Sammanfattning Det finns en uppsjö av olika elavtal på marknaden, och många elbolag har valt en grön profil. Ofta erbjuds gröna alternativ, som kostar extra, för att få exempelvis vindkraft. Allt pekar dock på att kundens val inte har någon påverkan på utsläppen eller utbyggnadstakten av förnybar elproduktion, utan att detta i slutändan bestäms helt och hållet från politiskt håll. Vi har gjort en undersökning där vi ringt till kundtjänst hos några av de största elbolagen, och låtit dem motivera varför man ska välja att betala extra för ett miljövänligt alternativ. Svaren har varierat, men samtliga bolag har hävdat att man bidrar till utbyggnaden av förnybart. Enligt marknadsföringslagen är det elbolagen som har bevisbördan, men när vi konfronterat elbolagen har ingen lyckats belägga att kundens val har någon påverkan på utbyggnadstakten.

WEBBTEXT Varje år tar över 1000 personer livet av sig i Sverige och uppemot hälften av dessa har varit i kontakt med vården inom en månad. Sedan 2006 utreds alla självmord där patienten varit i kontakt med vården inom fyra veckor, samt anmäls enligt lex Maria. I de första sammanställningarna som gjordes i samband med denna lagändring lyftes ett antal systembrister fram, och Socialstyrelsen manade till insatser. Men inget har hänt. För än idag återkommer samma systematiska brister, det visar granskningen vi gjort. Mellan 2010 och 2013 tog över sjuttio personer livet av sig i anslutning till vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och brister i rutiner återkommer i över hälften av fallen. Samma rutinbrister som Socialstyrelsen lyfte fram i en utredning från 2007. Nu får vårdgivarna kritik. – Det går trögt. Människor har en tendens att göra som man alltid har gjort, säger Ullakarin Nyberg, överläkare på Karolinska Institutet. Även Inspektionen för vår och Omsorg, IVO ,ställer sig frågande till att ingenting händer. – Ibland ser vi att brister dyker upp igen trots att vårdgivaren tidigare redovisat just den bristen och tagit fram en åtgärd. Då är reaktionen ”hoppsan, har de inte lärt sig någonting”, säger Ingemar Gustavsson, utredare på IVO. Psykiatrin bedriver ett närmast palliativt arbete med allvarligt sjuka. Nyckelordet är tid. Tid för att kunna behandla. För att få mer tid och förhindra dödsfall genom självmord arbetar psykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med riktlinjer för vård av självmordsnära patienter, med det som kallas för suicidprevention. Varje självmord är ett misslyckande för vården, säger Martin Rödholm, verksamhetschef för Psykiatri Affektiva 2 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han framhåller att de gör allt som står i deras makt, men att det alltid går att göra mer. Under arbetet med reportaget tillkommer ytterligare sex anmälningar till IVO om självmord i anslutning till vården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och det här innebär ytterligare sex misslyckanden.

Våra tre storstadskommuner har inte gjort en enda ansökan om tvångsförvaltning av hyresfastigheter under de senaste femton åren. Trots att det står i Bostadsförvaltningslagen att det är kommunen och organisationer av hyresgäster som kan det. Istället är det i stort sett bara Hyresgästföreningen som tar på sig det ansvaret. I den här undersökningen tar jag reda på varför det är så.

Bemanningsföretagens inhoppare har de mest osäkra jobben i en ryckig bransch. Ibland ringer telefonen varje dag. Ibland kan den vara tyst i veckor. Ben Sjöberg jobbade dubbla pass på bemanningsföretaget Temp Team. Ändå fick han vända på kronorna för att få ekonomin att gå ihop.

Ett examensarbete om de flickor som lovades skydd men tappades bort på vägen och om systemet som låter det ske. Runt om i Sverige finns det skyddade boenden där unga flickor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck kan få hjälp och skydd från familjen som skadar dem. Flickorna placeras ofta enligt Lagen om Vård av Unga som säger att socialtjänsten tar över vårdnad och ansvarar för deras välbefinnande. Trots det tillåts flickorna återvända hem till familjen, när de i tvivlande stunder inte klarar av pressen och isoleringen. Väl hemma ser vi exempel på hur flickorna blir bortgifta utomlands, misshandlade, våldtagna, förtryckta och även mördade.

Motståndarna till och förespråkarna för genmodifierade grödor har följts åt som de bästa fiender genom åren. Ibland har ena sidan haft övertaget och ibland den andra, och sällan lyckas de komma överens. Vi valde att gå in i debatten melan forskarna och miljörörelsen; ullkoftorna och labbrockarna, för att ta reda på varför lägren var så låsta.

Vi har valt att undersöka hur svenska livsmedelsproducenter anser att matbutikernas egna märkesvaror, EMV, påverkar dem. Ica, Coop och Axfood har en helt dominerande ställning på den svenska livsmedelsmarknaden, och med sina egna varor har de kunnat öka sitt inflytande ytterligare. I takt med att EMV breder ut sig allt mer i butikshyllorna så får de dessutom mer klirr i kassan. Men det är inte kedjorna själva som tillverkar de här varorna. Det gör redan etablerade producenter, allt från marknadsledare som Scan till små företag på landsbygden som vid sidan av sin vanliga produktion gör varor åt kedjorna. Vi tror att många konsumenter är omedvetna om EMV-varornas ursprung, men eftersom mat är något alla konsumerar dagligen så borde det rimligtvis intressera många. Genom att intervjua ett stort antal producenter har vi försökt skapa en bild av de nya villkoren på matmarknaden. Flera EMV-tillverkare vittnar om en situation med otrygga avtal, osjyssta förhandlingsmetoder, dålig lönsamhet, och en orättvis maktfördelning. Andra tycker att utvecklingen är positiv. Gemensamt för dem alla är att det är en helt ny verklighet som de på ett eller annat sätt måste förhålla sig till. För att ge en bredare bild av denna nya verklighet har vi även intervjuat representanter för bland annat Konkurrensverket, Livsmedelsföretagen och Centrum för konsumtionsvetenskap i Göteborg, samt låtit de tre matjättarna ge sin bild av saken.

Både på de politiska redaktionerna och de statsvetenskapliga institutionerna finns en bild av att statsvetaren är ett allt vanligare inslag i svenska medier och att statsvetarens mediala roll har förändrats. Genom att undersöka förekomsten av uttalanden från statsvetare i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, TT, Aftonbladet, Expressen, Göteborgs-Posten, Sydsvenskan och Metro under de tre första månaderna mellan åren 2003 och 2013 har jag kunnat konstatera att det skett en ökning.

När svenska kvinnor började spela fotboll, under organiserade former, i slutet av 1960-talet förnekade Svenska Fotbollsförbundet deras existens. I dag lanseras Damallsvenskan som ”världens bästa liga” och Tyresö FF som på kort tid värvat in storstjärnor som Marta, Caroline Seger och Verónica Boquete är ligans mest hajpade lag. Jag har tagit reda på hur laget, som harvade i division tre för fem år sedan, kunnat värva världens bästa spelare – och undersökt hur det påverkat klubbens egna talanger. Dessutom har jag undersökt hur stor skillnaden är mellan damfotbollens ”bästa liga” och herrallsvenskan, som hamnar först på 28:e plats när Uefa listar Europas bästa fotbollsligor. Med världsstjärnor i klubblagen och ett VM-brons i ryggen kanske damerna äntligen är redo för jämförelsen som så många vägrar att göra?

De senaste åren har metallstölderna ökat kraftigt i Sverige. I och med detta har ett nytt fenomen dykt upp; avfallsturister från Baltikum åker till Sverige för att stjäla eller köpa gamla bilbatterier då dessa innehåller mycket bly. Som privatperson får man nu två kronor per kilo bly i Sverige men i Baltikum ungefär det dubbla.