Titel: Hur når vi ungdomarna? – En mottagarstudie på uppdrag av självhjälpshuset Solkatten Författare: David Berg Handledare: Jan Strid Uppdragsgivare: Agneta Lyrhagen, självhjälpshuset Solkatten. Kurs: MK1500, examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Göteborgs Universitet (JMG). Termin: Vårterminen 2013 Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad som kan få Göteborgs ungdomar att i högre grad söka hjälp hos självhjälpsgrupper. Metod: Uppsatsen innehåller ett kvantitativt moment i form av en enkätstudie samt uppföljande kvalitativa intervjuer. Material: Enkäten besvarades av 60 studenter vid Göteborgs Universitet och de uppföljande intervjuerna genomfördes hos organisationer som arbetar med ungdomar eller stödgrupper. Syftet var att undersöka ungdomars kunskap och uppfattning om självhjälpsgrupper och självhjälpshus. Huvudresultat: Ungdomar har en låg medvetenhet och kunskap om självhjälpshus i Sverige. Däremot har de överlag en positiv inställning till grupperna och det finns goda möjligheter för att Solkatten i framtiden ska kunna locka till sig ungdomar i högre grad genom medveten och väl riktad kommunikation.
Kategoriarkiv: Examensarbete
Användarvillkor på användarnas villkor?
Titel: Användarvillkor på användarnas villkor? Författare: Erla Andersson Uppdragsgivare: Nowa Kommunikation Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp) vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) på Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 17 049 (exklusive referenser och bilagor) Syfte: Att undersöka ungdomars inställning till den personliga integriteten på sociala medier. Metod: Kvalitativ fokusgrupp samt kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter. Material: Studien baseras på sex stycken samtalsintervjuer med ungdomar i åldrarna 19-24 i Göteborgsområdet samt en fokusgrupp som utgjorde grunden för de påföljande intervjuerna. Huvudresultat: Studien visar att ungdomar har olika attityder till den personliga integriteten på sociala medier i olika sammanhang. Överlag anser målgruppen att de själva utgör de grundläggande förutsättningarna för hur deras personliga integritet hanteras på sociala medier. Det ligger i användarnas egna intresse och ansvar att besluta över vilken personlig information som de vill dela med sig av samt till vem informationen ska delas. Störst försiktighet visas när det gäller publicering av bilder och arbetsplats eller skola. Det är främst föräldrar, arbetsgivare och andra vuxna som ges begränsade möjligheter till att ta del av publicerat material. Målgruppen ser heller inga större problem i hur deras personliga integritet hanteras i relation till reklamen på de sociala medierna. Så länge företagen bakom annonserna inte får tillgång till detaljerad information som exempelvis namn, anser sig ungdomarna vara anonyma trots att de har valts ut med stor noggrannhet. Reklamen är ett nödvändigt ont för att de sociala nätverken ska kunna fortsätta att utvecklas. Målgruppen kan inte identifiera någon annan praktiskt genomförbar metod för de sociala medierna att finansiera sig på.
Bilden av Sverige – en studie av nyhetsvärdering i Rapport och Aktuellt.
Titel: Bilden av Sverige – en studie av nyhetsvärdering i Rapport och Aktuellt. Författare: Sofia Schemmel och Anna Thorén Uppdragsgivare: Sveriges Television AB Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Jan Strid Antal ord: 18 076 Syfte: Syftet är att undersöka Sverigebilden i Rapport och Aktuellts nyhetssändningar. Metod: En kombinerad kvantitativ innehållsanalys av nyhetsinslag och en kvalitativ studie med informantintervjuer. Material: Analysen baseras på kodning av 627 nyhetsinslag i Aktuellt och Rapport vilket motsvarar 4 veckor samt 4 intervjuer med sammanlagt 6 informanter Huvudresultat: Studien visar att den ämnesmässiga och geografiska spridningen är ojämn i Rapport och Aktuellts nyhetssändningar. Resultaten visar att det förmedlas få nyhetsinslag från andra inrikesområden utöver Stockholms län och att dessa områden även saknar samma ämnesbredd som Stockholms län innehar. Genomförda intervjuer belyser hur processer av nyhetsvärdering inverkar negativt på den ämnesmässiga och geografiska spridningen. Sammanfattningsvis kan vi utifrån våra resultat se tendenser till att speglingen av Sverige blir förvrängd och behöver förbättras.
Sagan om Rescuerunner
Titel: Sagan om Rescuerunner – hur corporate storytelling kan förbättra markandskommunikationen på Rescuerunners hemsida Författare: Elin Dahllöv Uppdragsgivare: Safe at Sea Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborg universitet Termin: Vårterminen 2013 Handldare: Orla Vigsø Sidantal: 56 Antal ord: 16 075 Syfte: Att ta reda på hur corporate storytelling kan stärka varumärket Metod: Kvalitativ bild- och textanalys Material: Texter och bilder från www.rescuerunner.com Huvudresultat: Att Rescuerunner, en produkt som framställs som ganska tekniskt avancerad och med en rad finesser som inte är uppenbara vid första anblicken, kan tjäna på att använda sig av corporate storytelling. Främsta anledningen till detta är att produkten blir mer lättillgänglig och lättare kan förklaras. Istället för att nämna en massa teknisk information och data, kan man berätta en historia om hur det fungerar och vad det innebär i verkligheten.
Ämnen på agendan
Titel: Ämnen på agendan. En analys av pressmeddelanden från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Författare: Ida Lenhoff och Lisa Sahlén. Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Termin: Vårterminen 2013. Handledare: Jan Strid. Sidantal: 46 sidor. Syfte: Att analysera det genomslag som Länsstyrelsen i Västra Götalands läns pressmeddelanden fått, från 1 mars 2012 till 1 mars 2013, i tre olika dagstidningar i länet. Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys. 78 pressmeddelanden från 1 mars 2012 till 1 mars 2013 i de tre dagstidningarna Göteborgs-Posten, Bohusläningen och Mariestads-Tidningen. Huvudresultat: Huvudresultatet i undersökningen av Länsstyrelsen i Västra Götalands län visade att 28 pressmeddelanden av 78 utskickade genererade 36 artiklar i de tre undersökta tidningarna. Fördelning av artiklar mellan de tre tidningarna var jämn och den artikelstorlek som blev mest publicerade var notiser. Den kategori som det skrevs flest pressmeddelanden om var djur och natur, men procentuellt sett genererade pressmeddelandena om miljö och klimat flest artiklar. Den fanns en geografisk förankring som påverkade publiceringen av artiklarna.
När debatten tystnar
Titel: När debatten tystnar – En kartläggning av hur genusforskning skildras i svensk press Författare: Sanna Andersson och Sofia Johansson Kurs: MK1500, Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 51 sidor/16 142 ord Syfte: ”Att kartlägga och analysera hur ämnet genusforskning skildras i svensk press samt vilka som hörs” Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: 425 artiklar som fångats upp av sökordet genusforsk* i fjorton svenska tidningar mellan 1 januari 2008 – 31 december 2012 Huvudresultat: Vårt resultat visar att artiklar där genusforskning nämns främst hamnar på nyhetsplats. Det sakområde genusforskning främst figurerar inom är kultur och väldigt få artiklar har ett huvudsakligt fokus på genusforskning. Den svenska pressen skriver övervägande neutralt om genusforskning, men vi har även funnit en större andel positiva artiklar jämfört med de av negativ karaktär. Genusforskare är nästan aldrig skribenter till artiklarna där genusforskning nämns. Genusforskare är citerade i hälften av artiklarna de nämns i. Vårt resultat visar på en ökning av antal publicerade artiklar innefattande vårt sökord åren 2008-2012. Artiklarna har under vår femårsperiod minskat i negativitet och ökat i positivitet. Andelen debattartiklar har minskat, så även det sammantagna åsiktsmaterialet.
Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens bild av konflikten i Chiapas.
Abstract Titel: Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens bild av konflikten i Chiapas Författare: Erik Isakson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C Termin: Hösten 07 Syfte: Att beskriva och förklara hur svenska tidningsmedier mellan 1994 och 1998 rapporterar om konflikten mellan EZLN och den mexikanska regeringen. Metod: Kvalitativ innehållsanalys Material: Perioden 1994-1998 i tidningarna Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter. Huvudresultat: De olika parterna skildras på olika sätt var för sig och i förhållande till varandra. EZLN kopplas ofta till sin etniska tillhörighet. Detta innebär att EZLN ofta beskrivs som indianer och bönder. PRI exnomineras ofta, det vill säga, de får ingen speciell etnisk eller annan nominering. Genom att inte tillskrivas några speciella egenskaper framstår PRI som normen i det Mexikanska samhället. På så sätt förmedlar rapporteringen vissa rasistiska undertoner. De händelser som rapporteringen beskriver handlar både om vålds- och fredsförloppet i konflikten. Dock finns det en tendens att fredliga händelser beskrivs med samma berättartekniker som de händelser som har ett våldsfokus. Tre diskurser identifieras; krigs-, freds- och den postmoderna diskursen som fungerar som grund till en typologisering av materialet. Främst identifieras drag av en krigs- och fredsdiskurserna. Detta ger en bild av konflikten som ett nollsummespel där fred uppnås med hjälp av våld. Ibland diskuteras dock fredliga lösningar på konflikten. Den postmoderna diskursen kännetecknas av att EZLN’s mediestrategi som gör att det genom ett mer poetiskt fokus lyckas få artiklar publicerade på kultur sidorna istället för i utlandsdelarna av tidningarna.
”Det är lätt att man buntar ihop dem”
Abstract Titel ”Det är lätt att man buntar ihop dem” – En kvalitativ textanalys med genreperspektiv om representationer av personer med funktionshinder i svenska TV-program våren 2007 Författare Linnea Damber Berg Kristine Ålöw Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin VT 2007 Syfte Att undersöka och jämföra hur olika svenska tv-genres representationer av personer med funktionshinder ser ut samt huruvida dessa kan anses vara av diskriminerande karaktär. Metod Kvalitativ textanalys med genreperspektiv Material Sex svenska TV-program, som sänts mellan 1 januari och 1 maj 2007, där representationer av funktionshinder har en central roll. Programmen utgör exempel på olika genrer: ”I en annan del av Köping” (dokusåpa), ”Outsiders” (dokumentärserie) ”Playa del Sol” (dramakomedi), ”Argument” (studiodebatt), ”Nya Drömjobbet” (utbildningsprogram, i form av en paneldebatt, ”Uppdrag granskning” (undersökande journalistik). Resultat Vi har kommit fram till att det finns både skillnader och likheter mellan representationer av personer med funktionshinder i de undersökta genrerna. De är lika i sina kategoriseringar och vaga i gränsen mellan fakta/fiktion. Skillnaderna handlar om människosyn och perspektiv på problem, lösningar och på vilket sätt de diskuteras. Vi har funnit representationer som kan anses vara av diskriminerande karaktär i samtliga genrer. Dessutom anser vi att det ringa antalet representationer av människor med funktionshinder vi funnit i urvalsprocessen är en form av diskriminering i sig.
Ett skepp kommer lastat med vadå?
Abstract Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå? – en analys av GP:s ostindiefararrapportering Författare: Sonja Gu Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: Vårterminen 2007 Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postens rapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam. Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalys Material: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006 Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg. I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även resan och hamnstoppen skildras. Miljöskildringar förekommer när händelser under resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig. I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte så hög. Det granskande finns inte heller i särskilt hög grad. Sett utifrån teorier för nyhetsvärdering så uppfyller ostindiefararrapporteringen Lippmanns tanke om att en nyhet är det som journalisten tror allmänheten har respons för. Närheten i tid, kultur och rum i Prakkes teori uppfylls i stort. Galtung och Ruges kriterier för nyhetsvärdering finns delvis med i rapporteringen, mest i from av kontinuitet, personer och elitpersoner. I frågan om textreklam har sponsorers synlighet undersökts. I nästan alla fall har det varit relevant och motiverat att nämna sponsorn och de få fall de inte har varit motivera utifrån nyhetsvärde så har det ändå varit relevant för sammanhanget. Ostindiefararrapporteringen kan därför ses som journalistiskt motiverad och är i det avseendet inte textreklam.
”Man köper inte en 3G-mobil bara för att ringa med”
Abstract Titel: ”Man kˆper inte en 3G-mobil bara fˆr att ringa med” – en kvalitativ studie om sex unga vuxnas 3G-anv‰ndning Fˆrfattare: Louise Brenner och Sara Hilmersson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fˆrdjupningskursen Termin: VÂrterminen 2006 Syfte: ”Att ta reda p hur ben‰genheten att ta till sig nya medier samt hur livsstilar i avseende vad g‰ller identitet, urbanitet, teknikintresse och mediebruk inverkar till hur unga vuxna i Âldern 20-30 Âr anv‰nder nyhetstj‰nster i 3G-mobiler.” Metod: Vi har gjort en kvalitativ djupintervjuundersˆkning med sex respondenter som alla ‰r 3G-anv‰ndare och i Âldern tjugo till trettio Âr. Material: Transkriberade djupintervjuer p 30-60 minuter. Huvudresultat: 3G-anv‰ndaren har en urban livsstil och hon ‰r en typisk tidig anammare. Intresset fˆr nyhets- och informationstj‰nster i 3G ‰r inte lika stort som fˆr nyheter i andra medier. De prim‰ra funktionerna i 3G-mobilen ‰r fortfarande att kontakta andra medan de 3G-specifika tj‰nsterna endast ‰r en bonus i anv‰ndningen.
