Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, mångfalden i innehållet förändras i två konkurrerande tidningar på samma ort när de får en gemensam ägare. För att belysa detta har vi valt att genom en kvantitativ innehållsanalys titta närmare på nyhetsmaterialet i tidningarna Gefle Dagblad (GD) och Arbetarbladet (AB) som sedan 2003 ägs av koncernen Mittmedia. Tidningarna har länge varit ärkerivaler i regionen. Den liberala GD har historiskt sett varit starkare i huvudorten Gävle medan AB varit starkare i de mindre kommunerna av spridningsområdet. En sådan maktfördelning är generellt sett vanlig när det gäller borgerlig och socialdemokratisk press. Centrala begrepp i denna uppsats är således ägarkoncentration och mångfald. I strävan att mäta mångfalden i tidningarnas innehåll utgår denna studie från medieforskaren Denis McQuails teorier om olika dimensioner av mångfald. De tre viktigaste av dessa dimensioner i denna uppsats är de som behandlar: 1) geografisk täckning, 2) innehåll i form av vilka ämnen som tas upp i nyhetsmaterialet och 3) vilka aktörer som får komma till tals. Vårt huvudsakliga fokus riktas mot dimensionen geografisk täckning då detta är en mångfaldsaspekt som är relativt outforskad i svensk forskning på ämnet. Uppsatsen redogör även för vissa ekonomiska drivkrafter som talar för att olika förändringar och uppdelningar mellan samägda tidningar kan vara ekonomiskt gynnsamma att genomföra. Nyckelfrågan i denna studie är således: Har det skett en förändring i hur stor utsträckning tidningarna rapporterar från de respektive orterna i spridningsområdet, och i så fall, hur ser denna förändring ut? Studien visar att det har skett en förskjutning i den geografiska täckningen i GD som sedan förvärvet av AB fokuserat allt mer på nyhetsrapportering från Gävle. Detta betyder att det i vissa kommuner i spridningsområdet knappt längre går att tala om två tidningar som konkurrerar med den lokala nyhetsbevakningen. För den enskilde medborgaren i vissa kommuner har det skett en förändring av mångfalden i det lokala nyhetsmaterialet.

Att sälja en journalist – Hur dagstidningar marknadsför sina journalister Written by: Jonatan Fjelstad & Viktor Mölne Bachelor´s degree of Journalism Department of Journalism, Media & Communication. Autumn term 2013 University of Gothenburg The purpose of this study is to determine if Swedish newspapers has increased the visibility of their own journalists between the years 2000 and 2012 and if that’s the case how they have done so. By doing so we hope to shed some light on how individual journalists are increasingly personalized and how this can be part of the newspapers branding strategy. The journalist’s personal brands have been the subject of more research lately. But from the perspective of the newspaper itself, not much has been studied. We have utilized a broad theoretical approach with its foundation in commercialization and some personalization and visualization. We also lean quite heavily on research focused on branding, especially branding for media corporations. The nature of the study is quantitative and we have studied three Swedish newspapers Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen. We have coded all the respective newspapers opinion material and plugs, everything that mentions the material in the paper or other media forms, for individual journalists. In total 1041 units of analysis data has been collected and analysed. Our results show that there is an increase in the amount of mentioning of individual journalists in plugs, both stand-alone and in context of other articles. In 2012 we saw almost 5 times as many as in 2000. The big majority of these were to columns and other opinionated material. To our surprise, however, we found have found no signs that opinionated material is used to promote the work of the newspapers own journalists in any greater extent.

Title: Familjära chefer och opersonliga ledare – en studie om reproducering av stereotypa könsroller i intervjuer med kvinnliga och manliga chefer i Dagens industri Authors: Linnéa Pettersson and Lovisa Waldeck Subject: Undergraduate research paper in journalism studies, Dept. of journalism, media and communication, JMG, University of Gothenburg Term: Autumn 2013 Supervisor: Mats Ekström, JMG, University of Gothenburg Pages: 33 Purpose: The main purpose was to identify and examine the difference between how the business newspaper Dagens industri portray male and female CEOs and executives. The study focuses on longer interviews of more personal character. Method: Qualitative content analysis Procedure: Fourteen interviews in Dagens industri, with seven men and seven women, were described and analyzed. Results: By using qualitative content analysis we were able to find that stereotypic gender roles are being reproduced in many ways in Dagens industri. The interviews with the female leaders have a more personal character with a larger focus on their private life while men gets to answer more technical questions related to their company. Women are questioned about their children and home while men are not. Both men and women are attributed with stereotypical characters.

Abstract: In this study I have tried to understand the thoughts and perceptions of Swedish fashion journalists in regards to the status of their profession using qualitative interviews.