Abstract Titel Vad får det lov att vara? – En enkätundersökning riktad till TBV:s kunder Författare Martin Jonason. Kurs Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, vårterminen 2000. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka dels vad TBV:s kunder hittills har utnyttjat i fråga om utbildningsföretag och tjänster, dels hur TBV bör anpassa sitt utbud av utbildningstjänster med tanke på hur kundföretagens behov utvecklas. Därutöver syftar uppsatsen till att utröna hur TBV bör informera kunderna för att nå ut till dem på bästa sätt. Metod och material En kvantitativ enkätundersökning har genomförts. Enkäten har riktats till en del av TBV:s kunder. Urvalet har gjorts av TBV själva. Urvalet omfattade 210 kundföretag av totalt 1 600 stycken. Huvudresultat Resultatet visar på att kundföretagen har ett stort utbildningsbehov. TBV:s kunder brukar anlita ett externt utbildningsföretag regelbundet. Det är främst korta utbildningsalternativ som hittills har efterfrågats. Över hälften av företagen ser det som mycket eller ganska sannolikt att de kommer att avsätta mer pengar till kompetensutveckling. Det finns alltså goda möjligheter till en mycket positiv utveckling på kundsidan under det närmaste året. Det absolut största utbildningsområdet är och ser ut att bli Data/IT även på ett års sikt. Detta kan förklaras med att det är ett relativt nytt område, vilket naturligt medför att utbildningsbehovet är stort. Därefter är det ledarskaps- och språkutbildningar som efterfrågas i stor utsträckning. Diplomutbildningar har också många deltagit i hos TBV. Vid valet av utbildningsanordnare är ämnet, kursens uppläggning, närheten och vänligt bemötande viktigast. Att närhet bedöms som så pass viktigt är intimt förknippat med att kunderna önskar korta utbildningar och dessutom gärna under halva arbetsdagar eller kvällstid, då långa resvägar inte är att föredra. Kunderna ser det som mycket viktigt med behovsanpassade utbildningar, både om man ser till tiden och innehållet. Vidare är de två klart största hindren för att utbilda personalen dels att det tar tid från det ordinarie arbetet, dels företagets ekonomi. Kunderna önskar främst information från TBV genom broschyrer med del av utbudet och/eller genom utbildningskatalog med hela utbudet. Cirka 25% önskar information via e-post, vilket talar för att TBV bör använda sig av den nya tekniken för att sprida information. Tidningsannonser finns det relativt liten anledning att satsa på. En viktig slutsats man kan dra är att ju större företaget är, desto fler sätt vill man ha information på.

Abstract Titel MILJÖPORTALEN – Målgruppsanalys och målformulering inför lansering av Göteborgs miljövetenskapliga centrums miljöforsknings portal. Författare Anders Rick Kurs Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Göteborgs Universitet vårterminen 2001 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar det finns att kommunicera miljöinformation via Internet till svenska ungdomar. Material och metod Riks-SOM-undersökningen 1999 där undersökningen har sållats ned till att endast gälla ungdomar mellan 15-19 år. Vidare har endast de frågor som berör studien och åldersgruppen använts. Huvudresultat Huvuddelen av ungdomsgruppen består av medlemmar i den medvetna och latenta gruppen. Vissa skillnader i kommunikationsbenägenhet kan skönjas mellan kön och boendesituation. I övrigt har ungdomars Internetbruk undersökts. Resultaten av detta är att ungdomars bruk är utbredd och tillgången hög. Målformuleringen visar att det kan vara rimligt att räkna med 1000 besökare ur målgruppen under det första året..

Abstract Titel: 14 Medarbetare om 14dagar -En Kvalitativ Publikstudie av Västra Götalandsregionens Personaltidning 14dagar Författare: Elin Fritiofsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-kurs Termin: Vårterminen 2001 Sidantal: 91 Hand- Gunnel Glännestrand (Västra Götalandsregionens Informationsavdelning) ledare Annika Bergström (Göteborgs Universitet) Syfte: Syftet med studien är att nå en djup förståelse för hur Västra Götalandsregionens personaltidning 14dagar används av olika personalgrupper samt hur dessa upplever tidningen. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: 14 kvalitativa intervjuer med anställda inom olika sektorer i Västra Götalandsregionen. Resultat: Motiven för att läsa 14dagar är att den skänker kunskap, är allmänbildande och ger ett sammanhang. Andra använder tidningen mycket selektivt för informationssökning på specifika områden, vid specifika tillfällen medan vissa förklarar att de läser den bara för att de är nyfikna. Tidsbrist, intressebrist, upplevelse av att man drunknar i information, att man saknar ork, att man inte har tillgång till dator med internetuppkoppling, att ingen skriver ut tidningen åt en, att man faktiskt inte känner till att den finns eller att man vill ägna rasterna åt att umgås med kollegor och inte läsa personaltidningar, det är sådant som de intervjuade upplever hindrar dem från att läsa 14dagar. Bland de anställda som intervjuats finns en tendens till att de som läser 14dagar är samma personer som också skaffar sig liknande information på annat vis. De anställda som ingår i denna undersökning och arbetar i olika i sektorer av regionen är till stor del intresserade av att läsa om olika saker i sin personaltidning och alla är åtminstone i viss grad mer intresserade av att läsa om det som är socialt och geografiskt närliggande för dem än om sådant som inte känns lika närliggande. De anställda i denna undersökning är i huvudsak positivt inställda till att 14dagar distribueras på ekonomiskt vis via nätet och i en utskriftsversion. Somliga tycker inte om att läsa 14dagar på nätet och vissa har inte de tekniska möjligheterna. Dessa kan då läsa 14dagar på papper, men då krävs det att de själva kan skriva ut tidningen eller att någon annan gör det åt dem. Här verkar det brista och troligtvis är det en av anledningarna till att bara en tredjedel av de regionanställda har kännedom om tidningen. Nyckelord: internkommunikation, personaltidning, nättidning, Västra Götalandsregionen, informationsavdelning, publikstudie

Abstract Titel: BoPlats Göteborg- en publik och informationsstudie Författare: Caroline Kristiansen Kurs: Påbyggnadskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska vilken publik BoPlats har och ta reda på vilka förväntningar de har och hur väl de uppfylls. Metod: Kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa informant intervjuer. Material: 198 enkäter och fyra intervjuer Resultat: Utifrån min undersökning kan jag dra en del generella slutsatser om varför besökarna kom till BoPlats Göteborg. Undersökningen har riktat sig mot besökare i BoPlats Göteborgs lokaler. Den slutsats som kan dras är att de flesta som besökt BoPlats Göteborg gjorde det för att få information om lediga lägenheter. Av besökarna hade majoriteten besökt BoPlats hemsida. Dessa ansåg att hemsidan var lätt att använda och att det inte var särskilt mycket som saknades. Majoriteten i undersökningen tyckte att det var viktigt att kunna få information om lediga lägenheter. Att BoPlats ska förmedla lägenheter och ge information om andra vägar att få lägenhet samt att kunna få juridisk hjälp. Slutligen önskar de också att BoPlats ska ha ett kösystem. Den största kategorin utgjordes av åldersgruppen 18-29 år. Det var något fler kvinnor än män som besökte BoPlats Göteborg. Majoriteten var uppväxta i Sverige och hade gått på gymnasium eller högskola. Största andelen bodde i centrum men därefter var fördelningen jämn mellan de olika svarsalternativen. Andelen som hade förstahandskontrakt eller var inneboende var störst. På frågan om hur man kände till BoPlats svarade de intervjuade att de oftast fått tips om BoPlats genom en bekant och därefter följde annons i media. BoPlats centrala läge underlättar för en tiondel att gå in av en slump. Bostadsbristen och svårigheter att få bostad visade på att nära hälften hade besökt någon av de andra bostadsförmedlingarna som finns i Göteborg. Det var inte många som hade ringt till BoPlats. De svar som rörde service och personal var inte enhetliga. Den största gruppen ansåg att personalen var ganska kunnig, ganska hjälpsam och tog sig ganska mycket tid för besökarna. Informanternas åsikter var också delade. Mest utmärkande var att Per Hållén (v) tyckte att det ska finnas en bostadsförmedling i stället för BoPlats i sin nuvarande form. Samtliga av de intervjuade politikerna verkade ha en god insikt i hur organisationen fungerar och att de begränsade resurserna gör att alla bitar inte kan ombesörjas av BoPlats. Ovanstående resultat har besvarat mitt syfte och mina frågeställningar.

ABSTRACT Titel: Kommunikation i tillväxtföretag Författare: Magdalena Johnson Kurs & termin: Magisterkurs i Medie- och Kommunikationsvetenskap vid JMG, Göteborgs universitet. Vårterminen 2001. Handledare: Larsåke Larsson, Gbg:s universitet och Hans Eric Melin, Outcom. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur behovet av kommunikation till företagets intressenter förändras under kraftig tillväxt i tillväxtparametrarna antal produkter/tjänster, anställda, kunder och omsättning samt om behovet skiljer sig mellan olika tillväxtbranscher och utvecklingsfaser. Metod och material: Kvalitativa intervjuer med tolv representanter från tillväxtföretag fördelade på fem olika tillväxtbranscher. Huvudresultat: När tillväxtföretaget växer i de ovan nämnda tillväxtparametrarna, ökar antalet intressenter och behovet av och förutsättningarna för kommunikation med dem förändras. Kommunikationsbehovet skiljer sig även mellan olika företag beroende på inom vilken bransch de är verksamma. De icke-branschspecifika likheter som iakttagits ligger till grund för den kommunikationsmodell som avslutningsvis presenteras i resultat- och analyskapitlet med följande huvudresultat: I stora drag bör kommunikationen i tillväxtföretag anpassas så att den i groddfasen (fas 1) huvudsakligen syftar till att åstadkomma förtroendeskapande kommunikation med investorer, kunder och leverantörer samt föra en proaktiv dialog med intresse-organisationer i förebyggande syfte. I tillväxtfasen (fas 2) bör kommunikationen syfta till att strukturera internkommunikationen, underhålla kommunikationen med be-fintliga kunder, etablera goda kontakter till media samt förbereda inför medial uppmärksamhet. Dessutom bör en finansiell kommunikationsstrategi framarbetas inför ev. börsnotering i fas 3. I stabiliseringsfasen (fas 3) bör kommunikationen syfta till att åstadkomma/bibehålla personlig kommunikation med det stora antalet anställda, åstadkomma/bibehålla personlig kommunikation med det stora antalet kunder samt upprätta egen avdelning där kommunikationsfrågor hanteras alternativt köpa in dessa tjänster externt.

Abstract Titel: Brukarengagemang i skolan -en fråga om information? Författare: Maria Persson Handledare: Lena Anderson (JMG) Lennart Rosén (SDN Biskopsgården) Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Påbyggnadskursen Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Syftet med studien är att utröna vad som påverkar föräldrar att engagera sig i skolans inre arbete, samt att se vilken roll informationen mellan skola och hem spelar för detta engagemang. Metod: Tolv längre personliga intervjuer. Urval: Svartedalsskolan: Två klassföreståndare Två föräldrar, aktiva i skolrådet Två föräldrar, ej aktiva i skolrådet Ryaskolan: Två klassföreståndare En förälder, aktiv i skolrådet Tre föräldrar, ej aktiva i skolrådet Huvudresultat: På Svartedalsskolan framkommer det att krissituationer får föräldrarna att engagera sig nästintill mangrant. Lärare som har god kontakt med hemmet gör också att föräldrarna känner sig motiverade att engagera sig. De föräldrar som redan är engagerade i skolråd eller föräldraförening uppger att konkreta resultat av arbetet i skolrådet är mycket motiverande. Det som hindrar föräldrarna på Svartedalsskolan från att engagera sig är tidsbrist, att man som förälder anser att skolan skall sköta om skolans verksamhet. Föräldrar kan ha egna, dåliga skolerfarenheter, vilket gör att de inte närmar sig skolan på ett självklart sätt. Vidare kan en dålig social situation innebära att föräldrarna inte finner utrymme i sitt liv till at engagera sig i barnens skola. På Ryaskolan är det ämnet som sådant som engagerar, exempelvis nedskärningar i skolans verksamhet och konkreta större händelser. Här exemplifierar en respondent med om fa llet vore att skolmaten skull dras in. Vidare uppger respondenterna att det är naturligt för dem att engagera sig i sina barns skola. Det som hindrar föräldrarna på Ryaskolan från engagemang är att man saknar information om vad man kan göra för att engagera sig och att man därför inte vet hur man skall gå tillväga. Även här uppges en dålig social situation som ett hinder för engagemang. Information är avgörande för engagemang. De redan engagerade föräldrarna ser till att hålla sig informerade, vilket motiverar dem än mer i ett fortsatt engagemang. De som inte får information känner sig osäkra då de närmar sig skolan och engagerar sig därför inte. Genom utökad, strukturerad och effektiviserad kommunikation mellan skola och hem ökas brukarengagemanget.

Abstract Titel Skapandet av en dynamisk nyhetsprocess. En undersökning av Göteborgs-Posten i ett genusperspektiv. Författare Anna Grisotti Handledare Monika Djerf-Pierre på JMG Kontaktperson Carina Söderström på Göteborgs-Posten Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen, Göteborgs universitet Vårterminen 2001 Syfte Syftet är att skapa ett verktyg som skall fungera som en checklista i GP:s genusarbete, detta för att ge Göteborg-Postens journalister ett underlag för diskussioner som kan leda till medvetenhet och eventuell förändring. Metod Uppsatsen görs med hjälp av tre olika vetenskapliga metoder. 1) kvalitativa intervjuer 2) kvantitativ innehållsanalys 3) kvalitativ diskursanalys Material 213 artiklar i Göteborgs-Posten under 10 dagar i maj 2001 Huvudresultat Undersökningen visar att Göteborgs-Posten är männens arena. Det är fortfarande flest manliga journalister, flest manliga aktörer och flest män på de journalistiska bilderna. Språket i Göteborgs- Posten anser jag är könsneutralt, detta i motsats till tidigare forskning. Bildspråket i Göteborgs-Posten är inte lika bra på att skildra sina aktörer jämlikt. Stereotypa könsroller förstärks fortfarande. Jag har valt att belysa vissa punkter för att få till stånd en diskussion om nyhetsprocessen på Göteborgs-Posten. Dessa punkter berör: värderingar, nytänkande, normgivande tidning, mansdominans och mål och syfte.

Abstract Titel: En läsvärd Globetrotter? Volvo Trucks Globetrotter läsvärdesundersökning. Författare: Marie Florin Handledare: Jan Strid på JMG och Lennart Sunestedt på Volvo Lastvagnar Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen, Göteborgs universitet, vårterminen 2001 Syfte: Syftet med den här läsvärdesundersökningen är att undersöka läsning och åsikter om innehåll i interntidningen Volvo Trucks Globetrotter hos anställda på Volvo Lastvagnar i Sverige och Belgien. Metod: Läsvärdesundersökning med utskick till 600 Volvo Lastvagnaranställda, varav 400 i Sverige och 200 i Belgien. Den besvarades av 365 personer. Huvudresultat: Volvo Lastvagnar som företag får genomgående gott betyg av enkätdeltagarna. Främst anses företaget vara modernt, framåtskridande och vänligt. Endast 34 procent av de svarande känner stor samhörighet eller samhörighet med andra anställda inom Volvo Lastvagnar i världen medan 66 procent känner stor samhörighet/samhörighet med anställda på den egna orten. De informationskällor som är viktigast för de svarande i deras eget arbete är arbetskamrater, arbetsplatsträffar och chefer. Volvo Trucks Globetrotter ökar känslan av samhörighet med andra på Volvo Lastvagnar i världen till viss del. Hela 96 procent av de svarande läser denna tidning i större eller mindre utsträckning. Det som läses mest och som också anses viktigast är nya produkter, arbetsplatsreportage, information från ledningen samt olika yrkesgrupper inom Volvo Lastvagnar. Volvo Trucks Globetrotter anses främst vara lättläst, aktuell, intressant, trovärdig, samt ha ett utseende som lockar till läsning. Vad gäller vad de svarande tror är syftet med tidningen tror överlägset flest att det är att sprida nyheter om företaget till de anställda – det tror hela 74 procent av de svarande i enkäten. På andra plats kommer ”att öka samhörigheten med andra anställda inom Volvo Lastvagnar” och på tredje ”att sprida ledningens åsikter till de anställda”

Abstract Titel Utbildning Göteborg – En läsvärdesundersökning av utbildningsförvaltningens personaltidning Utbildning Göteborg Författare Cecilia Olsson Kurs Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, vårterminen 2000 Syfte Att undersöka vad personalen på utbildningsförvaltningen i Göteborg anser om personaltidningen Utbildning Göteborg. Undersökningen fokuserar på att utreda vilket bemötande denna relativt nystartade personaltidning fått hos personalen på utbildningsförvaltningen. Centrala frågor har varit om de anställda nås av Utbildning Göteborg, om de läser personaltidningen och i så fall vilket material tar man del av? Lyckas personaltidningen kommunicera de budskap som är avsikten? Vad personalen i övrigt anser om personaltidningens innehåll och utformning. Metod och material Jag har sänt ut en enkät med frågor om utbildningsförvaltningens personaltidning Utbildning Göteborg till ett slumpmässigt urval av personalen på utbildningsförvaltningen. Frågorna avser medarbetarnas kännedom om Utbildning Göteborg och åsikter om distributionen av den, vad de anser om personaltidningens innehåll liksom frågor om dess utformning. Huvudresultat Resultatet visar att flertalet av medarbetarna på utbildnings förvaltningen känner till och läser sin personaltidning Utbildning Göteborg och är nöjda med det sätt på vilket den distribueras. Personalen saknar viss information om deras framtida arbetssituation. Medarbetarna på utbildningsförvaltningen anser i viss mån att Utbildning Göteborg uppnår sitt syfte att informera och inspirera. Vad beträffar Utbildning Göteborgs syfte att förmedla utbildningsförvaltningens mål, policy och strategi lyckas Utbildning Göteborg mycket bra. Utbildning Göteborg uppnår dock ej syftet att skapa helhetssyn och gemensam identitet. Vad beträffar tidningens exteriör är personalen nöjd men anser att den skulle stå sig bättre i konkurrensen med annat informativt material som når dem, om den vore lite mer färgglad. Utbildning Göteborg bör därför öka sin andel material om vilka beslut som fattats högre upp i organisationen med betydelse för personalens framtid på sin arbetsplats, liksom inta ett mer kritiskt granskande perspektiv i artiklarna. Utbildning Göteborg bör betona för personalen att deras åsikter om vad tidningen ska innehålla är mycket välkomna. Utbildning Göteborg bör också anta ett starkare helhetsperspektiv på organisationen för att öka sitt läsvärde.