Syfte: Det övergripande syftet med denna studien är att studera hur kommunikatörer tolkar företags strategiska kommunikation till företagens operativa kommunikations resultat.

Teori: Strategisk kommunikation, varumärke, organisationskultur- och identitet, corporate social responsibility, strategisk improvisation, tolkning samt dialog.

Metod: Metoden utgörs av en kvalitativ innehållsanalys som baseras på intervjuanalys som teoretisk tolkning samt ethnographic content analysis.

Material: Studien baseras på fyra semistrukturerade intervjuer, med förbestämda teman och underteman, som är kategoriserade efter denna studiens valda teoretiska ramverk.

Resultat: Denna studien visar i huvudsak på att intern dialog är en mycket stor del i kommunikatörers tolkning av företags övergripande strategier, styrdokument, verksamhetsidé, visioner och värdegrund. Den interna dialogen är det främsta redskapet för denna studiens kommunikatörer, för att ständigt återkoppla den operativa kommunikationens resultat till den strategiska kommunikationen. Studiens resultat visar på att den interna dialogen mellan medarbetare, chefer och ledningen spelar en stor roll, för att möjliggöra strategisk improvisation och dialog. Improvisationen på företagen handlar ofta om att fånga upp vad som händer i
företagets omvärld, närvärld och invärld – det vill säga internt – för att sedan kommunicera ut det internt och/eller externt. Alla kommunikatörer nämner även intuitiva ”ramar och regler” som kommunikatörerna förhåller sig till, medan övergripande strategier ändå tolkas in ständigt. Varje enskild operativ handling går igenom en dialogisk tolkningsprocess innan varje operativ handling planeras i detalj och sedan genomförs och resulterar i den operativa kommunikationens resultat.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska kommunerna, enligt dem själva, har översatt konceptet varumärke.

Syfte: Att studera unga vuxnas användning av P3 på olika plattformar och deras förväntningar på kanalen

Teori: Uses & Gratification

Metod: Fokusgrupper

Material: Intervjuer från tre fokusgrupper om totalt 14 respondenter

Resultat: Resultatet ligger i linje med tidigare forskning inom Uses & Gratification och visar på att P3 används för att tillfredsställa behov av främst information och gemenskap både via lyssnande på podd och radio, men även via sociala medier. Förväntningarna bottnar i många fall kanalens public serviceuppdrag.

Syfte: Att undersöka frekvensen av representation av identitetsgrupper i IKEAs kundkataloger utifrån ett inkluderande perspektiv.

Teori: Representation, Strategisk kommunikation, Bildanalys, Normkritik

Metod: Kvantitativ innehållsanalys

Material: IKEAs kundkataloger från år 1999, 2004, 2009, 2014 och 2019

Resultat: Resultatet visar att frekvensen av representation av olika identitetsgrupper, utifrån ett inkluderande perspektiv, är något varierande. Variationen går att tyda, någorlunda, om man ser på representationen av identitetsgrupper över tid men framförallt i somliga, specifika kundkataloger. Bland annat argumenterar vi att representationen av fördelningen mellan män och kvinnor i 2019 års kundkatalog är aningen missvisande mot bakgrund av hur den svenska befolkningen ser ut. Ser man på representationen av identitetsgrupper över tid så ser representationen relativt jämn ut. Med det sagt, har vi emellanåt identifierat att vissa identitetsgrupper försummats i de valda kundkatalogerna, exempelvis personer i samkönade partnerskap och personer med diverse funktionsvariationer. Utifrån vårt resultat har vi dessutom identifierat några utvecklingsområden i hur IKEA bör gå tillväga för att utveckla representationen av identitetsgrupper i deras kundkataloger ytterligare. Exempelvis genom att diversifiera representationen av utom-nordiska kvinnor mer ur ett åldersperspektiv, då utom- nordiska kvinnor idag främst representeras i äldre åldrar. Dolda maktstrukturer och normer gällande frekvensen av representationen av identitetsgrupper i reklam avslöjar även hur de representeras. Stödjandet av normer och stereotyper sker ofta omedvetet men kan leda till sociala effekter som påverkar hur den individuella mottagaren ser på sig själv, sin roll och sina egenskaper

Syfte: Att undersöka hur unga män förhåller sig till näthat som fenomen i sociala medier.

Teori: The Online Disinhibition Effect, Genusteori, Maskulinitetsteori.

Metod: Kvalitativa intervjuer i kombination med en kvalitativ fokusgrupp.

Material: Sex enskilda intervjuer samt en fokusgrupp med unga män i åldrarna 16-25, utförda under loppet av en vecka 2018.

Resultat: Resultatet visade att de tillfrågade respondenterna såg på näthat som den typ av mobbning och trakasserier man i vardagslivet ser, fast infört till den digitala arenan. Ett tydligt mönster som kunde identifieras är en avtrubbning och nästintill likgiltighet som våra respondenter kände kring näthat, eftersom de är så vana vid fenomenet. Näthatet har alltså normaliserats till den grad att respondenterna inte nämnvärt reagerar när de ser det. Internet erbjuder varje person som vill vistas där en chans till såväl anonymitet som en osynlighet. Respondenterna menar att eftersom man inte behöver se den andra människan i ögonen, så kan det vara betydligt mindre “läskigt” att vara elak. Man finner ett slags skydd bakom sin skärm. Det finns en tydligare bild hos respondenterna kring vilket typ av näthat tjejer blir utsatta för i jämförelse med vad killar blir utsatta för. De är också mer insatta i vem som utsätter tjejer – nämligen andra tjejer. Övergripande var de unga männen väl medvetna om de normer som påverkar situationen på sociala medier och näthat.

Syfte: Att undersöka unga mäns upplevelser, uppfattningar och erfarenheter kring identitetsskapande och självpresentation på Instagram

Teori: Identitetsteori, Symbolisk interaktionism, Sociala jämförelse teori

Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer

Material: Fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer á 16 personer totalt

Resultat: Studien fastslår att unga män använder Instagram för att följa vänner, kändisar och profiler men även i syfte att presentera en idealbild av sig själv i form av marknadsföring. Unga mäns användning skiljer sig åt där vissa tycks vara mer frekventa användare än andra. Unga män beskriver sitt användande genom att följa ideal och normbilder och tar avstånd till vad som anses vara kvinnligt kodad användning. Resultatet visar att det finns ett flertal likheter mellan kvinnor och mäns användning av Instagram vilket befäster att användningen inte tycks vara olika bland könen.

Syfte: Att undersöka vilka strategier TV4 använt sig av i sin kriskommunikation i samband med att en medarbetare anklagats för sexuella trakasserier.

Teori: Situational Crisis Communication Theory, Retorisk Arena

Metod: Textanalytisk metod

Material: 13 texter publicerade mellan den 13 oktober 2017 och 23 november 2017 undersöks. Dessa texter är publicerade av Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Lulu Carter och TV4.

Resultat: Studiens huvudsakliga resultat visar på att TV4 främst använder sig av bortförklaring, förlåtelse, inställsamhet samt offer-strategin i sin kriskommunikation om Martin Timell-krisen. Ånger samt motattack förekommer också, men inte i lika stor utsträckning. Detta innebär att TV4 främst använder sig av strategier inom den återuppbyggande kategorin, dock förekommer även strategier inom de förnekande och förminskande kategorierna. Utifrån de kristyper som presenteras i Situational Crisis Communication Theory befann sig TV4 i en förebyggbar kris, vilket innebär att anses bära stort eller allt ansvar i krisen. I en förebyggbar kris rekommenderas genomgående användning av återuppbyggande strategier för en effektiv kommunikation, vilket TV4 inte var helt konsekventa i.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att få förståelse för hur idén om att kommunicera strategiskt kring arbetsgivarvarumärket har översatts i kommunen, enligt de respondenter som intervjuats

Teori: Översättningsteori

Metod: Kvalitativa djupintervjuer

Material: Sju stycken djupintervjuer med medarbetare från olika kommunikations- och HR- avdelningar i kommunen

Resultat: Respondenterna upplever det som självklart för kommunen att arbeta med strategisk kommunikation kring arbetsgivarvarumärket. De menar att kommunen behöver synas och kommunicera vad de kan erbjuda för att attrahera kompetens och uppnå deras övergripande samhällsuppdrag. Att idén med arbetsgivarvarumärke härstammar från den privata sektorn påverkar inte hur kommunen har översatt idén till deras organisation i någon större utsträckning, enligt flera av respondenterna. De menar att de kommunicerar likt med företag i den privata sektorn på grund av att de i slutändan konkurrerar om samma arbetskraft och kompetens. Det kan förstås som att respondenterna ser kommunen som en marknadsaktör på samma villkor som andra organisationer. Samtidigt är översättningen komplex på grund av kommunens karaktärsdrag som organisation i offentlig sektor. Därför adderar och subtraherar de element i översättningen för att tillvägagångssättet och innehållet av arbetsgivarvarumärket ska fungera i deras organisationskontext.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att utifrån ett feministiskt perspektiv undersöka Uppdrags gransknings reportage om Metoo och Fredrik Virtanen, och genom det diskutera ett fall av medierapportering i samband med Metoo som kallats för en ”backlash”. Studien fokuserar särskilt på hur Fredrik Virtanen framställs. Studien inkluderar också en diskussion om hur nämnda reportage förhåller sig till Metoo som motståndsrörelse(r).