Författararkiv: Daniel Mårtensson

DET LILLA EXTRA

Syfte: Att belysa mediebilden av kärlek i svenska dejtingprogram.

Teori: Anthony Giddens ​senmodernitet ​ . Eva Illouz, Byung-Chul Han, Emma Engdahl och Zygmunt Baumans teorier kring samtida kärlek och dejting – oförmågan att se “den andre” och kärlekens kommersialisering.

Metod: Kvalitativ, tematisk analys.

Material: Nio avsnitt av svenska dejtingprogram – tre avsnitt av ​Gift vid första ögonkastet, tre avsnitt av ​Bonde söker fru ​ och tre avsnitt av ​Love Island Sverige ​ – samt programmens format.

Resultat: Dejtingprogrammen framställer kärlek både i linje med och i motsättning till teoretikernas beskrivningar av den senmoderna kärleken som kommersialiserad och den senmoderna människan som oförmögen att se “den andre”. Analysen visar också att det finns en differens i hur formaten och deltagarna framställer kärlek.

“I BETALT SAMARBETE MED ..”

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor uppfattar influencer marketing på
Instagram i allmänhet och de eventuella skillnaderna i upplevelsen hos kvinnor från de
olika generationerna X, Y och Z i synnerhet.

Teori: Det teoretiska ramverket består av reklamens definition, reklamtrötthet, influencer
marketing, reklamens trovärdighet, avkodning, Uses and gratifications och
generationsforskning.

Metod: Kvalitativ metod i form av semistrukturerade samtalsintervjuer.

Material: Femton semistrukturerade samtalsintervjuer fördelat på generationerna X, Y och Z.

Resultat: Resultaten visar att det finns både likheter och skillnader med hur kvinnorna från de olika generationerna upplever influencer marketing på Instagram. Samtliga generationer visa god förmåga att pekat ut reklam i influencers flöden. De yngre generationerna ställer sig mer positiva till influencer marketing då den upplevs som personlig och relevant. Den äldre generationen är mer likgiltiga till fenomenet. Både generation X och Y uttrycker oro för hur yngre generationer påverkas av denna typen av reklam. Oron bekräftas då generation Z upplever att de blir negativt påverkade av reklamen.

EN STEREOTYPISK BILD I FÖRÄNDRING

Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för vilka föreställningar unga
kvinnor har om genus i Försvarsmakten och om Försvarsmaktens riktade
rekryteringskommunikation.

Teori: Hirdmans teori om genussystemet, Connells teori om genus i fyra dimensioner,
Stuart Halls teori om kodning/avkodning

Metod: Kvalitativa respondentintervjuer

Material: Studien baseras på tio semistrukturerade intervjuer med kvinnor mellan 18-24 år. Som diskussionsunderlag för intervjuerna användes fyra av Försvarsmaktens
kampanjfilmer.

Resultat: Resultaten visar att en bild av Försvarsmakten som en manligt präglad
organisation förekommer, men att denna bild befinner sig i ett förändringsskede på
väg mot en mer modern och jämställd bild. Resultaten visar även på en övervägande
positiv inställning till Försvarsmaktens riktade kampanjer.

EN INRAMNING AV HÄLSORISKER

Syfte: Att beskriva och jämföra hur fransk respektive svensk dagspress gestaltar hälsorisker i samband med covid-19. Vidare ämnar den här studien också till att kunna se hur dessa hälsoriskkommunikationsbudskap förhåller sig till respektive lands regerings strategier för hantering och bekämpning av viruset.

Teori: Gestaltningsteorin samt Hallin och Mancinis teoretiska ramverk för komparativa studier av mediesystem.

Metod: Kvalitativ textanalys

Material: Faktabaserade texter av nyhetskaraktär från dagstidningarna Le Monde och Dagens Nyheter under tidsperioden 13-19 mars respektive 11-17 mars.

Resultat: Resultatet visar att kvaliteten på informationen om riskomfattning delvis är bristfällig. Den gestaltas mer alarmistiskt i Le Monde än Dagens Nyheter, där det snarare återfinns tendenser att vilja minska oron för att dö i covid-19. Detta stämmer väl överens med tonläget för respektive lands regerings strategier för hantering och bekämpning av viruset. Dagstidningarnas sätt att informera om självförmåga är anpassat efter vilka restriktioner och åtgärder som tagits i landet. Sensationalismen är inte särskilt påtaglig i mitt undersökningsmaterial. Dramatiken i den verkliga händelseutvecklingen har varit stark och tidningarna har inte behövt höja rösten ytterligare. Vidare påvisar mitt urval av artiklar att episodiska ramen dominerar i nyhetsrapporteringen av hälsorisker relaterade till covid-19, men att den tematiska ramen inte är helt frånvarande. Både Le Monde och Dagens Nyheter visar på en transparens av osäkerhet som finns gällande det nya coronaviruset. Den gestaltade ovissheten återfinns dock inte på samma sätt i Le Mondes beskrivningar av covid-19-relaterade politiska beslut. Ansvarsfrågan uttrycks inte alltid manifest, vissa budskap återfinns latent i texten. Journalistiken i Dagens Nyheter innehåller fler budskap om individens personliga ansvar, både för sig själv och för andra. Kritiska frågor till statsmakten är mindre förekommande i den franska dagstidningen än i den svenska, vilket skulle kunna vara ett uttryck för det mediesystem respektive land är placerat i. Le Monde har under jämförelseperioden oftare än Dagens Nyheter fångat upp och skildrat hur vanliga människor påverkas av krisen. Fler artiklar tar utgångspunkt i människors individuella upplevelser och en iakttagelse är också att språket i många fall är mer målande.

DE LEENDE RYTTARNA

Syfte: Att undersöka hur kvinnliga och manliga ryttare porträtteras i specialiserad och ickespecialiserad
media.

Teori: Dagordningsteorin, Framing, Semiotik, Genus, Hegemonisk Manlighet, Hegemonisk
kvinnlighet

Metod: Kvalitativ innehållsanalys

Material: Elva texter från Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Tidningen Ridsport. Texterna
är publicerade mellan 18 augusti 2017 och 3 september 2017.

Resultat: Resultatet av den här kvalitativa innehållsanalysen visar att det skiljer sig mycket lite i hur de olika medierna skriver om ryttarna ur ett genusperspektiv. När det kommer till vilka genusmarkörer som görs framkommer vissa resultat som skiljer sig från den
tidigare forskningen. Det är inte ovanligt att männen porträtteras med typiskt
kvinnliga genusmarkörer, så som leenden, känslor eller värdesättande av relationer. På
samma sätt är det inte helt ovanligt att kvinnorna porträtteras med typiskt manliga
genusmarkörer så som att de är hårt arbetande eller fokuserade. Trots detta finns det en
tydlig könsmaktsordning där männen är överordnade kvinnorna. Den här könsmaktsordningen är inte explicit, exempelvis porträtteras alla ryttare leende oavsett kön. Slutsatsen blir dock att atleterna allt som oftast porträtteras som ryttare på olika nivåer av denna maktordning snarare än tillskrivs sina kön.

SHARENTING: ”MITT FLÖDE BESTÅR JU MESTADELS AV MITT BARN”

Syfte: Syftet är att undersöka vilka bakomliggande anledningar som gör att mammor väljer att publicera bilder på sina barn på Instagram och Facebook.

Teori: Studien utgår från Uses and gratifications samt teorier kring framställning online.

Metod: Kvalitativa djupintervjuer

Material: Fem kvalitativa djupintervjuer med mammor födda på 90-talet.

Resultat: Studiens resultat pekar på att mammor delar bilder på sina barn på Instagram och Facebook för att tillfredsställa behov kring att spara minnen, att få bekräftelse, social tillhörighet och informationsdelning. Resultatet visar att dessa behoven många gånger kan kopplas till en jakt på gemenskap. Gemenskapen kan i sig nås på olika sätt. Mammorna anser att de själva framställer sig så autentiskt som möjligt men kan uppleva att andras framställning är oäkta. Detta innebär att mammornas Sharenting ofta görs när de vill visa ett backstage, men eftersom varje användare själv väljer vad som ska publiceras och visas är det istället ett tydligt exempel på Meyrowitz definition av ”middle-region”.

UNDERWEAR FOR PEOPLE LIKE YOU AND MAYBE ME

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur kvinnorna i Lindex kampanj Underwear for people
like you and me framställs, samt undersöka hur kampanjen kan förstås utifrån en
större kontext gällande normativ femininitet, representation och inkludering.

Teori: Stuart Halls teorier kring representation, Beverly Skeggs teorier kring normativ
femininitet.

Metod: Kvalitativ textanalys med ECA- modellen.

Material: Samtliga bilder (12 stycken) i Lindex reklamkampanj Underwear for people like you
and me.

Resultat: Studien visar att det finns flera normbrytande, eller avvikande drag i Lindex kampanj men många delar är traditionella och normativt feminina. Modellerna bär exempelvis
inget hår på kroppen och miljön är något tillrättalagd. Resultaten i kvinnornas
framställning visar att flera kvinnor med normbrytande drag kompenseras med
normativa. Den enda person som genom exempelvis sitt hår riskerar femininiteten är
en äldre kvinna. Hon har däremot ett västerländskt utseende och mer smink än övriga.
Aktiviteten syftar också till förstärkande av femininiteten genom att bry sig om och ta
hand om det egna utseendet. Kvinnornas hållning är stabil vilket är ovanligt gällande
kvinnor i reklam. Bilderna är i de flesta fall tagna med ett öga-mot-öga-perspektiv,
vilket skapar en känsla va jämlikhet mellan betraktare och modell. Den enda bild som
skiljer är en bild som föreställer en kvinna som ammar, som snarare visar ett
ovanifrån-perspektiv vilket kan signalera underlägsenhet eller skörhet.

ÄR DAMERNAS BOLL LIKA RUND?

Syfte: Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan genus och nyhetsvärdering genom att jämföra herr- och damfotbolls exponering i svensk dagspress.

Teori: Critical mass, genuskontrakt, genussystem, glass ceiling, nyhetsurval, nyhetsvärdering, nyhetsvärderingsformel, pink ghetto, spegelbilden, sport och medier.

Metod: Kvantitativ innehållsanalys.

Material: 617 nyhetsartiklar från fyra svenska dagstidningar publicerade under fotbolls-VM för herrar 2018 och fotbolls-VM för damer 2019.

Resultat: Studiens resultat visar att herrfotbollsspelare får mer medieutrymme än damfotbollsspelare, även om damerna presterar högre än herrarna. Artiklar om damer har ett större fokus på privatliv och utseende än artiklar om herrar. Kvällspress rapporterar mer kring sport än morgonpress, men typ av medium påverkar inte könsfördelningen av sportnyheter. Kvinnor jämförs oftare med män än tvärtom, och fotboll refereras oftast till som fotboll på herrsidan, men som damfotboll på damsidan. Sportjournalister är oftast män, men kvinnliga sportjournalister rapporterar oftast kring damidrott.

KAN MODE VARA SCHYSST?

Syfte: Syftet med studien är att studera hur modeföretaget H&M förhåller sig till den kritik
de får angående sitt etiska ansvarstagande. Detta genom att studera hur de direkt
bemöter kritiken samt hur de in sina svar legitimerar sig i förhållande till CSR.

Teori: Image, Varumärke, Image repair, Legitimitet

Metod: Kvalitativ textanalys

Material: Studiens material består av 3 stycken filmer och 29 stycken texter om 90-250 ord
publicerade på H&Ms hemsida.

Resultat: Studiens resultat visar att H&M använder sig av en mängd olika strategier, både i
förhållande till image repair och legitimering. Studiens resultat visar även att H&M är
mer benägna att tillämpa defensiva strategier när de möts av kritik i förgår rörande
löner, arbetsvillkor och barnabete, till skillnad från frågor gällande klimat och
material. Företaget är även något mer benägna att legitimera sig med hänvisning till
sin sociala nytta.

Medborgarlöftet

Syfte: Att analysera vilken sorts kommunikation som dominerar den nationella polisens Facebookinlägg.

Teori: Fredriksson och Pallas myndighetsprinciper (2013) samt Mergels (2013) kommunikationsstrategier.

Metod: En kvantitativ innehållsanalys

Material: 500 Facebookinlägg från den svenska polisens nationella Facebooksida.

Resultat: Studiens resultat visar att den svenska nationella polisen använder sig av en push-strategi och att de främst kommunicerar inom det civilas principer på Facebook. Vilket innebär att de ger ut information som har ett samhällsintresse.