Titel: Text, textreklam och textliknade reklam – är det någon skillnad? Författare: Emelie Lindgren Arnoldsen & Victoria Arvidsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 27 (exklusive abstract, executive summary, källförteckning och bilagor) Antal ord: 12 595 (exklusive abstract, executive summary, innehållsförteckning, källförteckning och bilagor) Syfte: Att undersöka hur skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text uppfattas i tryckt nyhetspress. Metod: Kvalitativa respondentintervjuer Material: 12 respondentintervjuer och 13 tidningssidor. Huvudresultat: Studiens resultat visar på att skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text i tryckt nyhetspress uppfattas väldigt olika. Det framgår att det är väldigt svårt att ge ett tydligt svar på vad som är redaktionell text respektive reklam. I det fall då reklamen är tydligt märkt, till exempel helsidesannonser där det inte finns något redaktionellt innehåll i anknytning, hade respondenterna inga svårigheter att urskilja det som reklam. När det istället rörde sig om textreklam och textliknande reklam som befann sig i anknytning till det redaktionella innehållet var det svårare för respondenterna att urskilja vad som var vad. Det finns alltså en gråzon som är fri att utnyttja när det inte tydligt framgår i vilket syfte en text är skriven.

Titel: To digitize or not to digitize – that is the question Författare: Natasa Gavric & Dejana Skakic Uppdragsgivare: Härryda kommun Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal: 40 exklusive bilagor Antal ord: 14 967 Syfte: Att undersöka på vilket sätt invånarna i Härryda kommun vill få information i en tid av ett förändrande medielandskap och om Info-bladet idag är rätt kanal. Metod: Kvantitativ studie genom enkätundersökning Material: 276 svar Huvudresultat: Resultatet visar i linje med teorin att skillnaderna i medievanor skiljer sig bland de olika invånargrupperna. Tillgången till de olika medieteknikerna skiljer sig beroende på ålder, kön och utbildning men måste också ses i förhållande till mediestrukturen. Överlag ser man en positiv inställning till Info-bladet som kanal även om man bland de allra yngsta åldrarna i högre utsträckning är positiva till en digital kanal än andra. Viktigt att ha i åtanke är dock att den allra yngsta gruppen också är de som läser minst. Samtidigt måste man tänka på att dessa också blir äldre, och det blir även deras medievanor. Historien talar för att de digitala och traditionella medierna kommer existera sida vid sida där man ser tillbaka på historien där radion inte slogs ut av tv:n och inte heller tv:n av de streamade kanalerna.

Titel: ”Man skulle ju aldrig lägga upp en ful bild på sig själv liksom”. Författare: Ronja Rieman Kurs: C-uppsats inom medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårtermin 2014 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord: 23.553 ord inklusive bilagor (19.407 ord exklusive titelblad, innehållsförteckning, executive summary, abstract, referenser och bilagor) Antal sidor: 46 sidor inklusive bilagor) Syfte: Studien undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om och erfarenheter av utseendefokus på Instagram och om de anser att det kan !nnas en påverkan på deras självbild. Metod: Kvalitativa gruppintervjuer med totalt tolv personer. Material: Tre gruppintervjuer med unga kvinnor, 15-24 år, som är aktiva användare av Instagram. Huvudresultat: Denna studie har visat att unga kvinnor söker sig till Instagram för social interaktion, underhållning, tidsfördriv och frihet att kunna påverka hur de framställer sin ”online-identitet”. Samtidigt upplever de att Instagram är stress- och beroendeframkallande. Kvinnornas relation till Instagram kan beskrivas som komplex och i viss mån motsägelsefull. Studien visar vidare att unga kvinnor upplever att ett fokus på utseendet !nns på Instagram. Det kan bland annat identi!eras genom att många unga kvinnor publicerar en stor andel bilder som visar ett fördelaktigt utseende på deras ansikte eller kropp. Många av kvinnorna upplever prestationsångest och stress över att inte leva upp till skönhetsidealen på Instagram. De uppger också att självbilden kan påverkas av bekräelsen man får på Instagram. Vissa ser denna bekräelse mer som en bonus och lägger ingen större vikt vid den, medan vissa andra betraktar bekräelsen som en tävling som bidrar till hur omtyckt man är. Ålder och personlig mognad verkar ha en stor påverkan på kvinnornas åsikter kring bekräelse och självbild.

Titel Sensing social media: En studie om sociala medier som informationskälla på en organisation Författare Johan Larsson Handledare Bengt Johansson Uppdragsgivare Current Model Quality, Volvo Personvagnar AB Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Institution Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin Höstterminen 2013 Sidantal 48 (exklusive bilaga) Antal ord 19 365 Syfte Att undersöka och kartlägga Volvo Current Model Quality:s arbete med sociala medier idag och utifrån detta samt relevant teori och tidigare forskning ge förslag på framtida arbete med sociala medier som informationsintag. Metod Kvalitativ respondentintervju Material Sex (6) intervjuer med individer anställda vid Volvo Current Model Quality som till en högre grad använder sig av sociala medier i arbetet. För införskaffandet av övergripande information kring sociala medier på Volvo Personvagnar AB och Volvo Personbilar AB utfördes också fyra (4) informantintervjuer. Huvudresultat Sociala medier arbetas med till en högre grad av sex av trettioen anställda inom ”Teknisk support och produktuppföljning”. Dessa sex individers arbete varierar i form och användningsområdena som ses för sociala medier varierar också stort. De sex individerna är innovators för sitt arbete med sociala medier och har sina egna förståelser för vad sociala medier är. Organisationen i sin helhet har inte kommit långt i vare sig sensemaking-processen eller införandet av innovationen ”sociala medier i arbetet”. För ett större arbete med sociala medier krävs informationsinhämtningsverktyg, en öppenhet till förändring, kommunikation kring sociala medier och utbildning till de som ska arbeta med dem.

Titel Feminismen har sp arat ur: En retorisk analys av Fittstim – min kamp Författare Jennifer Marin Hummelin & Kristina Sandin Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin V årterminen 2014 Handledare Gabriella Sandstig Sidantal 60 (inklusive bilagor) Antal ord 19 834 Syfte Att studera hur argumentationen ser ut i avsnittet Har feminismen sp årat ur? i Sveriges Televisions programserie Fittstim – min kamp. Metod En retorisk analys. Material Första avsnittet i programserien Fittstim – min kamp. Huvudresultat Avsnittet driver tesen att feminismen har sp årat ur. Till stöd för tesen argumenteras det för att dagens feminism är medial, splittrad, extrem och onödig. Intervjupersonerna stödjer argumentationen som i huvudsak sker implicit. Avsnittet appellerar främst till tittarens känslor, snarare än till hens förnuft. Genomgånde samverkar olika retoriska element som tal, kroppsspr ak, mimik, ljud och bild för att rama in det som tittaren ser och hör.

Titel: ”Sen ser jag boken lite som skräpmat. Man bara trycker ner den för att det ska ta slut fort”. En kvalitativ studie om kvinnors uppfattningar om fenomenet Fifty shades of Grey Författare: Anna Borglin Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Gabriella Sandstig Sidantal: 32 (exklusive bilagor) Antal ord: 11 005 Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors uppfattningar om fenomenet Fifty shades of Grey som ett fall av populärkultur efter boken Fifty shades of Grey. Metod: Kvalitativ metod i form av en receptionsanalys Material: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnor Huvudresultat: Resultatet visar att kvinnorna uppfattat innehållet i boken Fifty shades of Grey (2011) och KappAhls underklädesreklam Fifty shades of Grey by KappAhl (2013) på olika sätt. Reaktionerna kring hur förhållandet man-kvinna beskrivs skiljer sig åt, likaså bilden av kvinnan som beskrivs. Respondenterna anser att det finns ett visst motstånd till boken i samhället men att den stora uppmärksamheten bidragit till en ökad acceptans. Kvinnorna ansåg att böckerna hade skapat många intressanta diskussioner kring hur de uppfattade innehållet och fenomenet. Huvudargumenten till att de läste boken var att den uppmärksammats i media eller efter vänners rekommendationer. De menade att boken innebar en flykt in i en fantasivärld likt andra böcker.

Titel Ny marknad, nya villkor. En kvalitativ studie om Försvarsmaktens kommunikation efter avskaffandet av den allmänna värnplikten. Författare Julia Carlsson & Kimberly Åkerström Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2013 Handledare Marie Grusell Uppdragsgivare Forskning för militär & försvar, Karl Ydén Sidantal 43 (inklusive bilaga) Antal ord 14 373 Syfte Att undersöka mottagarnas uppfattningar om Försvarsmakten och en av deras reklamkampanjer. Metod och material Tio kvalitativa respondentintervjuer, under vilka vi har visat tre olika reklamer från kampanjen Det är mycket nu. Huvudresultat Respondenternas har liten kunskap om Försvarsmakten. De har inte så stor känslomässig uppfattning om dem heller. Deras attityd är därför inte särskilt djupt förankrad. Över hälften av intervjupersonerna blir intresserade av Försvarsmakten utifrån de reklamer som vi har visat för dem. De gör på så vis en dominant tolkning och tolkar det på det sätt som Försvarsmakten önskar med sitt budskap. De flesta vill dock få mer information om verksamheten genom dessa eftersom de inte söker efter den på egen hand.

Titel: Vägen till läraryrket – en kvantativ studie om förbättrade informationsvägar från Lärarutbildningsnämnden. Författare: Malin Lundahl Uppdragsgivare: Lärarutbildningsnämden, LUN. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Jan Strid Sidantal: 48 s. exklusive bilagor. (75 s. inklusive bilagor) Antal ord: 11 831 (exklusive executive summary) Syfte: Att förklara hur lärarstudenterna uppfattade informationen från LUN innan de ansökte till Lärarprogrammet vid Göteborgs Universitet. Metod: Kvantitativ enkät som gick ut till de elever som antogs till Lärarprogrammet på Göteborgs Universitet höstterminen 2011 samt vårterminen 2012. Sammantaget skickades enkäten ut till 954 respondenter, varav 130 svarade. Material: Digitalt förvarande enkätintervjuer från 130 studenter som antogs till Lärarprogrammet på Göteborgs Universitet höstterminen 2011 samt vårterminen 2012. Huvudresultat: Studien visade att merparten av de lärarstudenter som besvarade enkäten är mellan 19-24 år. Därutöver är majoriteten utav de manliga lärarstudenterna antagna vid ämneslärarprogrammet, medan exempelvis det inte finns några manliga förskolelärare. Bland de kvinnliga respondenterna såg fördelningen ut mer jämn ut. Utefter de resultat som framkommit vid denna studie bör Lärarutbildningsnämnden i framtiden lägga sina resurser på personlig marknadsföring, exempelvis i form av föreläsare vid skolor, men även personer med makt i samhället som föreläser vid olika skolor och påpekar yrkets relevans. Ytterligare behövs fler manliga marknadsförare för att öka antalet män vid utbildningen. Om tidigare forskning har rätt, skulle alltfler män leda till en ökad status och på så vis fler som sökte in. Vidare borde LUN lägga resurser på marknadsföring online, exempelvis genom sidor såsom www.studera.nu. Utefter studiens resultat framgår att exempelvis Facebook inte är en god marknadsförare då det är få som uppmärksammar informationen. Detta skulle kunna förklaras i att Facebook huvudsakligen tillgodoser andra behov före information. Vidare föreslås att LUN, genom redan existerade lärarstudenter, utför fokusgrupper för att få information kring vad som lockade de nuvarande lärarstudenterna, för att sedan spela på dessa behov.