Kategoriarkiv: Examensarbete

thumbnail of 878-1

Slaget om skolpengen

Titel Slaget om skolpengen – En intervjustudie av fyra gymnasierektorers uppfattningar om gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i Göteborg Författare Anders Pålsson Kurs Interdisciplinärt examensarbete inom lärarprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Jan Strid Sidantal 61s Syfte Undersöka hur gymnasierektorer ser på gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i Göteborg. Metod Kvalitativa informantintervjuer Material Transkriberade informantintervjuer med två kommunala rektorer och två friskolerektorer på verksamma gymnasieskolor i Göteborg. Huvudresultat Resultatet pekar bl.a. på att rektorerna anser att gymnasiemarknadsföringen i Göteborg har blivit mer informativ och att de reklamiska inslag som uppges ha varit vanliga under början av 2000-talet upplevs ha blivit färre, detta trots att gymnasiemarknaden idag beskrivs som hårdare än någonsin. Resultatet indikerar också att rektorerna anser att skolans rykte är avgörande för att lyckas som skola och att personliga möten på mässor och öppna hus med blivande elever är överlägset andra kampanjmetoder.

thumbnail of 879-1

Hundra år av svenska valaffischer

Titel Hundra år av svenska valaffischer: Ett kulturarv som rymmer dramatik, klasskamp, ideologiska motsättningar, propaganda, smutskastning, humor och en unik bildskatt Författare Tina Hildebrand Kurs Examinationsarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin Höstterminen 2013 Handledare Nicklas Håkansson Sidantal 44 inklusive bilaga Syfte Syftet med denna studie är att belysa förändringar i hur partierna har använt valaffischer för att locka väljare under det senaste seklet. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material En databas med 1 410 svenska valaffischer från åren 1911-2010 Huvudresultat Studien visar att andelen ideologiska budskap minskar och att andelen sakfrågor ökar över tid. De sakfrågeområden som dominerar är arbetsmarknad och social välfärd. Partierna är i huvudsak trogna sina ideologier, vänsterpartierna i något högre grad än höger- och mittenpartier. Tillsammans med sakfrågor används logos, till ideologiska budskap används pathos. Kombinationen sakfråga & logosargument används främst av vänsterpartier under åren 1911-1985 sedan av mittenpartier, 1988-2010. Kombinationen ideologi & pathos används mest av högerpartier (1911-1973), sedan av vänsterpartier (1976-2010). Layouten består i 24 procent av affischerna endast av text och det finns en ökande trend att använda textaffischer, 60 procent består av text & bild. I 15 procent av affischerna avbildas en eller flera partirepresentanter och det finns en ökande trend över tid. Affischer med endast text kombineras främst med ideologi under åren 1911-2002 och därefter med sakfråga. Partirepresentanter marknadsförs i 90 procent av fallen med ethosargument. Antalet affischer med direkt attack på motståndare var störst 1911-1973. Vänsterpartierna står för 54 procent av alla attacker.

thumbnail of 880-1

Intranätet SIW

Titel ”Intranätet SIW”. En kvantitativ studie av vilken syn medarbetarna på Södra Älvsborgs sjukhus har på intranätet. Författare Boel Rosbäck Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin Höstterminen 2013 Handledare Jan Strid Sidantal: 41 Antal ord: 9611 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka ett intranäts användarvänlighet ur anställdas perspektiv. Metod och material Kvantitativ metod där 600 webbenkäter skickades ut via mail till ett slumpmässigt urval av anställda på Södra Älvsborgs sjukhus. 400 enkäter skickades till vårdpersonal, 200 till administrativ personal. Huvudresultat Av utsända enkäter återkom endast 160, 85 från vårdpersonal (21,5 %) och 75 (37,5 %) från administrativ personal. Resultatet visar att de anställda på SÄS ofta använder intranätet i sitt jobb för att få reda på nyheter och att innehållet på webbsidan ofta är föremål för diskussion på arbetsplatsen. Däremot används inte sidan som kommunikationsmedel. De kritiska synpunkter som framkommit visar att många tycker att det är svårt att hitta det man letar efter och att man ofta hamnar fel i sitt sökande. Bland vårdpersonalen anger något flera att tidsbrist är ett skäl att inte använda intranätet. I denna grupp anger också flera att de upplever tekniska problem.

Träningsreklam (o)realistisk?

Titel: En kvalitativ undersökning om unga vuxnas uppfattningar om Friskis & Svettis träningsreklam. Författare: Raquel Dos Santos och Cecilia Johansson. Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap på kandidatnivå. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2013. Handledare: Marie Grusell. Sidantal: 49 sidor inklusive bilagor Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad unga vuxna har för uppfattningar om Friskis och Svettis träningsreklam. Metod: Två kvalitativt semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Material: Analysen baseras på två fokusgrupper med åtta stycken deltagare (fyra kvinnor och fyra män) i åldrarna 18-30 från Katrineholm och Göteborg. Slutsatser/Huvudresultat: Undersökningen har visat att inställningen och uppfattningen om Friskis & Svettis träningsreklam ser olika ut beroende på vem man är, vad man har för bakgrund, vad man har för kön och så vidare. Det framkom tendenser i undersökningen som talade för en besvikelse bland deltagarna vad gäller Friskis & Svettis som organisation. Besvikelse över att kampanjen gav en känsla av konventionell inriktning var tydlig bland deltagarna. Kampanjen ansåg dem påminde mer om något som SATS eller någon annan gymkedja skulle marknadsföra, vilket de flesta av deltagarna var ense om att det inte tycker går i linje med Friskis & Svettis värderingar. Undersökningen har även visat att målgruppens attityd till dagens skönhetsideal är heterogen, somliga talade om att ”stark är det nya smala” som ett nytt ideal medan andra gav uttryck till att dagens skönhetsideal inte är hållbar eller realistisk, och som en konsekvens av detta mår många unga dåligt då de inte kan uppnå det ideal som medierna framställer. Dem ansåg att det som bör förändras är de normer som skapar de premisser och riktlinjerna som de flesta företag går efter i skapande av till exempel träningsreklam. Problemet menar dem ligger i de missvisande föreställningar som cirkulerar i samhället. Vissa av deltagna pratade om dagens ideal som en trend. At skönhetsidealet har förändrats från ”size zero” till stark som det nya smala eller ”strong is the new skinny”, vidare menade den att idealet inte är ouppnåelig. Avslutningsvis kan vi konstatera att alla deltagarna var ense om att begreppet identitet är svårdefinierat och att det i själva verket handlar om personliga värderingar och tolkningar när det kommer till ens egen identitet samt att ordet kan betyda olika saker.

thumbnail of 881-1

Det mediala köttet.

Titel: Det mediala köttet. En studie om hur den svenska pressen skildrar köttkonsumtion mellan åren 2002-2012. Författare: Lisa Jansson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal exklusive bilaga: 38 sidor Antal ord: 9527 Syfte: En deskriptiv studie om hur köttkonsumtion har skildrats i svensk dagspress mellan åren 2002-2012. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Artiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan åren 2002-2012, hämtade från mediearkivet Retriver. Sammanlagt samlades 131 artiklar in. Huvudresultat: Resultatet som denna studie lett fram till visar att över tid har det skett en förändring i rapporteringen av köttkonsumtion som ligger i tiden enligt tidigare studier. Artiklarna som studerats har alla varit övergripande positiva till en minskad köttkonsumtion, men med vissa undan tag. De artiklar som var positiva hänvisar oftast till FN:s Miljöorgan och liknande rapporter. Dock är de flesta artiklar från alla fyra tidningarna överens om att en minskning av köttkonsumtionen måste ske för miljöns skull. Det är mestadels nyhetsartiklar som befinner sig bland de studerade artiklarna och Aftonbladet och Expressen är de tidningar som har mest ledare och debattartiklar. Mediebilden är övergripande positiv till en minskad köttkonsumtion.

thumbnail of 887-1

”Jag är journalist”

Denna studie har visat att journalister har en stark yrkesidentitet som är nära sammankopplad med idealen. De har påpekat vikten av ideal som berättande av komplicerade skeenden och granskning, och även problematiserat dem. Respondenterna tenderar även att knyta samman kring idealen vid påfrestningar från PR-kupper. Realtionen mellan journalister och PR-aktörer är komplicerad, vilket även kan utläsas i denna uppsats genom de åsikter journalisterna uttrycker om fenomenet PR-kupp. Respondenterna med flera yrkesverksamma år beskrev sig som trygga i sin situation även om PR-kuppen ifrågasätter en del av idealen medan de med färre år beskrev en större osäkerhet och rent av en rädsla för att misslyckas genom att ha publicerat en osanning. Journalister inom public service upplevde att det skulle få stora konsekvenser om de begår misstag och misslyckas med sitt uppdrag, vilket vi inte såg på samma sätt hos journalister inom kommersiella organisationer. Resultatet visar även att journalisterna upplever det komplicerat att växla mellan att vara privat- och yrkesperson. Journalisterna med mindre erfarenhet tenderar att ha svårare för växlingar i identitetens refleixvitet än journalister med längre erfarenhet. Överlag visade resultatet att yrkesverksamma år i branschen hade större betydelse för respondenternas uppfattning och upplevelser än huruvida de arbetade inom public service ellr kommersiellt.

thumbnail of 867-1

I fädrens spår för framtids valsegrar

Titel: I fädrens spår för framtids valsegrar – En kvalitativ studie om valaffischeringens roll i den lokala valkampanjen Författare: Daniel Hermansson & Albin Nordin Handledare: Nicklas Håkansson Uppdragsgivare: Göteborgs universitet Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG Sidantal: 47 (inklusive abstract, referenslista och bilagor) Antal ord: 17346 Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur svenska partiers kommunala valledare ser på valaffischens roll i en alltmer professionaliserad och medialiserad politisk kommunikation. Metod: Den kvalitativa samtalsintervjun Material: Studien bygger på sex samtalsintervjuer med valledare i två kommuner. Huvudresultat: Vår studie visar på att valaffischering i mångt och mycket upprätthålls av traditioner och förväntningar på hur en valrörelse ska se ut. Affischeringen upplevs som resurskrävande och det är ofta de personella resurserna som sätter ramarna för omfattningen. De lokala partiföreningarna gynnas av att partierna centralt har professionaliserats och är i många fall beroende av stöd uppifrån. Man hanterar ändå affischeringen på ett professionellt sätt med målgruppsanpassning och en insikt om betydelsen av en lokal valkampanj som budskapsmässigt och grafiskt harmonierar med den nationella. De vänder sig i första hand till en väljararena men menar ändå att affischeringen kan ha en mobiliserande effekt på den interna arenan.

thumbnail of 882-1

Vem behöver lokala nyheter?

Titel Vem behöver lokala nyheter? Författare Emelie Dimberg och Julia Ingemarsson Uppdragsgivare Dagspresskollegiet vid DEMICOM och SOM–‐institutet Handledare Mathias Färdigh Kurs Examensarbete i medie–‐ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2014 Ord 19 002 Syfte Syftet är att undersöka unga vuxnas relation till lokala nyheter i jämförelse med internationella, samt hur de tar del av dessa nyheter. Metod Kvalitativ analys i form av strukturerade fokusgruppintervjuer Material Intervjuer med sammanlagt elva respondenter vid tre fokusgruppintervjuer Huvudresultat Det finns hos målgruppen skillnad i uppfattning av begreppet lokalt, vilken påverkas av tiden man befunnit sig på orten och tidigare erfarenheter. Den gemensamma åsikten är dock att en lokal nyhet ska angå individen direkt eller indirekt. Respondenterna i undersökningen anser att lokala nyheter är viktiga, men intresset att ta del av dessa är litet och behoven små. Behovet att ta del av internationella nyheter anses däremot starkare hos målgruppen och även intresset och vikten av dessa bedöms vara större på grund av globaliseringen. Främst handlar det om att målgruppen vill vara uppdaterad och ha en förståelse för resten av världen, eftersom den uppfattas påverka dem i stor grad. När det gäller medieval är det främst internetbaserade nyheter och sociala medieplattformar via mobilen som används. Via dessa kanaler tar respondenterna del av både globala och lokala nyheter. De lokala nyheterna tas dock främst del av muntligt i sociala sammanhang, till skillnad från de internationella nyheterna där ovannämnda kanaler till störst del används. Dagspressläsandet är generellt lågt hos målgruppen och dagstidningar i pappersupplaga anses inte ha en ljus framtid.

thumbnail of 868-1

Bloggen i dagens medielandskap

Titel: Bloggen i dagens medielandskap -­ En studie om bloggares samarbe-­ ten med externa aktörer Författare: Lena Andersson och Amanda Grynge Uppdragsgivare: More PR Kurs: Examensarbete i Medie-­ och kommunikationsvetenskap. Institutio-­ nen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Univer-­ sitet. Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 46 Syfte: att undersöka bloggares uppfattning om att samarbeta med externa aktörer. Metod och material: Kvalitativa respondentintervjuer. Analysen baseras på 9 intervjuer med bloggare. Huvudresultat: Bloggarna anser att samarbetet med externa aktörer kan påverka den bild som läsarna har av dem. De samarbetar därför bara med aktörer som har liknande värderingar och preferenser som de själva och som stämmer överens med hur de vill framstå på bloggen. De samarbeten som görs ska också komma läsarna till gagn genom att generera ett innehållsmäs-­ sigt mervärde på bloggen. Det är också viktigt för bloggarna att de uppfattas som trovärdiga vilket också blir avgörande i valet av samarbetspartners. Vissa väljer helt bort att samarbeta med externa aktörer då de tror att deras trovärdighet kan skadas av det. Andra väljer att göra samarbeten men är noga med att göra det på ett sätt som inte skadar trovärdigheten genom att bara göra samarbeten som är relevanta för läsarna och ämnet på bloggen samt att vara selektiva och inte göra för många samarbeten. De fördelar med samarbeten som bloggarna uppger är ekonomiska vinster, ett mervärde för sina läsare, nyttiga kontakter i yrkeslivet och jobbmöjligheter. De negativa aspekterna av samarbeten med externa aktörer som lyfts fram är att bloggar-­ na upplever att de tappar kontrollen över bloggen och innehållet på den, för-­ sämrad trovärdighet samt att vissa anser att det kan missgynna läsarna och i förlängningen bloggen. Flera uppger att de lagar och regelverk som styr samarbeten med externa aktörer är otydliga. De flesta anser att det är lättare att samarbeta med externa aktörer utan kommersiellt syfte men framhåller att de inte gjort detta i hög utsträckning.

thumbnail of 883-1

Text, textreklam och textliknade reklam – är det någon skillnad?

Titel: Text, textreklam och textliknade reklam – är det någon skillnad? Författare: Emelie Lindgren Arnoldsen & Victoria Arvidsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 27 (exklusive abstract, executive summary, källförteckning och bilagor) Antal ord: 12 595 (exklusive abstract, executive summary, innehållsförteckning, källförteckning och bilagor) Syfte: Att undersöka hur skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text uppfattas i tryckt nyhetspress. Metod: Kvalitativa respondentintervjuer Material: 12 respondentintervjuer och 13 tidningssidor. Huvudresultat: Studiens resultat visar på att skillnaden mellan textreklam, textliknande reklam och redaktionell text i tryckt nyhetspress uppfattas väldigt olika. Det framgår att det är väldigt svårt att ge ett tydligt svar på vad som är redaktionell text respektive reklam. I det fall då reklamen är tydligt märkt, till exempel helsidesannonser där det inte finns något redaktionellt innehåll i anknytning, hade respondenterna inga svårigheter att urskilja det som reklam. När det istället rörde sig om textreklam och textliknande reklam som befann sig i anknytning till det redaktionella innehållet var det svårare för respondenterna att urskilja vad som var vad. Det finns alltså en gråzon som är fri att utnyttja när det inte tydligt framgår i vilket syfte en text är skriven.