Titel: Nya tider – En kvalitativ studie om socialdemokratiska opinionsledares uppfattningar om tidningen Ny tid Författare: Henrik Gudmundsson & Mathias Hvit Handledare: Jan Strid Uppdragsgivare: Ny tid Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG Sidantal: 54 (inklusive abstract, referenslista och bilagor) Antal ord: 19 009 Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad socialdemokratiska opinionsledare i Göteborgsområdet har för uppfattningar om Ny tid, på papper såväl som på nätet. Metod: Den kvalitativa samtalsintervjun Material: Studien bygger på tio samtalsintervjuer med socialdemokratiska opinionsledare som besitter formella positioner och är utspridda över olika delar av partiet och arbetarörelsen. Huvudresultat: Resultatet visar på att opinionsledarna har användning för tidningen på olika plan. Innehållsmässigt skiftar motiven för användning, där vad som efterfrågas i större skala grundar sig i ett identifikationsmotiv. Det påvisas även att sociala samt underhållande motiv utgör en stor del av läsningen. Vidare finner opinionsledarna olika funktioner med papperstidningen och internet. Papperstidningen är bättre till längre, mer avslappnad läsning. Internet främsta funktioner ligger i snabbheten, tillgängligheten, interaktiviteten, spridnings- och delningsmöjligheten. Ny tids webbsida uppfattas inte uppfylla dessa funktioner idag.

Titel: När debatten tystnar – En kartläggning av hur genusforskning skildras i svensk press Författare: Sanna Andersson och Sofia Johansson Kurs: MK1500, Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 51 sidor/16 142 ord Syfte: ”Att kartlägga och analysera hur ämnet genusforskning skildras i svensk press samt vilka som hörs” Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: 425 artiklar som fångats upp av sökordet genusforsk* i fjorton svenska tidningar mellan 1 januari 2008 – 31 december 2012 Huvudresultat: Vårt resultat visar att artiklar där genusforskning nämns främst hamnar på nyhetsplats. Det sakområde genusforskning främst figurerar inom är kultur och väldigt få artiklar har ett huvudsakligt fokus på genusforskning. Den svenska pressen skriver övervägande neutralt om genusforskning, men vi har även funnit en större andel positiva artiklar jämfört med de av negativ karaktär. Genusforskare är nästan aldrig skribenter till artiklarna där genusforskning nämns. Genusforskare är citerade i hälften av artiklarna de nämns i. Vårt resultat visar på en ökning av antal publicerade artiklar innefattande vårt sökord åren 2008-2012. Artiklarna har under vår femårsperiod minskat i negativitet och ökat i positivitet. Andelen debattartiklar har minskat, så även det sammantagna åsiktsmaterialet.

Titel: Kommun i aktion via kommunikation – en studie om Vara kommuns profil och image Författare: Sophia Drejenstam och Susanna Odin Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 19 968 Syfte: Att beskriva vilken uppfattning nyinflyttade till Vara kommun har om kommunen samt förklara varför uppfattningarna ser ut som de gör. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Studien bygger på sex stycken intervjuer av respondentkaraktär. Huvudresultat: Individens uppfattning om Vara kommun (innan, under och efter flytten) beror på i vilken fas av flytten som individen befinner sig. Beroende på i vilken fas i flytten individen befinner sig får också individuella förklaringsfaktorer, såsom individens sociala förutsättningar, individens samhällssyn och individens medieanvändning, genomslag för individens uppfattningar om kommunen. De nyinflyttade till Vara kommun uppfattar olika aspekter av Vara kommun på ett positivt eller negativt sätt. Studiens huvudresultat inbegriper också att det finns en diskrepans mellan Vara kommuns profil och den image som de nyinflyttade har av kommunen, framförallt vad gäller kommunens satsning på entreprenörskap.

Titel Från avståndstagande till erkännande – om opinionsbildning och politisk kommunikation med lagändring som mål. Författare Carlos Nalvarte V. Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 HT11. Handledare Bengt Johansson, JMG. Nyckelord Politisk sluss, livshistoria, livshistoriebegreppet, sakfrågor, sakfrågekomponenter, opinionsbildning, åsiktsbildning, lobbying, politisering, avpolitisering. Keywords Political gateway, life-history, saliency, public opinion, political issue, spiral of silence, lobbying, opinion intensity, policy making Uppsatsen överväger olika teorier om politisering och politisk kommunikation tillsammans med informantintervjuer med representanter från RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) och YIMBY (Yes In My Backyard) för att genom teoriutveckling presentera en modell för politisk kommunikation och opinionsbildning. Modellen bygger främst på sakfrågors politiseringsgrad hos partierna och intressegrad hos medborgarna. Uppsatsen avgränsas genom att fokusera på obundna tvärpolitiska organisationer som hartillgång till begränsade resurser och som är verksamma i Sverige. Uppsatsens analys fokuserar på politisering av sakfrågor och intresset för sakfrågan hos medborgarna. Slutdiskussionen strävar efter att ge en klar och verklighetstrogen bild av utmaningarna som en opinionsbildande organisation möter i dagens Sverige. Följande resultat presenteras: Politiker och politiska partier tar ställning i sakfrågor genom att politisera sakfrågorna och välja de sakfrågeobjekt som bäst passar partiets ideologiska retorik. Därmed är det inte nödvändigt för en organisation att alltid politisera sina sakfrågor. Politiker väljer främst att ta ställning i sakfrågor som bäst passar partiets ideologi, om det finns strategiska fördelar med att ta ställning eller om medborgarnas intresse når en punkt då sakfrågan inte längre kan ignoreras. Uppsatsen etablerar en enkel modell för att uppskatta en sakfrågas politiseringsgrad beroende på den politiska retoriken kring frågan.

Titel: Nyanlända invandrare och deras medievanor Författare: Joel Abrahamsson Uppdragsgivare: Hadda Konsult AB Kurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagor Syfte: Att undersöka hur nyanlända invandrares medievanor ser ut, utifrån tre aspekter; medieanvändning, hur aktiv man är vad gäller införskaffande av samhällsinformation och faktorer som påverkar val av tillvägagångssätt för att tillskansa sig information. Metod: Enkätundersökning med 47 frågor och sex svarsalternativ på de flesta frågorna. Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlända invandrare som genomförde samhällsorientering vid Göteborgs enhet för samhällsorientering för nyanlända invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som får uppehållstillstånd av asylskäl eller är anhörig till någon med uppehållstillstånd av asylskäl. Huvudresultat: Nyanlända invandrares medievanor är till stor del precis lik den svenska befolkningens medievanor. Detta innebär att tidigare forskning och teorier till stor del går att tillämpa på gruppen. Endast vad gäller sociala medier och nyheter via Internet går det att se någon skillnad. Där är nyanlända invandrare betydligt aktivare. Nyanlända invandrare är aktiva också vad gäller sökandet efter samhällsinformation. Vid kommunikation med nyanlända invandrare är språket en viktig faktor att ta hänsyn till. Vid enklare budskap till gruppen som helhet fungerar budskap på svenska men när det gäller budskap av mer omfattande eller komplext slag krävs översättning av budskapet till individens hemspråk. Utöver detta redovisas frekvensen för användning av respektive medium som undersökts i denna studie i tabeller under avsnittet Resultat och analys.

Titel:”Gapa så får du en release. Svälj den så anses du samarbetsvillig” Konstruktionen av journalistrollen i tidningen journalisten 1960-2010 Författare: Sanna Lindmark Kurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Hösttermin 2012 Uppdragsgivare: Jenny Wiik JMG Handledare: Jenny Wiik Sidantal: 47 Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av journalistrollen i tidningen Journalisten under 50 år, 1960-2010 Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Journalistförbundets facktidning Journalisten årsutgivningar; 1960, 65, 70, 75, 80, 85, 90, 95, 2000, 2005 och 2010. Huvudresultat: Konstruktionen av journalistrollen har skapats ur olika diskurser under perioden från professionaliseringens start 1960 fram till idag. Journalistrollen har ständigt blivit omdefinierad i takt med medielandskapets förändring. I Journalisten har diskussioner kring det journalistiska uppdraget, utbildningen och proffesionens gränser varit centrala under studiens undersökningsår. Journalistrollen har blivit färgad av faktorer som avpolitiseringen av pressen, utbildningens etablering, etermediernas framväxt och dess avmonopolisering, reklamens och internets framväxt. Under 60-talet gestaltas en ”neutral rapportör” i empirin som under 70-80 ersätts av en journalist som vill granska och påverka, ett ”tredje-statsmaktideal” befästs. Idealet kommer att under 90-talet bli hotat av en växande lobbybransch och reklamens etablering i mediefältet vilket påtvingar en ökad objektivitetsnorm inom yrket. Under 2000-talet försöker journalisterna ”ta tillbaka” sitt samhällsuppdrag som den ”tredjestats-makten” och möter svårigheter när nya aktörer (bloggosfären och sociala medier) får makt inom det journalistiska fältet. I empirin gestaltas journalistrollens svåra kamper för att behålla professionens autonomi och altruism under medielandskapets förändring. Debatterna kring gränsdragningarna mot andra sfärer har varit viktiga för det journalistiska fältets legitimering under hela perioden. Dock har tonen gentemot marknaden förändrats genom åren. I början av perioden uttrycktes en distansering men som under de senare undersökningsåren utvecklats till en integrering. Utifrån de olika teman studien har behandlat är det som tydligast framgår en sammanflätningen mellan den journalistiska diskursen och marknadens diskurs. Motpolerna har nu flytit samman och skapat en gemensam och ny diskurs.

Titel: Vallöften i lokala medier Författare: Johan Olsson och Mathias Stenback Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Nicklas Håkansson Sidantal: 54 Antal ord: 16 643 Syfte: Att undersöka hur Göteborgs-Posten skildrat de lokala partiernas vallöften inför kommunalvalet 2006. Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis) samt kvantitativ metod. Material: Göteborgs-Posten, 2006-08-17–2006-09-17 Huvudresultat: Med avstamp i teorier kring mediernas dagordningsfunktion samt medielogik och nyhetsvärdering har vi identifierat lokala vallöften som skildrats av Göteborgs-Posten. Vi har också undersökt förhållandet mellan avgivna och medierade vallöften. Vi ser en journalistik som intar en passiv och speglande roll. De förtjänster som kan skönjas i de fall tidningen söker presentera och tydliggöra vallöften för väljarna, innebär nackdelar i form av att journalistiken blir behäftad med brister. Exempelvis skriver tidningen oreflekterat om löften som inte kan hållas, vilket kan sägas ha demokratiska implikationer. Vidare finns beskrivningar av konflikter mellan och inom de politiska blocken, vilka knappast hjälper väljaren att öka sin förståelse för vallöftenas innebörd. Vi kan med mediernas hjälp få kunskap om vallöften, men vilken kunskap vi får är svårare att veta. Och kunskap är inte nödvändigtvis detsamma som förståelse. Vi menar att en av journalistikens uppgifter är att förmedla såväl kunskap som förståelse till medborgarna. Den huvudsakliga slutsatsen är att artiklarna är mer speglande än granskande.

Titel: Bakom bilden – En kvalitativ bildanalys som jämför hur Barack Obama och Fredrik Reinfeldt visuellt framställs genom sina valaffischer. Författare: Hanna Lövebrant och Anna-Clara Wallén. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012. Handledare: Nicklas Håkansson. Sidantal: 51 inklusive bilaga. Antal ord: 17 320. Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera och jämföra hur USA:s president Barack Obama och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt visuellt framställs genom sina respektive partiers valaffischer. Metod: Kvalitativ bildanalys med en semiotisk utgångspunkt. Material: Analysen baseras på bildanalyser av sex stycken valaffischer, tre stycken från Barack Obamas presidentkampanj 2008 och tre stycken från Moderaternas riksdagskampanj 2010. Huvudresultat: Undersökningen har visat att de retoriska strategierna i den visuella framställningen av de två ledarna både liknar varandra och skiljer sig åt. Båda får genom sin framställning etos, men detta sker på olika sätt. Barack Obama får etos genom att framstå som mäktig och distanserad medan Fredrik Reinfeldt får etos genom att framstå som personlig och nära. Användandet av logos är dock begränsat i bådas visuella framställning. I Obamas valaffischer finns logosargument i form av mycket och tydlig information om hans position och vem han är. I Reinfeldts valaffischer finns logosargumenten primärt i utformningen av de verbala budskapen. Patosargument används i bådas valaffischer, men visar sig mycket mer kraftfullt genom både text och bild i Obamas valaffischer än vad det gör i Reinfeldts mer neutrala valaffischer. Avslutningsvis visade det sig att de tre strategierna samspelade med varandra på ett tydligt sätt, framför allt genom att både logos- och patosuttryck i affischerna gav etos till ledarna.

Titel: Många delar ingen helhet Författare: Dag Levin och Mattias Westerdahl Uppdragsgivare: Norrbottens Läns Landsting (NLL) Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMG Termin: HT 2012 Handledare: Marie Grusell Ord: 15,073 Syfte: Syftet med rapporten är att kartlägga mottagarnas bild av Norrbottens Läns Landsting. Metod: Kvalitativ metod Material: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anställda Huvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av både de nuvarande- och potentiellt anställda. Tillhörighet hos de nuvarande anställda finns mot den egna avdelningen och inte organisationen. En liknande tendens finns även ett bland de potentiellt anställda vilka inte upplever att NLL är en arbetsplats – utan flera. Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anställda att informationen inom organisationen är bristfällig och det finns en oförståelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anställda har av NLL som arbetsplats är överlag väldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig och att de trivs. Det finns god sammanhållning hos de nuvarande anställda på den egna enheten och de ser goda utvecklingsmöjligheter. Det gick att urskilja en tvetydig bild av stämningen inom NLL hos de potentiellt anställda och att bemötandet de fått av organisationen spelat stor roll i deras uppfattning. Vidare fanns ett mönster av att få kände till fördelar med NLL som exempelvis utbildningsmöjligheter inom organisationen. Vidare fanns en tendens av att de potentiellt anställda uppfattade NLL:s anställda som maktlösa i beslutsprocesser. I stora drag upplevde de potentiellt anställda att det som eftersöks hos en framtida arbetsplats finns hos NLL. De uppfattade att det var högt i tak på arbetsplatsen, att det gick att arbeta självständigt samt att arbetet var omväxlande. Det övergripande resultatet av denna uppsats är att nuvarande- och potentiellt anställda delar positiva åsikter om arbetsplatsen NLL, men inte om NLL:s organisation som helhet.

Titel: Internkommunikationen i Primärvården – en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattform Författare: Helena Kryssman Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: HT 2012 Antal sidor: 45 (ex. bilagor) Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattform Metod: Kvantitativ (enkätundersökning) Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra Götalandsregionen Huvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information. Möjligheterna till dialog mellan medarbetarna och Primärvårdens förvaltningsledning upplevs som små och kommunikationen dem emellan fungerar inte optimalt. Medarbetarna känner sig i högre grad delaktiga i arbetet mot enhetens mål än med Primärvårdens långsiktiga mål och vision. Medarbetarna känner högre tillhörighet och identifierar sig i högre grad med sin egen enhet än med Primärvården i stort.