En elev dör i samband med en fest när han faller ner från Kemihuset på Chalmers campus. Ambulans får tillkallas två år i rad under nollningen. Studenter och lärare vittnar om en osund alkoholkultur.

Hemsidestext Blir man rik på att förmedla tolkar? – En granskning av de tolkförmedlingar som Migrationsverket har avtal med Enligt Migrationsverket själva gör de ”ofantligt” många reklamationer till tolkförmedlingar, de aktörer som verket bokar tolk genom. Kvaliteten på tolkningen är varierande och de som drabbas allra värst när tolkningen inte är korrekt är de som söker asyl. Rätten till tolk fyller en viktig funktion för en rättssäker behandling av asylansökan. Men det saknas tillsyn och kontroll över tolkförmedlingarna. Migrationsverket är en utav de största köparna av tolktjänster i samhället. Att få avtal med verket är värdefullt för tolkförmedlingarna som får in stora summor pengar på att förmedla tolkar till verket. Jag har granskat ekonomin i de bolag som har avtal med Migrationsverket. Några av ägarna blir rika på att förmedla tolkar – men tolkarna själva är dåligt betalda och har osäkra arbetsvillkor. Andra ägs av riskkapitalbolag med säten i lågskatteländer.

”Kolla upp vilket mord som helst i Göteborgs tingsrätt det senaste året. Jag lovar att det inte är en enda kvinna som är förordnad advokat”.

Trots att det finns en svensk arbetsmiljölag som ställer krav på både fysiska och psykosociala aspekter i arbetsmiljön så är granskningen av den psykosociala arbetsmiljön eftersatt den fysiska. Arbetsmiljöverket är den myndighet som bedriver tillsyn på arbetsplatser och ställer krav i de fall arbetsmiljön innehåller brister. Till sin hjälp har myndigheten sin författningssamling som innehåller föreskrifter som kompletterar arbetsmiljölagen.

Vår granskning visar att det finns ett allvarligt missförhållande på en av Sveriges mest populära turistattraktioner – Gröna Lund.

Direkthandel är en form av företagande som vuxit snabbt de senaste åren. Samtidigt skrivs det endast sporadiskt om det i den svenska pressen och ofta väldigt oinsatt. Ämnet är komplext och det krävs mycket tid för att tränga igenom olika påståenden som läggs fram som fakta.

13-åringarna Yassine och Jordan är klasskamrater på fotbollsinternatet Clairefontaine, som ligger i Rambouilletskogen sydväst om Paris. Varje dag jobbar de mot sitt mål – att bli professionella fotbollsspelare.

Tutankhamuns grav. Dess dyrbara skatter blev världsberömda, men enligt ett rykte hamnade en av faraons ringar i händerna på en svensk societetsläkare. Jag bestämde mig för att ta reda på vad som egentligen hände.

Vem får finnas i nyhetsbevakningen? Vad händer med Norrlandsbevakningen när redaktionerna går mot en centralisering? I slutet av augusti valde TT att dra tillbaka sina reportrar i Luleå, Umeå och Sundsvall. Vi intervjuar chefredaktörer och TT för att höra hur de ser på centraliseringen av journalistiken. Hur många svenska orter får lov att vara underbevakade och på bekostnad av vilka? I vår granskning har vi intervjuat chefredaktörer om hur de nyhetsvärderar och prioriterar nyheter baserat på ort. Vi har också gjort en systematisk genomgång av hur TT:s rapportering sett ut innan och efter nedläggningen av Norrlandskontoren. Vad säger forskningen? Madeleine Eriksson, forskare vid Umeå universitet har forskat kring hur en stereotyp medierapportering bidrar till att förstärka bilden av en starkare och svagare del av ett land. Gunnar Nygren, forskare vid Södertörns högskola, belyser den demokratiska problematiken i att lämna någon utanför och risken i att den bevakning som ändå sker blir stereotyp. SVT Nyheter, Expressen och TT är alla eniga om att det är Stockholms kranskommuner som är de mest underbevakade platserna i Sverige. Det finns inte resurser för att ha en korrespondent i varje stad, vilket betyder att alla orter varken kan eller får vara med. Journalistiken idag måste istället utgå från var de stora nyhetshändelserna sker, oavsett om det är i Norrlands inland, Stockholms förorter eller Egypten. Vi diskuterar journalistikens framtid ur ett demokratiskt och ekonomiskt perspektiv med aktörer som drivs av ett kommersiellt intresse såväl som public service.

Sammanfattning Det finns en uppsjö av olika elavtal på marknaden, och många elbolag har valt en grön profil. Ofta erbjuds gröna alternativ, som kostar extra, för att få exempelvis vindkraft. Allt pekar dock på att kundens val inte har någon påverkan på utsläppen eller utbyggnadstakten av förnybar elproduktion, utan att detta i slutändan bestäms helt och hållet från politiskt håll. Vi har gjort en undersökning där vi ringt till kundtjänst hos några av de största elbolagen, och låtit dem motivera varför man ska välja att betala extra för ett miljövänligt alternativ. Svaren har varierat, men samtliga bolag har hävdat att man bidrar till utbyggnaden av förnybart. Enligt marknadsföringslagen är det elbolagen som har bevisbördan, men när vi konfronterat elbolagen har ingen lyckats belägga att kundens val har någon påverkan på utbyggnadstakten.