Title Greenlighted employees – The internal value of Schenker’s environmental work. Author David Fridner. Course Master thesis in Science of Media and Communication. Department of Journalism and Mass Communication, University of Gothenburg. Semester Spring semester 2009. Tutor Professor Monika Djerf-Pierre. Number of pages 55 (appendix 23). Aim The aim is to study the internal value of Schenker’s environmental work. Method Qualitative and quantitative method. Material 20 interviews from four workgroups: managers (4), sales (5), customer-services (4) and truck drivers (7). 148 websurveys from two workgroups: sales (106) and customer-services (42). Main result Schenker is perceived as an environmentally friendly enterprise. Much due to the fact that the company’s impact on nature only has little to do with how the staff evaluate its “greenness”. The study reveals a customer oriented organizational culture focused on profitability. The environmental project ought to be designed with that in mind.

Title White Supremacy – A study of Racial Representation in Brazilian Television News Media Author Malin Håkansson Teles Course Master Thesis in Media- and Communication Studies, Department of Journalism and Communication, University of Gothenburg Semester Spring semester of 2013 Tutor Malin Sveningson Number of pages 58 Purpose To examine how different races are represented in the television news program Jornal Nacional Method Quantitative content analysis and qualitative content analysis Material 52 episodes (one per week) of the Brazilian television news program Jornal Nacional, between 05.04.2012 and 01.04.2013. Main results Whites are gravely overrepresented as a race, while Browns are underrepresented and Blacks are marginally underrepresented (compared to the real population). Asians and Indigenous have statistically uncertain results. Whites tend to be represented in contexts and roles associated with power. Blacks and Browns however, tend to be represented in contexts and roles not associated with power. We can also note that certain roles appear to have a stronger connection to Offenders are associated with Browns and Blacks while Law Defenders are associated with Whites.

Title (Swedish) Kommunikation i forskarbloggar – En motivationsstudie bland forskare vid Göteborgs universitet Title (English) Communication in research blogs – A motivational study among researchers at the University of Gothenburg Author Maike Mohlin Tutor Annika Bergström Constituent Information department of the University of Gothenburg (Informationsenheten vid Göteborgs universitet) Course Master thesis in media and communications at the institution for journalism, media and communication at the University of Gothenburg Term Spring 2013 Pages/ word count 77/ 32211 words Objective To examine why researchers at the University of Gothenburg chose to blog in their role as a researcher Method Exploratory analysis of qualitative, semi-structured interviews Material Eleven interviews with blogging researchers from different fields at the University of Gothenburg, material gathered in spring 2012 Main results In the context of research communication blogs play an essential role for researchers for directly communicating with the public. A strong motivation for researchers to blog is that they can represent and create an image of themselves. Also the blog is used in several ways as a tool in the researchers’ daily work. Despite the fact that there are disadvantages with blogging, the researchers in the study find that it brings along far more advantages than disadvantages, which is why they keep blogging.

Title The User Created Fire – Risks and Opportunities with Crisis Communication in Social Network Sites Author Charbel Sader Course Master Thesis in Media‐ and Communication Studies, Department of Journalism and Communication, University of Gothenburg Semester Spring semester of 2013 Tutor Nicklas Håkansson Number of pages 75 Purpose To find a deeper understanding of the digital media’s role in Swedish society in relation to crisis communication. Method Qualitative approach using focus group interviews Material Semi structured focus group interviews with a total of 18 participants in five groups. The focus group sessions were made during February, March and April 2012. Main results The main findings in this study are that users expect the communication flow in social network sites (SNS) during a crisis is to be a shortcut to information without a detour through organizations or traditional media. Although we find personal gratification, like interpersonal communication, quick information and sharing feelings and experience with others by using SNS during a crisis, users also tend to be hesitant about the credibility of the shared information. Alongside the user created content, we look to professional media experts and organizations as a guarantee for the veracity of the shared information. Users are at the same time increasingly disappointed when mainstream media in several cases has used social network sites as the main source for their news about various crisis situations conveying false images and rumors rather than facts.

Titel Köp med hjärtat! Författare Liza Olsson Kurs Examensarbete (kort master) i medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårterminen 2013 Handledare Orla Vigsø Sidantal, ord 85 sidor 39 065 ord Syfte Syftet är att ta reda på hur Fairtrade Sverige presenterar sig själva Metod Retorisk analys Material Tre annonser ur en reklamkampanj för Fairtrade Sverige, tre producentberättelser från Fairtrade Sveriges webbsida och tre intervjuer med tre Fairtrade ambassadörer. Totalt nio texter. Huvudresultat Huvudresultatet visar att Fairtrade Sverige som organisation inte vill stå i rampljuset utan väljer att kommunicera via produktmärkningen Fairtrade-märkt. De vill skapa uppmärksamhet kring märkningen och få konsumenter att bli medvetna om den och se den som ett alternativ. De vill dock inte tvinga konsumenterna att köpa Fairtrade-märkta varor utan organisationen förlitar sig på kundens egen moral och etik. Genom ambassadörerna (Fairtrade Fan Club) vill organisationen inspirera konsumenterna att göra ett etiskt val när de handlar. Märkningen ska ses som det enda tänkbara alternativet när konsumenten handlar. Det handlar återigen inte om att moralisera utan att lita på kundens goda omdöme och att hen vet vad som är rätt och fel. Fairtrade Sverige är istället en inspirationskälla för konsumentens engagemang. Organisationen kommer med fakta över den rådande situationen i de fattiga delarna av världen och hur konsumenten kan bidra till en positiv förändring.Genom producenterna och odlarna vill organisationen ett omdöme om sig som en räddande ängel som hjälper odlarna att bli självständiga. Producenterna ska inte ses som offer enligt Fairtrade Sverige. Istället är de hårt arbetande och hängivna människor som enbart vill få rättvist betalt för de varor de producerar och odlar och genom det få bättre livsvillkor.

Titel: Identitetsskapande hos unga kvinnor genom sociala medier – med välbefinnandet i fokus Författare: Ester Fardell Kurs: Masteruppsats inom medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Annika Bergström Antal ord: 19 897 Denna studie undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om identitetsskapande i sociala medier och om de anser att det påverkar deras psykiska välbefinnande. Forskningsfrågorna avser att etablera hur unga kvinnor generellt ser på användningen av sociala medier, följt av vad de har för uppfattningar kring hur unga kvinnor skapar sig identitet(er) via sociala medier. Slutligen undersöker studien om de anser att identitetsskapande genom sociala medier har någon koppling till deras välbefinnande. Studien behandlar olika infallsvinklar där påverkansfaktorer i samhället, generella teorier kring socialt umgänge utanför och i sociala medier och hur det är att vara ung kvinna idag från ett feministiskt perspektiv i samband med kärnbegreppen för studien: Sociala medier, identitetsskapande och välbefinnande. Sociala medier klassas i denna uppsats utefter Nordicoms definition där sociala nätverk, communities, chattgrupper/diskussionsforum och bloggar ingår. En av de grundläggande teorier som har använts som utgångspunkt för identitetsbegreppet är Eriksons teori om identitet som en process där både tillhörighet och differentiering till andra människor är viktigt. Hall är också ett viktigt namn i sammanhanget; han teoretiserar identiteten som en del av nuläget, där historia, kultur och makt också har stor betydelse för identitetsskapandet. Definitionen på begreppet välbefinnande innefattar bland annat Dieners förklaring som sammanfattar välbefinnande som all påverkan på psykologiska, motiverande, beteendemässiga och kognitiva komponenter. Bordieus teori kring socialt kapital hör också hit, eftersom det går att koppla till välbefinnandet och identitetsskapandet genom det sociala kapitalet. Vad gäller unga kvinnor och identitetsskapande, utgår jag både ifrån Giddens som talar om identitetsskapande och utseende som väldigt nära sammanlänkat, men även ifrån Frost som utvecklar Giddens teori och menar att unga kvinnor tenderar att bli starkt påverkade av samhället och därmed är extra utsatta när det kommer till att skapa en identitet. Metoden som har använts för att ta reda på hur unga kvinnor uppfattar problematiken är av kvalitativ karaktär, där det är tankemönster och känslor hos de unga kvinnorna som eftersöks. För att urskilja detta har fyra gruppintervjuer genomförts bestående av ett mindre antal deltagare, två till tre personer, i varje grupp. Elva kvinnor i åldrarna 17-25 år deltog. De hade olika vanor av sociala medier, både gällande frekvens och vilka typer av sociala medier de använde. Detta undersöktes innan gruppintervjuerna hölls, då en grupp unga kvinnor som eventuellt skulle delta fick fylla i en enkät angående vanor och frekvens av sociala medier. Därefter valdes slutligen deltagarna ut. Deltagarna är både hög- och lågutbildade och kommer ifrån olika delar av Storgöteborg, det vill säga både från förorter och från stadskärnan. Denna information hade dock ingen betydelse för rekryteringsprocessen. Efter att en genomgång av tidigare forskning sammanställts, gjordes även ett antagande vilket var att det psykiska välbefinnandet hos unga kvinnor kan tänkas påverkas negativt av att hur de uttrycker sina identiteter genom text och bild och samtidigt tar del av andras via sociala medier. Detta bekräftades till viss del sedan av resultatet, då studien visar att det psykiska välbefinnandet hos unga kvinnor kan påverkas negativt. Dock fann det även positiva effekter. Trots att de unga kvinnorna i gruppintervjuerna uttrycker att det många gånger kan kännas stressande att överhuvudtaget figurera i sociala medier, visar det sig att de väljer att stanna kvar i dem istället för att gå ur eller avsäga sig medlemskap på olika sajter. Istället försöker de anpassa sin användning och aktivitet i sociala medier så att välbefinnandet inte påverkas negativt och så att de istället får bekräftelse. Det är dock svårt att styra hur andra använder de olika sociala medierna och även har de svårt att distansera sig de trender som dominerar där, vilka trender de känner sig tvingade att följa. Detta påverkar många gånger deras psykiska välbefinnande negativt enligt deras egen utsago, detta eftersom de tar del av oerhört mycket information via text och bild som berör kroppsideal eller sociala ideal om hur man som kvinna bör se ut eller vara. De unga kvinnorna i denna studie uttrycker det bland annat som att det pågår en tävling i sociala medier, där den som är snyggast och har mest spännande liv vinner. Fler detaljer angående de unga kvinnornas uppfattningar följer under resultatavsnittet, där vi får ta del av vad de unga kvinnor i denna studie har för uppfattningar om hur sociala medier, identitetsskapande och psykiskt välbefinnande hänger ihop.

Abstract

Bakgrund: När människor tar del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook är det möjligt för andra användare i de sociala medierna att påverka uppfattningen av innehållet. Det kan exempelvis ske genom att lyfta fram, tona ned, omtolka eller omgestalta nyheterna. Hur detta sker och vad det får för konsekvenser för hur människor uppfattar nyheterna har tidigare inte undersökts. Dessutom saknas det kunskaper om vilka nyheter från massmedierna som sprids i social medier, i synnerhet i Sverige.

Syfte: Beskriva och jämföra vilka nyheter som sprids i sociala medier (Facebook och Twitter) samt undersöka de psykologiska orsakerna till varför de sprids vidare.

Metod: Artiklar (N = 89 450) från de tolv största svenska nyhetssajterna under två månader i början av 2014 undersöktes hur de spreds på Facebook och Twitter med en kvantitativ innehållsanalys. Två oberoende experiment (N = 311) undersökte effekten av kritik på nyheter, inbäddade i Twittermeddelanden, samt effekten av antalet retweets (vidarebefordringar) på fortsatt vidarespridning.

Resultat: Majoriteten av de mest delade artiklarna på Twitter handlade om ett fåtal ämnen (rasism, extremism, feminism och välfärd). 17 procent av artiklarna hade delats minst tio gånger på Facebook eller Twitter. Artiklar delades i regel tio gånger mer på Facebook än på Twitter. På Twitter spreds i huvudsak artiklar om hur samhället bör vara som var negativt värderande, medan artiklar som spreds på Facebook i huvudsak handlade om uppseendeväckande nyheter och konkreta vardagshändelser. Artiklar från kvällstidningarna och i synnerhet Aftonbladet var mest dominerande i sociala medier. Överlag spreds artiklar som handlade om åsikter i större grad än information på både Facebook och Twitter. Första experimentet visade att Twittermeddelanden som var negativt inställda till en nyhet gjorde att deltagarna värderade nyhetens trovärdighet som högre (p = 0,040; r = 0,22). I andra experimentet var deltagarna mindre benägna att dela vidare ett Twittermeddelande som redan var populärt, men som delats av en okänd användare (p = 0,038; r = 0,16).

Slutsats: Facebook och Twitter har kvalitativa skillnader (ömsesidiga respektive icke ömsesidiga relationer) som även tycks påverka innehållet som delas. Användarna kan dessutom påverka hur trovärdiga nyheterna uppfattas och vilka nyheter som sprids vidare, vilket skapar ”filterbubblor” eller ”echo chambers” med begränsade perspektiv av verkligheten. Allt detta leder fram till en ny sorts social nyhetslogik där dagordningen flyttas från nyhetssajterna till de sociala medierna. Den stora frågan är vilka långsiktiga konsekvenser det får för medborgarna i en demokrati när allt fler använder sociala medier som en källa till nyheter, eller språngbräda till nyhetssajterna. Nyckelord: Twitter, Facebook, news diffusion, two-step flow of communication, experiment

Abstract Titel EN STUDIE I MÄNNISKORS UPPFATTNINGAR OM BROTT Författare Gunes Suberoglu Kurs Examensarbete (master) i medie- och kommunikationsvetenskap Termin Vårtermin 2013 Handledare Marie Grusell Sidantal, ord 80, 35113 Syfte Syftet är att undersöka människors uppfattningar om brott i två stadsdelar. Ett ytterligare syfte är att redogöra för om människor själva föreställer sig att brottsrapporteringar har någon betydelse för dessa. Metod Kvalitativa, semistrukturerade respondentintervjuer. Material Respondentintervjuer med tretton personer, varav sju personer som bor i stadsdelen Centrum och sex personer som bor i stadsdelen Örgryte. Huvudresultat De huvudsakliga resultaten visar att respondenterna uppfattar ödsliga samt platser där ett stort antal människor befinner sig i som osäkra. Respondenterna uppfattar det även som att förorter är mer osäkra. Respondenterna har en bild av att yngre män är mer benägna att begå våldsbrott än andra grupper i samhället. Det empiriska materialet visar att respondenterna i både stadsdelarna uppger att de inte har läst om eller tittat på någon brottsrapportering som har skett i just det området de bor i. Samtliga respondenter anser att de känner sig trygga i det området de bor i. Respondenter som bor i stadsdelen Centrum uppfattar det som att de tar till sig brottsrapporteringar som handlar om det lilla området de bor i. Respondenterna i Centrum anser att brottsrapporteringar som handlar om andra områden inom stadsdelen (speciellt kärnan i stadsdelen) inte är någon otrygghets faktor för dem. Studien visar även att respondenterna uppfattar det som att brottsrapporteringar till viss del validerar och bekräftar sina uppfattningar. Studien visar även att respondenterna uppfattar det som att när de läser om eller tittar på en brottsrapportering så tar de inte till sig sådana brottsrapporteringar som handlar om avlägsna platser. En förekommande uppfattning är att de våldsbrottsrapporteringar som inte sker i den omedelbara närheten, inte har någon betydelse för respondenternas uppfattningar om brott och upplevda oro och trygghet. Undersökningen visar att respondenterna i olika åldrar, kön och bostadsområde har varierande uppfattningar om brottsfyllda platser, personer som begår brott och personer som blir utsatta för brott. Majoriteten av de kvinnliga respondenterna i undersökningen har den bilden att de löper störst risk för att bli utsatta för våldtäkt. Majoriteten av de manliga respondenterna har den bilden av att de löper störst risk för misshandel och rån. Studien visar även att ingen av samtliga respondenterna i både stadsdelarna har rädsla för att bli utsatta för brott som de upplever att begränsar dem i sina vardagliga och sociala liv. Nyckelord Brott, uppfattningar om brott, rädsla för brott, brottsrapporteringar, förstärkning

This is a master study that are achieved by a quantitative content analysis of two Swedish newspapers, Aftonbladet (tabloid), Jönköping-Posten (broadsheet). In order to examine how or if the editorial content is influenced by tabloidization tendencies over time. (from 1950 to 1990). After researching former studies on the subject, this master’s study uses tabloid theory that included Range, Form and Style, a concept from the authors Shelly McLachlan and Peter Golding. The conclusion of the master’s study are that tabloidization tendencies exist and expand in the editorial content of the two newspapers between 1950 and 1990, before the major industry crisis occurred which forced several newspapers to change formats from broadsheet to tabloid. The study shows that the tabloid tendencies are higher in Aftonbladet (tabloid) then Jönköpings-Posten (broadsheet). However over time you can see how the tabloid tendencies spread in both of the newspapers.

ABSTRACT Titel: #FromSicknessToFitness – En studie i unga svenska kvinnors kamp för en sundare livsstil med Instagram som plattform Författare: Jolanda Toivola Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap (30 hp) Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet Kurskod: MK2502 Termin: Vårtermin 2015 Handledare: Malin Sveningsson Antal ord: 35 372 ord, exklusive titelblad, abstract, executive summary, innehållsförteckning, referenser, appendix och bilagor. 40 499 totalt. Antal sidor: 98 sidor, exklusive referenser, appendix och bilagor. 108 sidor i sin helhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur Instagram används som verktyg i arbetet att skapa en sundare livsstil. Detta avser specifikt unga svenska kvinnor i åldrarna 18-25 år som haft eller har en ätstörning av något slag. Metod: En kombination av kvantitativ innehållsanalys och intervjuer. Material: 322 Instagram-inlägg publicerade under hashtaggen #FromSicknessToFitness i mars 2015 och 3 intervjuer med unga kvinnor som nyttjat hashtaggen ifråga. Huvudresultat: Denna studie visar att unga svenska kvinnor, som haft eller har en ätstörning, idag nyttjar Instagram i sitt arbete att bekämpa sin ätstörning. Det primära verktyget och dess mest uppskattade egenskap utgör potentialen att här hitta andra som befinner sig i samma sits och delar ens erfarenheter, att knyta vänskaper och även, om en så önskar, ta dessa vänskaper utanför Instagrams virtuella ramar. Det är ett stöd som är unikt med avseende på att personerna som samlas under en hashtag som #FromSicknessToFitness alla har något gemensamt: ätstörningen. Dock identifierar denna studie även Instagram som ett i allra högsta grad tveeggat verktyg, vilket kräver en medvetenhet och en aktiv selektiv exponering för att nyttja Instagram i ett konstruktivt syfte och undgå de potentiella kontraproduktiva effekter som plattformen också kan ha. Studien är en av de första i sitt slag i att visa hur virtuella stödgrupper idag hittat sin väg till Instagram. Keywords: sociala medier, unga kvinnor, hälsohets, ätstörningar, fitness, selektiv exponering, kroppsideal, identitet, gemenskap, Instagram, stödgrupper EXECUTIVE SUMMARY This master’s thesis combines three current issues: the health trend sweeping over the Western world, Instagram and eating disorders. More exactly, the aim of this study is to examine whether, and if so, how Swedish young women at the age of 18 to 25 years, who have or have had an eating disorder, use Instagram as a platform in their strive for a healthier lifestyle – a life without the eating disorder. The research questions I pose in this study and aim to answer are the following: RQ 1: Which type of material is published under the hashtag FromSicknessToFitness? RQ 2: Can Instagram be used as a tool in the work to combat an eating disorder, and if so, how? RQ 3: How do young women experience the platform’s potential to create communities with others who share their experiences? As Instagram is a relatively new platform within the world of social media, no previous research has been done on this topic in particular. Hence I start with placing this phenomenon in a context: firstly the relationship between body, identity and society is explored, followed by a review of the dominant body ideals we have witnessed since the 1950s and thus placing the ideal body of a woman in 2015 on a historical axis. Moreover I look at the research on online support groups and how these have been discussed within academia – specifically regarding support groups with eating disorders in focus – and relating this to the platform at hand: Instagram. The background chapter is then concluded by a general overview of Instagram as a new social media platform, including Richard M. Perloff’s “Distinctive Attributes of Social Media”. The theoretical framework utilised in this study consists of two different strands: selective exposure and social constructivism. The idea here is to partly use a theory relating to Instagram as media platform and how these young women work with material that is being published on Instagram.The second theory in its turn focuses on the other vital aspect in this thesis: women and the relationship to their bodies. Drawing upon the work of Liz Frost and her socialist feminism perspective, I argue that, what Frost describes as the capitalist manufacture of bodily discontent, can also be seen in the material analysed on #FromSicknessToFitness. More importantly certain kinds of products that are very visible within this group of people I claim have become their badges of affiliation; signalling belonging to this group and being a part of the girls’ identity construction. In order to answer my research questions I used a combination of methods consisting of both quantitative content analysis and interviews. The common denominator for these different methodological approaches was the hashtag #FromSicknessToFitness. Using a coding scheme by Leah Boepple and Joel Kevin Thompson, including variables such as self-pictures, exercise images and food content, 322 Instagram posts published between the 22. -29 of march 2015 were coded in order to get a general overview of the material published under this hashtag and hence have the answer to RQ 1; the type of material published under the hashtag. The results showed that food content was predominant in its frequency (accounting for nearly 60% of the material). This led to a further development of the coding scheme presented by Boepple and Thompson in order to get a closer look at what exactly these food pictures contained. As I studied the material closer I realised that the revolutionary and intriguing part was not the explicit material found in the pictures, but rather the interaction that was taking place on Instagram in the form of comments to the published photos. This became the greatest insight and was further explored during the interviews. In other words, what constitutes the strength of Instagram – its principal virtue and its most valuable feature as a tool in combating eating disorders, is according to my informants its social potential, its properties as a social platform. To find like-minded people and to support each other on this journey, to make friends and even in some cases take these relationships into real life – this is the most appreciated and constructive part of Instagram. Using active selective exposure these girls surround themselves with strengthening material with the ambition to spread positive energy themselves and reach out to others who find themselves in the same situation and show that life is so much more than the illness they all have in common. At the same time my informants did acknowledge the dangers of Instagram and how it can be described as a double-edged tool. Firstly, it can have a counterproductive effect in its focus on the visual, showing beautiful bodies and illustrating extremely healthy lifestyles – images which can trigger a behaviour that goes beyond a healthy lifestyle and moving on to orthorexia or other eating disorders. Moreover the advantage of Instagram as a platform for interaction can without doubt be used to instigate a behaviour similar to that known from proana-websites and communities. However, my informants were not involved in this kind of activities, instead quite on the contrary: they were extremely keen to spread a positive invigorating energy and publish constructive posts. This study is the first one looking into how support groups today have found their way to Instagram, connecting people beyond geographical boundaries, similar to the earlier trends consisting of online support groups and blogs. This is the online platform of 2015. Hence I call for more attention given to these communities and Instagram – both with regard to its potential and dangers.