Titel: När ordet inte räcker till – Begreppsfluktuationen i terrorns spår: En studie om 25 års terrorismrapportering och om ordets utveckling Författare: Anton Modin och Joakim Rönning Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Jan Strid Sidantal exklusive bilagor: 33 sidor Antal ord: 14 015 ord Syfte: att undersöka om och i så fall hur den svenska pressens sätt att rapportera om terrorattacker har förändrats sedan 1985. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Nyhetsartiklar, ledartexter och analystexter som publicerats första dagen efter det respektive dåd i Dagens Nyheter. 44 texter har analyserats. Huvudresultat: Studien visar att en tidsbunden förändring kan identifieras och härledas till 9/11 men det tycks vara andra faktorer än just den rådande tidsandan som styr hur begreppet används och uppfattas. Den kronologiska förändringen framstår som en efterhandskonstruktion då det snarare tycks vara dådens utförare och dess motiv som avgör begreppets innebörd och styr det i nya riktningar. Däremot kan ett rådande konsensus, i en begränsad social kontext förklaras med lingvistiska teorier som förenklat kan sägas göra det senaste, mest omfattande dådet till utgångspunkt för uppfattningar och kommunikation om efterkommande, liknande dåd. Därmed kan sägas att nya, stora och uppmärksammade dåd utgör semiotiska index och styr hur den rådande uppfattningen, i en begränsad grupp med liknande social kontext, utvecklas och konstitueras.

Titel: Synonym till ordet kryptisk: jag fattar ingenting Författare: Denise Lindqvist Uppdragsgivare: Skatteverket Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. JMG: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 13.373 Syfte: Att undersöka hur privatpersoner förhåller sig till information, kommunikation och de kommunikationsverktyg som Skatteverket tillhandahåller. Metod: Kvalitativ studie av semistrukturerad karaktär. Material: Analys baserad på tio stycken privatpersoner i åldrarna 20-67 år från Göteborg. Huvudresultat: Studien visar att informationsbehovet hos målgruppen uppstår inför nya situationer kring skattefrågor. Vidare visar studien att informationsbehovet är minst lika stort även om de har tidigare kunskaper och erfarenheter kring en situation. Det grundar sig i rädslan för att göra fel och man dubbelkontrollerar gärna att man inte har missförstått något för att inte stöta sig med Skatteverket. Studien visar också att det är en aktiv målgrupp som är intresserade av information, men att de upplever att informationen är alltför allmän och således otillräcklig för att kunna stilla deras informationsbehov. Målgruppen upplever att hemsidans utformning är för stökig och att det är svårt att hitta rätt information. Dessutom tycker de att informationen är svårförståelig vilket gör att de söker svar på frågor via andra källor eller kontaktar Skatteverket. De upplever kontakten med Skatteverket som positiv och att de får den hjälp de behöver för att tillfredsställda informationsbehoven, men att de hellre vill hitta svaren direkt på hemsidan och inte behöva kontakta kundtjänsten. Målgruppens val av kommunikationsverktyg påverkas av ålder. De äldre väljer andra verktyg än de yngre.

Titel: En rättvis mediebild? En kvantitativ mediebevakning av Göteborgs-­‐ och Lunds Universitet i svensk morgonpress. Författare: Rebecca Peters och Julia Steffensen Uppdragsgivare: Henrik Axlid Kurs: Examensarbete i Medie-­‐ och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012. Handledare: Jan Strid Sidantal: 43, inklusive bilagor. Syfte: Att granska mediebilden av Göteborgs-­‐ och Lunds Universitet i Göteborgs-­‐Posten och Sydsvenskan under två olika tidsperioder. Period: 16:e februari -­‐ 16:e mars, samt 16:e mars -­‐ 16:e april. Metod: Kvantitativ innehållsanalys. Material: Tidningsartiklar ur Göteborgs-­‐Posten och Sydsvenskan. Sökord: Göteborgs Universitet och Lunds Universitet. Huvudresultat: Våra resultat visade att mellan tidsperioderna 16:e februari – 16:e mars och 16:e mars – 16:e april, fick Lunds Universitet ett betydligt större utrymme i Sydsvenskan än Göteborgs Universitet fick i Göteborgs-­‐Posten. I Sydsvenskan ökade antalet artiklar ytterligare under antagningsmånaden, medan Göteborgs-­‐Posten istället visade en minskning i artikelantal under denna period. 65 % av Sydsvenskans tidningsartiklar visade en positiv tendens gentemot Lunds Universitet, medan motsvarande siffra för Göteborgs-­‐Posten och Göteborgs Universitet var 51 %. Den enda artikelform som visade en positivare tendens i Göteborgs-­‐Posten än Sydsvenskan, var Insändare. Eftersom att denna artikelform inte är skriven av redaktionen, finns möjligheten här att den mediebild som Göteborgs-­‐Posten speglar om Göteborgs Universitet inte stämmer överens med den publika opinionens. Bortsett från Forskare och Övrigt så är det Studenter som till mestadels för talan för Göteborgs Universitet och Personal för Lunds Universitet. Genomgående för båda universiteten var Forskning det framträdande sakområdet. Under den “vanliga” månaden var det Forskning och under antagningsmånaden Utbildning.

Titel: Något alla vill ha? – En kvalitativ analys av berättandet om begreppet public service Författare: Kaj Sveningson Kurs: MK1500, Examensarbete i medie-­‐ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 52 Syfte: Att analysera hur man i ett antal artiklar i svenska tidningar berättar om och beskriver begreppet ”public service”. Metod: Kvalitativa textanalyser Material: Tio (10) artiklar hämtade ur Borås Tidning, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Dala-­‐Demokraten, Göteborgs-­‐Posten, Metro, Resumé samt Svenska Dagbladet. Huvudresultat: Resultatet av undersökningen som har genomförts visar att man i huvudsak inte diskuterar public service vara eller inte vara, utan att det berättande som sker snarare beskriver och ger förslag på hur man bäst tar vara på det värde begreppet public service tillskrivs. Skribenterna tolkar alltså snarare innebörden av begreppet än diskuterar själva existensen av detsamma.

Titel: Vallöften i lokala medier Författare: Johan Olsson och Mathias Stenback Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Nicklas Håkansson Sidantal: 54 Antal ord: 16 643 Syfte: Att undersöka hur Göteborgs-Posten skildrat de lokala partiernas vallöften inför kommunalvalet 2006. Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis) samt kvantitativ metod. Material: Göteborgs-Posten, 2006-08-17–2006-09-17 Huvudresultat: Med avstamp i teorier kring mediernas dagordningsfunktion samt medielogik och nyhetsvärdering har vi identifierat lokala vallöften som skildrats av Göteborgs-Posten. Vi har också undersökt förhållandet mellan avgivna och medierade vallöften. Vi ser en journalistik som intar en passiv och speglande roll. De förtjänster som kan skönjas i de fall tidningen söker presentera och tydliggöra vallöften för väljarna, innebär nackdelar i form av att journalistiken blir behäftad med brister. Exempelvis skriver tidningen oreflekterat om löften som inte kan hållas, vilket kan sägas ha demokratiska implikationer. Vidare finns beskrivningar av konflikter mellan och inom de politiska blocken, vilka knappast hjälper väljaren att öka sin förståelse för vallöftenas innebörd. Vi kan med mediernas hjälp få kunskap om vallöften, men vilken kunskap vi får är svårare att veta. Och kunskap är inte nödvändigtvis detsamma som förståelse. Vi menar att en av journalistikens uppgifter är att förmedla såväl kunskap som förståelse till medborgarna. Den huvudsakliga slutsatsen är att artiklarna är mer speglande än granskande.

Titel: Bakom bilden – En kvalitativ bildanalys som jämför hur Barack Obama och Fredrik Reinfeldt visuellt framställs genom sina valaffischer. Författare: Hanna Lövebrant och Anna-Clara Wallén. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012. Handledare: Nicklas Håkansson. Sidantal: 51 inklusive bilaga. Antal ord: 17 320. Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera och jämföra hur USA:s president Barack Obama och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt visuellt framställs genom sina respektive partiers valaffischer. Metod: Kvalitativ bildanalys med en semiotisk utgångspunkt. Material: Analysen baseras på bildanalyser av sex stycken valaffischer, tre stycken från Barack Obamas presidentkampanj 2008 och tre stycken från Moderaternas riksdagskampanj 2010. Huvudresultat: Undersökningen har visat att de retoriska strategierna i den visuella framställningen av de två ledarna både liknar varandra och skiljer sig åt. Båda får genom sin framställning etos, men detta sker på olika sätt. Barack Obama får etos genom att framstå som mäktig och distanserad medan Fredrik Reinfeldt får etos genom att framstå som personlig och nära. Användandet av logos är dock begränsat i bådas visuella framställning. I Obamas valaffischer finns logosargument i form av mycket och tydlig information om hans position och vem han är. I Reinfeldts valaffischer finns logosargumenten primärt i utformningen av de verbala budskapen. Patosargument används i bådas valaffischer, men visar sig mycket mer kraftfullt genom både text och bild i Obamas valaffischer än vad det gör i Reinfeldts mer neutrala valaffischer. Avslutningsvis visade det sig att de tre strategierna samspelade med varandra på ett tydligt sätt, framför allt genom att både logos- och patosuttryck i affischerna gav etos till ledarna.

Titel: Många delar ingen helhet Författare: Dag Levin och Mattias Westerdahl Uppdragsgivare: Norrbottens Läns Landsting (NLL) Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMG Termin: HT 2012 Handledare: Marie Grusell Ord: 15,073 Syfte: Syftet med rapporten är att kartlägga mottagarnas bild av Norrbottens Läns Landsting. Metod: Kvalitativ metod Material: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anställda Huvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av både de nuvarande- och potentiellt anställda. Tillhörighet hos de nuvarande anställda finns mot den egna avdelningen och inte organisationen. En liknande tendens finns även ett bland de potentiellt anställda vilka inte upplever att NLL är en arbetsplats – utan flera. Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anställda att informationen inom organisationen är bristfällig och det finns en oförståelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anställda har av NLL som arbetsplats är överlag väldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig och att de trivs. Det finns god sammanhållning hos de nuvarande anställda på den egna enheten och de ser goda utvecklingsmöjligheter. Det gick att urskilja en tvetydig bild av stämningen inom NLL hos de potentiellt anställda och att bemötandet de fått av organisationen spelat stor roll i deras uppfattning. Vidare fanns ett mönster av att få kände till fördelar med NLL som exempelvis utbildningsmöjligheter inom organisationen. Vidare fanns en tendens av att de potentiellt anställda uppfattade NLL:s anställda som maktlösa i beslutsprocesser. I stora drag upplevde de potentiellt anställda att det som eftersöks hos en framtida arbetsplats finns hos NLL. De uppfattade att det var högt i tak på arbetsplatsen, att det gick att arbeta självständigt samt att arbetet var omväxlande. Det övergripande resultatet av denna uppsats är att nuvarande- och potentiellt anställda delar positiva åsikter om arbetsplatsen NLL, men inte om NLL:s organisation som helhet.