedveten livsstil Författare Jennifer Lindgren & Anna Sporre Uppdragsgivare Miljömärkningen Svanen (Miljömärkningen Sverige AB) Kurs Examensarbete i Medie– och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2014 Sidantal / ord 43 sidor / 14.600 ord Syfte Syftet med studien är att beskriva vilka informations- och kommunikationsstrukturer som finns i en miljömedveten livsstil Metod Kvalitativa respondentintervjuer Material Tio samtalsintervjuer Huvudresultat Studiens resultat pekar mot att det finns ett intresse och en vilja hos personer med miljömedveten livsstil att öka sin kunskap kring miljömärkningar, men att det finns faktorer som begränsar deras möjligheter. De vanligaste orsakerna uppges vara tidsbrist och svårtillgänglig information. Det finns en preferens för informationskällor som erbjuder kort och koncis information, men samtidigt inbjuder till mer läsning för den som har tid. Genom att presentera klar och tydlig information om Svanen på nätet, tillsammans med en stark profil i sociala medier, ökar möjligheterna att nå ut med budskap till den målgrupp som Svanen avser stärka sin relation med. Vidare är det viktigt att skapa sig en djupare förståelse för vilken förkunskap målgruppen har för att kunna lägga sig på en nivå i linje med deras informationsbehov.

Titel: Det delade spelandet – om när dataspelet blir till video Författare: Linn Bleckert och Emilia Håkansson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord och sidor: 19 695 ord, 57 sidor (inkl. referenser och bilagor) Syfte: Studiens syfte är att undersöka delande av spelande. Detta med utgångspunkt i delande spelares erfarenheter och upplevelser. Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer. Material: Intervjuer med sex dataspelare, som gör spelvideor, i åldrarna 18-34 år. Huvudresultat: Studien visar att spelande och delande är två tätt sammankopplade aktiviteter. Spelare ser gemenskap med andra delande spelare och interaktionen med tittare som huvudsakliga motiv till att göra spelvideor. De vill underhålla, lära ut och dela med sig av både speltips och livserfarenheter. De är professionella amatörer, det vill säga har ett professionellt förhållningssätt till sitt skapande trots att det till största delen är en hobby. Deras egen spelupplevelse påverkas i hög grad av videoskapandet och har man väl börjat göra spelvideor är det svårt att koppla bort det. Huvudsakligen visar studien att delandet blivit en integrerad del av spelupplevelsen. Responsen på videorna är både en slags slutgiltig belöning men även något som motiverar till att fortsätta spela och göra fler videor

Titel: “Älska dig själv, men glöm inte sminket…” En kvalitativ studie av tidningen Julias innehåll Författare: Emma Andreasson och Julia Clausén Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 41 sidor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete. Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014 Syfte: Syftet är att undersöka vilka värden och normer tidningen Julia kommunicerar kring könstillhörighet och heteronormativitet. Metod & material: Kvalitativ innehållsanalys av två nummer av tidningen Julia Huvudresultat: Julia är en tidning som vänder sig till läsare mellan 9-14 år. Studien visar att de ämnen som får störst utrymme i tidningen rör kändisar, skönhet och mode. Kända kvinnor används som inspirationskällor och utgångspunkter när det kommer till hur en som tjej ska sminka sig och klä sig. Genomgående presenteras också produkter som kan hjälpa läsaren att uppnå de ideal som framkommer i tidningen. När tjejer presenteras läggs stor vikt vid utseende och stil, snarare än vid intressen eller yrke. I kontrast till de inslag som berör utseende finns uppmuntrande sådana vars syfte är att stärka läsaren och uppmuntra henne att gå sin egen väg. I tidningen framkommer även en heteronorm genom att killar presenteras som objekt för läsarens beundran och heterosexuella förhållanden tas för givet. Budskapen finns både manifest och latent och uttrycks i både text och bild.

Titel: E-sport och Media: Mötet mellan elektronisk sport och traditionell media Författare: Erik Sjölin & Nicholas Ranégie Uppdragsgivare: Eget ämne Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 48 Antal ord: 19 499 (exklusive framsida, tacksida, innehållsförteckning,executivesummary, referenslista och bilaga). Syfte: Analysera hur medieaktörer i Sverige resonerar kring sitt arbete med e-sport. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av informant- och respondentkaraktär. Material: Samtalsintervjuer med åtta yrkesverksamma personer inom e-sport hos medieaktörer i Sverige. Huvudresultat: Popularitetståget, fenomenet och trenden e-sport (elektronisk sport) är populärt tittarmässigt, men samtidigt relativt okänt av allmänheten. Huruvida e-sporten är en sport eller inte finns eviga diskussioner kring, men de svenska medieaktörerna ser många likheter mellan e-sport och traditionell sport. Om e-sporten klassas och blir behandlad som sport kommer den få större räckvidd och bli allt mer accepterad av allmänheten med tiden. Klassisk nyhetsvärdering appliceras inom e-sporten och innehållet produceras som om det vore sport. E-sporten måste bygga profiler som spelare, kommentatorer och andra föregångspersoner i Sverige, precis som i traditionell sport. E-sporten är ett globalt fenomen och därför är det problematiskt att använda sig av utländska profiler i samband med svensk annonsering för svensk marknad. Under DreamHacks initiativ har medieaktörerna i Sverige börjat acceptera att se sändningsrättigheter i språk till skillnad från ett klassiskt territorie-tänk. DreamHack har tillskansat sig en väsentlig maktposition inom e-sportssverige, men för att utveckla e-sporten väljer de att inte sälja sändningsrättigheter exklusivt. Produktionsmässigt ligger Sverige bland de främsta i världen i och med att samtliga mediehus i Sverige pratar e-sport. Med stora koncentrerade tittarskaror mot målgruppen unga män, har e-sporten stor potential på många plan. E-sporten har lyckats uppfylla de svenska medieaktörernas publik-, annons, och icke-inkomstbringande mål. E-sportspublikens omfattning har utan tvekan resulterat i att media börjat täcka e-sporten, vilket gör att annonsörer ser en ny marknad investerar kapital i e-sporten som kan expandera och få fler tittare, allt i en uppåtgående spiral.

Titel: Landskrona stad i media – En studie av Landskrona stads profil i Landskrona Posten. Författare: Louise Ostrenius Uppdragsgivare: Landskrona Stad Kurs: Examensarbete i Media och Kommunikationsvetenskap Handledare: Jan Strid Sidantal: 50 sidor (16604 ord), inklusive bilagor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning den bild Landskrona Posten ger av Landskrona Stad stämmer överens med stadens önskade profil och varumärke. Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys. Material: 390 artiklar från Landskrona Posten 2012-2013 Resultat: Resultatet påvisar att den bild av Landskrona stad som framgår i den lokala dagspressen Landskrona Posten, ger en relativt verklighetsenligt bild av staden. Balansen mellanartiklar med ett positivt samt negativt anspråk har en jämnfördelning och stämmer även braöverens med den statistiska situationen av brottslighet och segregation som råder i Landskrona. Däremot kan man se stora avvikelser mellan verkligheten, den medialt förmedlade verklighetenoch den önskade profil och image som Landskrona eftersträvar i sitt varumärkesarbete. Tydligaparalleller kan dras mellan den bild av Landskrona stad som Landskrona Posten förmedlar till läsaren och den statistiska verkligheten där mångkulturen är utbredd och antydan till segregationfinns, likväl som brottsstatistiken är hög. Självklart är det möjligt att förändra stadens profil ochimage åt önskat håll men framförallt måste tydliga riktlinjer, stark tro inom kommunen och en statistisk och trovärdig förändring ske innan detta är möjligt. Däremot är inte den bild förmedlad av Landskrona Posten av så stor inverkan som det från början tycktes verka. Att börja varumärksbyggandet redan inom organisationen är A och O för att nå ut till sin målgrupp, det är troligtvis också här Landskrona måste starta sitt arbete för att uppnå önskat profil och trovärdighet hos sina invånare.

Titel: Friendvertising – De som delar men inte tror sig dela Författare: Sofia Fris Åsum, Angelica Gustafsson och Matilda Hall Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Kurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 61 sidor inklusive bilagor Antal ord: 17 953 Syfte: Att undersöka unga vuxnas förhållningssätt till friendvertising Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer Material: Fem fokusgruppsintervjuer Huvudresultat: Resultatet visar att den undersökta gruppen unga vuxna har ett positivt förhållningssätt till tillvägagångssättet friendvertising, men att det är komplext. De anser att friendvertising är effektivt, att det har större påverkan än traditionell reklam, att filmerna skapar starka känslor samt att personer som delar friendvertisingmaterial blir volontärer för varumärket i fråga. Däremot menar de att de inte delar material i sociala medier i särskilt stor utsträckning. Av svaren att döma är det tydligt att orsakerna till detta handlar om identitetsskapande. De ser sociala medier som en offentlig sfär och det som delas är synligt för många. Hur de delar material i sociala medier och vad de väljer att visa upp blir således en del av deras identitet. Trots att de själva inte anser sig dela material i sociala medier i speciellt stor utsträckning visar resultatet att de delar på ett omedvetet plan. Detta då de gärna sprider underhållande eller intresseväckande material i mindre grupper eller till enskilda personer. Respondenterna ser inte detta som delning, men faktum är att de inte kan veta hur många personer materialet sprids till när de delat med en person i sitt sociala nätverk. Likaså gillar respondenterna mycket material i sociala medier vilket även det innebär en form av delning.