Kategoriarkiv: Examensarbete

thumbnail of 821-1

Internkommunikationen i Primärvården

Titel: Internkommunikationen i Primärvården – en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattform Författare: Helena Kryssman Handledare: Monica Löfgren-Nilsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: HT 2012 Antal sidor: 45 (ex. bilagor) Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattform Metod: Kvantitativ (enkätundersökning) Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra Götalandsregionen Huvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information. Möjligheterna till dialog mellan medarbetarna och Primärvårdens förvaltningsledning upplevs som små och kommunikationen dem emellan fungerar inte optimalt. Medarbetarna känner sig i högre grad delaktiga i arbetet mot enhetens mål än med Primärvårdens långsiktiga mål och vision. Medarbetarna känner högre tillhörighet och identifierar sig i högre grad med sin egen enhet än med Primärvården i stort.

thumbnail of 822-1

Miljön på uppgång

Titel: Miljön på uppgång – En studie om hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­‐talet Författare: Danielle Kisch, Ida Klingstedt och Ida Zakidan Uppdragsgivare: Monika Djerf-­‐Pierre Kurs: Examensarbete i medie-­‐ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Monica Löfgren-­‐Nilsson Sidantal: 58, inklusive bilagor Syfte: Att studera hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­‐ talet Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Miljöartiklar i Dagens Nyheter under mars och oktober månad år 1962, 1964, 1966, 1968 och 1969. Huvudresultat: Sammantaget kan sägas att miljöproblem i Dagens Nyheter uppmärksammades mer med åren men genomgående gavs ett begränsat utrymme. När miljöproblemen väl uppmärksammades var gestaltningen främst ur ett nationellt perspektiv samt att det i majoriteten av fallen alltid fanns någon värdering. Överlag var industrin den vanligaste orsaken till miljöproblemen och de ämnen som berördes var ofta sammankopplade med just industrin. Experter/forskare var de som framträdde mest frekvent och stod för gestaltningen av nya metoder/lösningar, dessa bestod främst av aktioner som låg på statlig nivå.

thumbnail of 823-1

Med rätt teknik–

Titel: Med rätt teknik– en studie av ingenjörers inställning till rekrytering via sociala medier Författare: Siri Jagstedt Uppdragsgivare: PS Partner Handledare: Malin Sveningsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 Termin: HT-12 Antal ord/sidor: 20 000 ord / 50 sidor exklusive bilaga Syfte: Syftet är att undersöka hur ingenjörer ser på arbete och rekrytering i relation till sociala medier. Metod: Kvalitativa, semi-strukturerade samtalsintervjuer Material: Analys av åtta samtalsintervjuer med ingenjörer och ingenjörsstudenter med olika utbildningsinriktning. Huvudresultat: Studien visar att ingenjörerna är positivt inställda till rekrytering via sociala medier, så länge annonsering och tilltal sker inom vissa ramar, med hänsyn taget till den privata sfären och individuella intressen. För de ingenjörer som har några års arbetslivserfarenhet är det viktigt att skilja på privatliv och yrkesliv. Detta medför bland annat en praktisk uppdelning av kontaktnäten mellan olika sociala nätverk. Arbetsmarknadens stora efterfrågan på ingenjörer gör att få upplever att de aktivt behöver söka jobb. Ingenjörerna försöker däremot hålla sig uppdaterade om arbetsmarknaden, om någon väldigt lockande tjänst skulle dyka upp. För att de skall bli intresserade av en annons krävs att innehållet känns väl anpassat till den personliga profilen samt att annonsen känns exklusiv och lättillgänglig. Sociala medier anses vara ett bra sätt att, genom nätverket, hålla ett öga på arbetsmarknaden och eventuella jobbannonser.

thumbnail of 824-1

I stundens hetta

Titel: I stundens hetta – om krishantering och organisatoriskt lärande i Halmstads kommun Författare: Pernilla Holmberg Uppdragsgivare: JMG/Tomas Odén Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Nicklas Håkansson Sidantal: 38 sidor (cirka 16 000 ord) Syfte: Att få kunskap om förekomsten av organisatoriskt lärande i organisationens Halmstads kommun med anledning av de två extraordinära händelserna ”vattenhändelsen” och ”hamnbranden”. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: Fyra kvalitativa intervjuer med relevanta roller inom Halmstads kommun. Huvudresultat: Resultatet visar att det försiggår organisatoriskt lärande i Halmstads kommun. Medveten om sitt lärande har man lärt sig mycket genom egna erfarenheter och misstag från de två extraordinära händelserna. Kommunen följde till största del sin uppsatta krisplan, men gjorde samtidigt några avsteg och kunde improviserade i stundens hetta. En samlokalisering av flera olika staber, effektiviteten i sociala medier, samt videowebbtjänsten Bambuser är de insatser som i sammanhanget sticker ut mest.

thumbnail of 825-1

Hur får man Carmen att gå på Trollflöjten?

Titel: Hur får man ”Carmen” att gå på ”Trollflöjten”? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nå en publik med en bred etnisk mångfald Författare: Helena E:son Alm Uppdragsgivare: GöteborgsOperan Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Britt Börjesson Antal ord: 18 483 Syfte: Att undersöka de kommunikativa aspekterna av GöteborgsOperans svårigheter att nå en publik med en bred etnisk mångfald Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuer och fokusgruppsamtal Material: Analys av samtalsintervjuer och fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer med en annan nationell, etnisk och kulturell bakgrund än svensk. De sju fokusgruppsmedlemmarna är studenter vid Mångkulturella Folkhögskolan i Angered, Göteborg och de tre andra har valts ut för att de utnyttjat ett erbjudande från GöteborgsOperan som delats ut i samband med Göteborgs Stads medborgarskapsceremoni till nyblivna svenska medborgare på Nationaldagen 2012. Huvudresultat: Studien visar att huvudskälen till att de representanter för den etniskt mångfaldiga publiken som intervjuats inte besöker GöteborgsOperan i så stor utsträckning, främst hänger samman med brist på vana och erfarenheter, och i förhållandevis liten grad härrör till nationell, etnisk eller kulturell bakgrund. Andra orsaker är ekonomiska förutsättningar, liksom en vanligt förekommande (miss)uppfattning om GöteborgsOperans prissättning. Det utmärkande för gruppen som helhet är något begränsade kunskaper i svenska språket. En väl utformad och språkligt anpassad information framförd genom väl valda kommunikationskanaler skulle därför kunna bidra till att uppnå en förändrad bild, och i högre grad än idag locka publikgruppen att besöka GöteborgsOperan.

thumbnail of 826-1

Vad fort det går!

Titel: Vad fort det går! – en studie av offentliga verksamheters inställning och lärande av krishantering i sociala medier Författare: Jesper Franke och Johanna Lyngarth Uppdragsgivare: Bengt Johansson, JMG Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Mathias A. Färdigh Sidantal: 43 Antal ord: 12 163 (exl. abstract, executive summary och bilagor) Syfte: Att undersöka svenska, offentliga verksamheters inställning till sociala medier samt vad de har lärt sig av att ha hanterat kris i dem. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av respondentkaraktär. Material: Tio respondentintervjuer med representanter från sex olika offentliga verksamheter. Huvudresultat: Resultatet visar att de intervjuade offentliga verksamheterna har registrerade konton i sociala medier, men att kvalificerad närvaro där kräver resurser. De verksamheter som avsatt mindre resurser använder plattformarna som envägskanaler, där man inte kan utnyttja deras interaktiva fördelar. En Facebooksida fungerar som en reception och ett forum för mottagarna att vädra sina åsikter och ställa frågor på internet. Det är viktigt att verksamheterna har insikt i hur sociala medier fungerar och att de har kontroll över kanalerna man väljer att använda. När krisen väl är ett faktum går det fort och förtroendekriser är särskilt svåra att hantera. Om man saknar implementerade strategier för hur man använder sina sociala medier, riskerar man att hamna i onödigt svårhanterliga situationer.

Äckel empati & efterapning

Abstract Titel: Äckel, empati och efterapning – en kvalitativ undersökning av människors meningsskapande utifrån inre förändringsprogram på TV Författare: Helene Lindström Handledare: Jakob Bjur Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs C Termin: HT 2006 Syfte: Undersökningens syfte är att öka förståelsen för hur människor skapar mening utifrån inre förändringsprogram Metod: En deskriptiv textanalys samt kvalitativa fokusgruppsintervjuer Material: Textanalysen är baserad på fyra inre förändringsprogram som har valts ut slumpmässigt under två veckor hösten 2006. Dessa program har därefter diskuterats under tre halvstrukturerade fokusgrupper med 4-5 deltagare per tillfälle Resultat: Inre förändringsprogram kan delas in tre kategorier: Rådgivande/ empatiskapande, Underhållande och Förnedrande Människor ägnar sig åt olika typer av identifikation utifrån olika program Olika typer av program fyller olika funktioner hos människor Människor förhandlar med de bilder som ges i programmen om de medverkande liknar dem själva TV-experter tilldelas överordnad kunskap Förtroendet för experterna baseras på den bild som ges i programmen Människor upplever innehållet i Rådgivande/ empatiskapande program som mer trovärdigt Nyckelord: inre förändringsprogram makeover identitetsskapande livsstil

Musiknedladdning och attityder

Abstract Titel: Musiknedladdning och attityder – En kvalitativ intervjustudie Författare: Peter Freibergs och Linda Solberg Handled.: Annika Bergström Kurs: Fördjupningskurs VT-07 Syfte: Vårt syfte att undersöka ungdomars/unga vuxnas attityder till olaglig nedladdning av musik och koppla samman det med livsstil och beteende. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Material: Tio stycken respondenter Huvudres.: Fyra av tio respondenter hade övervägande positiva attityder. Tre av tio hade övervägande negativa attityder och tre av tio hade blandade attityder. Lättillgängligheten och att det är gratis är viktiga argument för de positiva. Man kan provlyssna och upptäcka ny musik samt få tag på sådant som annars kan vara svårt att få tag på. Ur artisters synvinkel ses det som positivt att de kan nå ut med sin musik . Negativa argument är att man stjäl någons musik, vilket i slutändan gör att artisterna inte har råd att producera mer musik och att skivaffärer då också försvinner. De pekar även på lagen som ger stränga straff. Sambandet mellan attityd och beteende ser olika ut för olika personer. Personer med övervägande positiva attityder gentemot fildelning upplever ingen kognitiv dissonans (tankekonflikt eller obehag) då deras attityder och beteenden överensstämmer. Personer med övervägande negativa attityder gentemot fildelning upplever, enligt teorin, kognitiv dissonans då deras attityder inte överensstämmer med deras beteende. De tycker att det är fel att ladda ned, men gör det ändå. Denna obalans reducerar de genom att ändra sitt beteende efter attityden och laddar ned mindre. På så sätt väger de upp obalansen och det känns mer rätt att ladda ned. Andra reducerar obalansen genom att ändra sin attityd även om det inte är lika utmärkande. Det gör de genom att framföra argument som gör att det känns bättre och inte lika fel för dem att ladda ned. Livsstil är en viktig grund för vilka attityder en person har. Vi har sett fall där personer med liknande livsstil har samma attityd. Samtidigt har vi sett fall där de med liknande livsstil inte alls är överens. Vi har kunnat utläsa olika sociala världar vilka kan skapas av en intressegemenskap som att spela i band eller att leva i en parrelation.