Titel: Kommun i aktion via kommunikation – en studie om Vara kommuns profil och image Författare: Sophia Drejenstam och Susanna Odin Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 19 968 Syfte: Att beskriva vilken uppfattning nyinflyttade till Vara kommun har om kommunen samt förklara varför uppfattningarna ser ut som de gör. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Studien bygger på sex stycken intervjuer av respondentkaraktär. Huvudresultat: Individens uppfattning om Vara kommun (innan, under och efter flytten) beror på i vilken fas av flytten som individen befinner sig. Beroende på i vilken fas i flytten individen befinner sig får också individuella förklaringsfaktorer, såsom individens sociala förutsättningar, individens samhällssyn och individens medieanvändning, genomslag för individens uppfattningar om kommunen. De nyinflyttade till Vara kommun uppfattar olika aspekter av Vara kommun på ett positivt eller negativt sätt. Studiens huvudresultat inbegriper också att det finns en diskrepans mellan Vara kommuns profil och den image som de nyinflyttade har av kommunen, framförallt vad gäller kommunens satsning på entreprenörskap.

Titel Från avståndstagande till erkännande – om opinionsbildning och politisk kommunikation med lagändring som mål. Författare Carlos Nalvarte V. Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 HT11. Handledare Bengt Johansson, JMG. Nyckelord Politisk sluss, livshistoria, livshistoriebegreppet, sakfrågor, sakfrågekomponenter, opinionsbildning, åsiktsbildning, lobbying, politisering, avpolitisering. Keywords Political gateway, life-history, saliency, public opinion, political issue, spiral of silence, lobbying, opinion intensity, policy making Uppsatsen överväger olika teorier om politisering och politisk kommunikation tillsammans med informantintervjuer med representanter från RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) och YIMBY (Yes In My Backyard) för att genom teoriutveckling presentera en modell för politisk kommunikation och opinionsbildning. Modellen bygger främst på sakfrågors politiseringsgrad hos partierna och intressegrad hos medborgarna. Uppsatsen avgränsas genom att fokusera på obundna tvärpolitiska organisationer som hartillgång till begränsade resurser och som är verksamma i Sverige. Uppsatsens analys fokuserar på politisering av sakfrågor och intresset för sakfrågan hos medborgarna. Slutdiskussionen strävar efter att ge en klar och verklighetstrogen bild av utmaningarna som en opinionsbildande organisation möter i dagens Sverige. Följande resultat presenteras: Politiker och politiska partier tar ställning i sakfrågor genom att politisera sakfrågorna och välja de sakfrågeobjekt som bäst passar partiets ideologiska retorik. Därmed är det inte nödvändigt för en organisation att alltid politisera sina sakfrågor. Politiker väljer främst att ta ställning i sakfrågor som bäst passar partiets ideologi, om det finns strategiska fördelar med att ta ställning eller om medborgarnas intresse når en punkt då sakfrågan inte längre kan ignoreras. Uppsatsen etablerar en enkel modell för att uppskatta en sakfrågas politiseringsgrad beroende på den politiska retoriken kring frågan.

Titel: Nyanlända invandrare och deras medievanor Författare: Joel Abrahamsson Uppdragsgivare: Hadda Konsult AB Kurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Mathias Färdigh Sidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagor Syfte: Att undersöka hur nyanlända invandrares medievanor ser ut, utifrån tre aspekter; medieanvändning, hur aktiv man är vad gäller införskaffande av samhällsinformation och faktorer som påverkar val av tillvägagångssätt för att tillskansa sig information. Metod: Enkätundersökning med 47 frågor och sex svarsalternativ på de flesta frågorna. Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlända invandrare som genomförde samhällsorientering vid Göteborgs enhet för samhällsorientering för nyanlända invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som får uppehållstillstånd av asylskäl eller är anhörig till någon med uppehållstillstånd av asylskäl. Huvudresultat: Nyanlända invandrares medievanor är till stor del precis lik den svenska befolkningens medievanor. Detta innebär att tidigare forskning och teorier till stor del går att tillämpa på gruppen. Endast vad gäller sociala medier och nyheter via Internet går det att se någon skillnad. Där är nyanlända invandrare betydligt aktivare. Nyanlända invandrare är aktiva också vad gäller sökandet efter samhällsinformation. Vid kommunikation med nyanlända invandrare är språket en viktig faktor att ta hänsyn till. Vid enklare budskap till gruppen som helhet fungerar budskap på svenska men när det gäller budskap av mer omfattande eller komplext slag krävs översättning av budskapet till individens hemspråk. Utöver detta redovisas frekvensen för användning av respektive medium som undersökts i denna studie i tabeller under avsnittet Resultat och analys.

Titel:”Gapa så får du en release. Svälj den så anses du samarbetsvillig” Konstruktionen av journalistrollen i tidningen journalisten 1960-2010 Författare: Sanna Lindmark Kurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Hösttermin 2012 Uppdragsgivare: Jenny Wiik JMG Handledare: Jenny Wiik Sidantal: 47 Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av journalistrollen i tidningen Journalisten under 50 år, 1960-2010 Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Journalistförbundets facktidning Journalisten årsutgivningar; 1960, 65, 70, 75, 80, 85, 90, 95, 2000, 2005 och 2010. Huvudresultat: Konstruktionen av journalistrollen har skapats ur olika diskurser under perioden från professionaliseringens start 1960 fram till idag. Journalistrollen har ständigt blivit omdefinierad i takt med medielandskapets förändring. I Journalisten har diskussioner kring det journalistiska uppdraget, utbildningen och proffesionens gränser varit centrala under studiens undersökningsår. Journalistrollen har blivit färgad av faktorer som avpolitiseringen av pressen, utbildningens etablering, etermediernas framväxt och dess avmonopolisering, reklamens och internets framväxt. Under 60-talet gestaltas en ”neutral rapportör” i empirin som under 70-80 ersätts av en journalist som vill granska och påverka, ett ”tredje-statsmaktideal” befästs. Idealet kommer att under 90-talet bli hotat av en växande lobbybransch och reklamens etablering i mediefältet vilket påtvingar en ökad objektivitetsnorm inom yrket. Under 2000-talet försöker journalisterna ”ta tillbaka” sitt samhällsuppdrag som den ”tredjestats-makten” och möter svårigheter när nya aktörer (bloggosfären och sociala medier) får makt inom det journalistiska fältet. I empirin gestaltas journalistrollens svåra kamper för att behålla professionens autonomi och altruism under medielandskapets förändring. Debatterna kring gränsdragningarna mot andra sfärer har varit viktiga för det journalistiska fältets legitimering under hela perioden. Dock har tonen gentemot marknaden förändrats genom åren. I början av perioden uttrycktes en distansering men som under de senare undersökningsåren utvecklats till en integrering. Utifrån de olika teman studien har behandlat är det som tydligast framgår en sammanflätningen mellan den journalistiska diskursen och marknadens diskurs. Motpolerna har nu flytit samman och skapat en gemensam och ny diskurs.

Titel Alla är välkomna! – en kvalitativ studie om hur tonårstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikation Författare Sofia Stoor Handledare Jan Strid Uppdragsgivare Angereds Närsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagning Kurs Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap Institution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs Universitet Sidantal 50, inklusive bilagor Antal ord 13 289 Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ungdomsmottagningen vid ANS kan förbättra sin kommunikation med tjejer, 13-24 år, i Angered genom att undersöka hur ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av målgruppen idag. Metod En kvalitativ metod har använts. Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för ungdomsmottagningen vid ANS. Två fokusgrupper med totalt 10 tjejer, i åldrarna 15-18 år, från Angered. Huvudresultat Ungdomsmottagningen når ut till målgruppen genom olika kanaler. Vissa av dessa är ineffektiva då målgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera. Ungdomsmottagningen förlitar sig på mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod då de flesta tjejer i studien fått reda på ungdomsmottagningens existens och vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbättra kommunikationen bör ungdomsmottagningen även använda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka målgruppen efterfrågar.

Titel: Göteborgs Postens porträttering av gärningsmän. – En särfallsstudie avseende etniska, nationella och religiösa minoriteter. Författare: Anna Larson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Malin Svenningsson Sidantal: 30 Antal ord: 9 851 Syfte: Kartlägga hur Göteborgs-Postens porträttering av våldtäktsmän avseende etniska, nationella och religiösa minoriteter ser ut före och efter en förändrad samhällsopinion. Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis). Material: Göteborgs- Posten, 30 metodiskt utvalda artiklar per år, åren 2000 och 2010, som samtliga behandlar fall som av tidningen rubriceras som ”våldtäkt” oberoende av benämning av minioroteter, för att kunna jämföra särfall (de artiklar där minoriteterna nämns) och normen (de artiklar där minoriteterna inte nämns). Huvudresultat: Utifrån jämförelser mellan särfall och nomer i förhållande till teorier om framing, har det undersökts hur Göteborgs- Postens porträttering av våldtäktsmän i kontext av etniska, nationella och religiösa minoriteter sett ut före och efter Sverigedemokraternas inval i riksdagen. Studiens resultat visar skillnader åren emellan. År 2000 var beskrivningar i allmänhet (all slags information som identifierar mannen) av gärningsmannen mer framträdande än år 2010. Parallellt med dessa resultat kan man också konstater att angivelser av etnicitet, nationalitet och religion gjordes oftareoch i många fall tydligare bland artiklarna från år 2000 än år 2010. Man kan alltså se tendenser till en förändring i Göteborgs-Postens frames angående rapportering av våldtäkt och minioriteter åren emellan. Anledningen till detta kan ligga i flera samhälleliga händelser. I och med den komplexa relationen mellan publik och media som framingteorin förespråkar kan man anta att media påverkat samhällopinionen och vice versa.

Titel: Många delar ingen helhet Författare: Dag Levin och Mattias Westerdahl Uppdragsgivare: Norrbottens Läns Landsting (NLL) Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMG Termin: HT 2012 Handledare: Marie Grusell Ord: 15,073 Syfte: Syftet med rapporten är att kartlägga mottagarnas bild av Norrbottens Läns Landsting. Metod: Kvalitativ metod Material: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anställda Huvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av både de nuvarande- och potentiellt anställda. Tillhörighet hos de nuvarande anställda finns mot den egna avdelningen och inte organisationen. En liknande tendens finns även ett bland de potentiellt anställda vilka inte upplever att NLL är en arbetsplats – utan flera. Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anställda att informationen inom organisationen är bristfällig och det finns en oförståelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anställda har av NLL som arbetsplats är överlag väldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig och att de trivs. Det finns god sammanhållning hos de nuvarande anställda på den egna enheten och de ser goda utvecklingsmöjligheter. Det gick att urskilja en tvetydig bild av stämningen inom NLL hos de potentiellt anställda och att bemötandet de fått av organisationen spelat stor roll i deras uppfattning. Vidare fanns ett mönster av att få kände till fördelar med NLL som exempelvis utbildningsmöjligheter inom organisationen. Vidare fanns en tendens av att de potentiellt anställda uppfattade NLL:s anställda som maktlösa i beslutsprocesser. I stora drag upplevde de potentiellt anställda att det som eftersöks hos en framtida arbetsplats finns hos NLL. De uppfattade att det var högt i tak på arbetsplatsen, att det gick att arbeta självständigt samt att arbetet var omväxlande. Det övergripande resultatet av denna uppsats är att nuvarande- och potentiellt anställda delar positiva åsikter om arbetsplatsen NLL, men inte om NLL:s organisation som helhet.

Titel: Internkommunikationen i Primärvården – en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattform Författare: Helena Kryssman Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: HT 2012 Antal sidor: 45 (ex. bilagor) Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattform Metod: Kvantitativ (enkätundersökning) Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra Götalandsregionen Huvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information. Möjligheterna till dialog mellan medarbetarna och Primärvårdens förvaltningsledning upplevs som små och kommunikationen dem emellan fungerar inte optimalt. Medarbetarna känner sig i högre grad delaktiga i arbetet mot enhetens mål än med Primärvårdens långsiktiga mål och vision. Medarbetarna känner högre tillhörighet och identifierar sig i högre grad med sin egen enhet än med Primärvården i stort.

Titel: Miljön på uppgång – En studie om hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­‐talet Författare: Danielle Kisch, Ida Klingstedt och Ida Zakidan Uppdragsgivare: Monika Djerf-­‐Pierre Kurs: Examensarbete i medie-­‐ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Monica Löfgren-­‐Nilsson Sidantal: 58, inklusive bilagor Syfte: Att studera hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­‐ talet Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Miljöartiklar i Dagens Nyheter under mars och oktober månad år 1962, 1964, 1966, 1968 och 1969. Huvudresultat: Sammantaget kan sägas att miljöproblem i Dagens Nyheter uppmärksammades mer med åren men genomgående gavs ett begränsat utrymme. När miljöproblemen väl uppmärksammades var gestaltningen främst ur ett nationellt perspektiv samt att det i majoriteten av fallen alltid fanns någon värdering. Överlag var industrin den vanligaste orsaken till miljöproblemen och de ämnen som berördes var ofta sammankopplade med just industrin. Experter/forskare var de som framträdde mest frekvent och stod för gestaltningen av nya metoder/lösningar, dessa bestod främst av aktioner som låg på statlig nivå.