Abstract Titel: Bilder av Västra Götalandsregionen Författare: Stina Hall Nilson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen (D) Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Mitt syfte med denna undersökningen är att se vilken image Västra Götalandsregionens (VGR) regionala utvecklingsarbete har hos några av deras intressenter för att på så sätt kunna säga något om VGR:s legitimitet som regionalpolitisk aktör. Metod: Kvalitativ metod Material: 13 respondenter Huvudresultat: VGR har inte bara en image. Att det finns flera bilder eller images av VGR beror förmodligen på att vi människor uppfattar saker olika. VGR är en heterogen organisation som spänner över stora geografiska områden i vilka det finns olika regionala kulturer och förutsättningar, vilket inte minst banar väg för att VGR också upplevs på olika sätt av olika personer. VGR kan också ha multipla images hos en och samma person, vilket beror dels på att organisationen spänner över flera verksamhetsområden och dels på att personer omförhandlar VGR:s image i takt med att de får nya kunskaper om organisationen. I och med att VGR har multipla images och att en och samma person kan ha flera olika bilder av VGR blir det viktigt för VGR att försöka kartlägga olika public positions snarare än olika publics, målgrupper. Intressenternas bilder av VGR präglas av VGR:s profil, i vilken de interpersonella kontakterna blir de som påverkar mest. De interpersonella kontakterna påverkar såväl de positiva som de negativa bilderna av VGR. Påverkan av media, eller den visuella profilen är underordnad den interpersonella kommunikationen. VGR:s grafiska profil är bekant för de intervjuade intressenterna, men inte laddad med betydelse och har därför heller ingen större inverkan. VGR:s skriftliga material är i regel lättillgängligt, men det lever inte upp till sin kommunikationspolicy när det gäller att kommunicera med olika målgrupper. Det råder viss asymmetri i kommunikationen mellan VGR och de intervjuade intressenterna. Dock upplever de flesta intressenterna de professionella kommunikationsfunktionerna som proffsiga och tillmötesgående i sitt sätt att kommunicera. Den största asymmetrin ligger i kontakten mellan vissa tjänstemän/politiker och intressenterna. Enligt min undersökning är VGR:s legitimitet som regionalpolitisk aktör svag. Denna skulle kunna stärkas med hjälp av bland annat mer dialog mellan VGR och dess intressenter. Likaså bör VGR satsa allmänt mer på sitt interpersonella kommunikationsarbete såväl internt som externt.

Abstract Titel: Senaste Nytt – ett embryo i tiden. En kvalitativ studie av hur personal på Sahlgrenska Universitetssjukhuset använder och uppfattar daglig nätinformation. Författare: Rebecka Wallmo Handledare: Lena Anderson (internt) och Irene Hedström (externt) Kurs: Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur SU:s personal använder och uppfattar nätsidan Senaste Nytt för att utifrån det kunna se vilka utvecklingsmöjligheter den har. Frågeställningar: 1) Hur ser personalens användning av Senaste Nytt ut? 2) Hur ser personalens förutsättningar att använda Senaste Nytt ut? 3) Hur uppfattar personalen Senaste Nytt som företeelse och kommunikationskanal? Material och metod: Kvalitativa, personliga intervjuer med fem administratörer och tio vårdpersonal med olika befattningar i SU. Huvudresultat: En majoritet av administratörerna använder regelbundet Senaste Nytt medan fler i vårdpersonalen inte gör det. I vårdpersonalen är det framförallt nattpersonalen som läser sidan. Båda personalgrupper läser Senaste Nytt under en kortare stund för att få uppdaterad, övergripande information om vad som sker i SU. En skillnad mellan administratörer och vårdpersonal är att Senaste Nytt ger den tidigare gruppen kompletterande information i jämförelse med andra interna informationskanaler. För vårdpersonalen däremot är Senaste Nytt i större grad den viktigaste interna kanalen för att få information om det som sker i verksamheten. För nattpersonalen ersätter Senaste Nytts innehåll information som de skulle ha fått via personalmöten om de hade arbetat dagtid. En annan skillnad är att den administratör och den vårdpersonal som har chefsbefattning upplever att Senaste Nytt har ett innehåll som de får från andra källor och dessutom tidigare, medan den personal som har underställd position via Senaste Nytt ofta får information som de annars inte skulle ha haft tillgång till. Orsakerna till de olika användningsmönstren av Senaste Nytt kan förklaras med att den vårdpersonal som arbetar dagtid har mindre tid och sämre tillgång till datorer jämfört med andra personalgrupper i undersökningen. Däremot är majoriteten av både den administrativa personalen och vårdpersonalen positivt inställda till att använda Senaste Nytt. Båda personalgrupper har överlag en positiv uppfattning om Senaste Nytt både som företeelse och kommunikationskanal då de generellt uppfattar sidans egenskaper och innehåll som bra. Om Senaste Nytt skall utvecklas och bli en väl använd informationskanal bör tillgången till datorer bli bättre för vårdpersonalen och arbetssituationen måste bli mer flexibel för dem, så att det finns en möjlighet att som anställd kunna ägna en stund åt informationssökning på intranätet under en arbetsdag. Dessutom bör både redaktionen för Senaste Nytt och vissa chefer i SU mer aktivt uppmuntra alla anställda att vara aktiva sökare av information på nätet. Utöver det måste anställda även vara beredda att på eget initiativ lämna bidrag till sidan.

ABSTRACT Titel: Organisation och kön – En strategisk litteraturöversikt av ämnesområdena organisation och kön applicerat på forskningsprojektet ’Kvinnorna i journalistkulturen’ Författare: Gabriella Sandstig Kurs: Påbyggnadsskurs, MKV vid Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2001 Handledare: Monika Löfgren – Nilsson Syfte: Att undersöka hur litteratur och artiklar skrivna sedan 1994 och framåt inom organisation och kön/genus kan användas för att undersöka kvinnliga nyhetsjournalisters villkor och betydelse inom den svenska televisionen. Metod & material: Applicerbarheten på forskningsprojektet har utgjort urvals principen och metoderna snöboll och slump har använts i sökning av litteratur, artiklar och personer. Forskningsprojektets utgångspunkter och förutsättningar, kulturell- och geografisk närhet och praktiska omständigheter har utgjort avgränsningarna vilka även medfört att litteratur som fokuserar på ledarskap har valts bort. Huvudresultat:I litteraturen förs en övergripande vetenskaplig diskurs av filosofisk karaktär som dels går ut på om man som forskare ska fokusera på likheter eller skillnader och om det ofruktsamma med att hålla isär dom dels på hur man som forskare ska förhålla sig till feminismens emancipatoriska projekt. Den första delen är förknippad med mänskliga tankelogiker, huruvida vi använder oss av dikotomier eller dialektiker medan den andra delen tar upp grundfrågor som; vad ska vetenskapen användas till och hur bör vetenskap bedrivas. Förslagen till forskningsprojektet utgår den övergripande slutsatsen att litteraturen inom organisation och kön inom forskningsprojektet framförallt kan användas för att undersöka hur föreställningar kring kön skapas, kommer till uttryck och upprätthålls i organisationer. Hur detta sker kan ha betydelse för kvinnornas manöverutrymme i termer av villkor och dess möjligheter och begränsningar och strategier. Min rekommendation till projektet är att utgå från Joan Ackers fem analytiskt separerbara processnivåer då de flesta teoretiska strukturerna kring konstruktion av kön låter sig placeras in i dessa. De tre översta processnivåerna är intimt förbundna med varandra och de kan sägas utgöra ett handlingsunderlag i termer av villkor och positioner för kvinnors möjligheter och begränsningarna. Vidare utvecklar jag att kroppen kan ses som en stark visuell symbol för kön och könet kan ses som en symbolisk resurs. Min rekommendation till projektet är att använda sig av Bourdieus teorier kring symbolisk makt för att undersöka hur makt utövas och vilken betydelse könet kan ha i detta utövande. Implicit framgår det också att möjlighetsstrukturerna för en kvinna i organisationer begränsas i större utsträckning i jämförelse med en man och den bästa framkomliga strategin för kvinnor är att agera kollektivt och politiskt medan den bästa individuella strategin är för kvinnorna är att använda sig av ironi för att synliggöra tvivel på könsordning. Inom mansforskningen kring organisation och kön har man genom att intressera sig för relationen mellan kön, klass och etnicitet kommit fram till olika typer av maskuliniteter. Motsvarande utveckling tycks saknas för olika femininiteter. Då även problematiseringar kring relationer mellan kvinnor saknas är min rekommendation till projektet därför att se till hur olika symboliska femininiteter interagerar med klass och etnicitet för att undersöka relationer mellan kvinnor.

Abstract Titel: GT före och efter Expressen – En undersökning av förändringen hos GT:s innehåll sedan Expressens inträde som ägare. Författare: Frida Stenquist Handledare: Jan Strid på JMG Jimmy Fredriksson på GT Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Påbyggnadskursen, Göteborgs universitet Vårterminen 2001 Syfte: Syftet med undersökningen är att se hur GT:s innehåll förändrats sedan Expressens uppköp av tidningen 1997. Metod: Kvantitativ innehållsanalys av två strategiskt utvalda veckors tidningar. En vecka (egentligen sju dagar ur sju veckor) 1997, dvs före Expressens övertagande och motsvarande period 2000. Huvudresultat: GT har sedan Expressens köp av tidningen ökat sin andel lokalmaterial, framförallt den del av lokalmaterialet som behandlar de socioekonomiskt resurssvaga områdena. GT:s reportrar har också allt mer fokuserat på det lokala materialet. Ämnesmässigt så är en stor del av materialet så kallat soft news, olyckor och brott samt kända människor är vanliga ämnen. GT:s reportrar skriver huvudsakligen lokalt och regionalt material, medan Expressens reportrar främst står för riks- och utrikesmaterial, detta material producerades innan Expressens uppköp främst av annan källa. Andelen bilder har ökat. Bilderna tillhör främst ämnena känt folk och human interest, olyckor och brott, underhållning samt allmänna samhällsfrågor.

Abstract Titel Vad får det lov att vara? – En enkätundersökning riktad till TBV:s kunder Författare Martin Jonason. Kurs Påbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, vårterminen 2000. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka dels vad TBV:s kunder hittills har utnyttjat i fråga om utbildningsföretag och tjänster, dels hur TBV bör anpassa sitt utbud av utbildningstjänster med tanke på hur kundföretagens behov utvecklas. Därutöver syftar uppsatsen till att utröna hur TBV bör informera kunderna för att nå ut till dem på bästa sätt. Metod och material En kvantitativ enkätundersökning har genomförts. Enkäten har riktats till en del av TBV:s kunder. Urvalet har gjorts av TBV själva. Urvalet omfattade 210 kundföretag av totalt 1 600 stycken. Huvudresultat Resultatet visar på att kundföretagen har ett stort utbildningsbehov. TBV:s kunder brukar anlita ett externt utbildningsföretag regelbundet. Det är främst korta utbildningsalternativ som hittills har efterfrågats. Över hälften av företagen ser det som mycket eller ganska sannolikt att de kommer att avsätta mer pengar till kompetensutveckling. Det finns alltså goda möjligheter till en mycket positiv utveckling på kundsidan under det närmaste året. Det absolut största utbildningsområdet är och ser ut att bli Data/IT även på ett års sikt. Detta kan förklaras med att det är ett relativt nytt område, vilket naturligt medför att utbildningsbehovet är stort. Därefter är det ledarskaps- och språkutbildningar som efterfrågas i stor utsträckning. Diplomutbildningar har också många deltagit i hos TBV. Vid valet av utbildningsanordnare är ämnet, kursens uppläggning, närheten och vänligt bemötande viktigast. Att närhet bedöms som så pass viktigt är intimt förknippat med att kunderna önskar korta utbildningar och dessutom gärna under halva arbetsdagar eller kvällstid, då långa resvägar inte är att föredra. Kunderna ser det som mycket viktigt med behovsanpassade utbildningar, både om man ser till tiden och innehållet. Vidare är de två klart största hindren för att utbilda personalen dels att det tar tid från det ordinarie arbetet, dels företagets ekonomi. Kunderna önskar främst information från TBV genom broschyrer med del av utbudet och/eller genom utbildningskatalog med hela utbudet. Cirka 25% önskar information via e-post, vilket talar för att TBV bör använda sig av den nya tekniken för att sprida information. Tidningsannonser finns det relativt liten anledning att satsa på. En viktig slutsats man kan dra är att ju större företaget är, desto fler sätt vill man ha information på.

Abstract Titel MILJÖPORTALEN – Målgruppsanalys och målformulering inför lansering av Göteborgs miljövetenskapliga centrums miljöforsknings portal. Författare Anders Rick Kurs Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Göteborgs Universitet vårterminen 2001 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar det finns att kommunicera miljöinformation via Internet till svenska ungdomar. Material och metod Riks-SOM-undersökningen 1999 där undersökningen har sållats ned till att endast gälla ungdomar mellan 15-19 år. Vidare har endast de frågor som berör studien och åldersgruppen använts. Huvudresultat Huvuddelen av ungdomsgruppen består av medlemmar i den medvetna och latenta gruppen. Vissa skillnader i kommunikationsbenägenhet kan skönjas mellan kön och boendesituation. I övrigt har ungdomars Internetbruk undersökts. Resultaten av detta är att ungdomars bruk är utbredd och tillgången hög. Målformuleringen visar att det kan vara rimligt att räkna med 1000 besökare ur målgruppen under det första året..

Abstract Titel: 14 Medarbetare om 14dagar -En Kvalitativ Publikstudie av Västra Götalandsregionens Personaltidning 14dagar Författare: Elin Fritiofsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-kurs Termin: Vårterminen 2001 Sidantal: 91 Hand- Gunnel Glännestrand (Västra Götalandsregionens Informationsavdelning) ledare Annika Bergström (Göteborgs Universitet) Syfte: Syftet med studien är att nå en djup förståelse för hur Västra Götalandsregionens personaltidning 14dagar används av olika personalgrupper samt hur dessa upplever tidningen. Metod: Kvalitativa intervjuer Material: 14 kvalitativa intervjuer med anställda inom olika sektorer i Västra Götalandsregionen. Resultat: Motiven för att läsa 14dagar är att den skänker kunskap, är allmänbildande och ger ett sammanhang. Andra använder tidningen mycket selektivt för informationssökning på specifika områden, vid specifika tillfällen medan vissa förklarar att de läser den bara för att de är nyfikna. Tidsbrist, intressebrist, upplevelse av att man drunknar i information, att man saknar ork, att man inte har tillgång till dator med internetuppkoppling, att ingen skriver ut tidningen åt en, att man faktiskt inte känner till att den finns eller att man vill ägna rasterna åt att umgås med kollegor och inte läsa personaltidningar, det är sådant som de intervjuade upplever hindrar dem från att läsa 14dagar. Bland de anställda som intervjuats finns en tendens till att de som läser 14dagar är samma personer som också skaffar sig liknande information på annat vis. De anställda som ingår i denna undersökning och arbetar i olika i sektorer av regionen är till stor del intresserade av att läsa om olika saker i sin personaltidning och alla är åtminstone i viss grad mer intresserade av att läsa om det som är socialt och geografiskt närliggande för dem än om sådant som inte känns lika närliggande. De anställda i denna undersökning är i huvudsak positivt inställda till att 14dagar distribueras på ekonomiskt vis via nätet och i en utskriftsversion. Somliga tycker inte om att läsa 14dagar på nätet och vissa har inte de tekniska möjligheterna. Dessa kan då läsa 14dagar på papper, men då krävs det att de själva kan skriva ut tidningen eller att någon annan gör det åt dem. Här verkar det brista och troligtvis är det en av anledningarna till att bara en tredjedel av de regionanställda har kännedom om tidningen. Nyckelord: internkommunikation, personaltidning, nättidning, Västra Götalandsregionen, informationsavdelning, publikstudie

Abstract Titel: BoPlats Göteborg- en publik och informationsstudie Författare: Caroline Kristiansen Kurs: Påbyggnadskurs, Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska vilken publik BoPlats har och ta reda på vilka förväntningar de har och hur väl de uppfylls. Metod: Kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa informant intervjuer. Material: 198 enkäter och fyra intervjuer Resultat: Utifrån min undersökning kan jag dra en del generella slutsatser om varför besökarna kom till BoPlats Göteborg. Undersökningen har riktat sig mot besökare i BoPlats Göteborgs lokaler. Den slutsats som kan dras är att de flesta som besökt BoPlats Göteborg gjorde det för att få information om lediga lägenheter. Av besökarna hade majoriteten besökt BoPlats hemsida. Dessa ansåg att hemsidan var lätt att använda och att det inte var särskilt mycket som saknades. Majoriteten i undersökningen tyckte att det var viktigt att kunna få information om lediga lägenheter. Att BoPlats ska förmedla lägenheter och ge information om andra vägar att få lägenhet samt att kunna få juridisk hjälp. Slutligen önskar de också att BoPlats ska ha ett kösystem. Den största kategorin utgjordes av åldersgruppen 18-29 år. Det var något fler kvinnor än män som besökte BoPlats Göteborg. Majoriteten var uppväxta i Sverige och hade gått på gymnasium eller högskola. Största andelen bodde i centrum men därefter var fördelningen jämn mellan de olika svarsalternativen. Andelen som hade förstahandskontrakt eller var inneboende var störst. På frågan om hur man kände till BoPlats svarade de intervjuade att de oftast fått tips om BoPlats genom en bekant och därefter följde annons i media. BoPlats centrala läge underlättar för en tiondel att gå in av en slump. Bostadsbristen och svårigheter att få bostad visade på att nära hälften hade besökt någon av de andra bostadsförmedlingarna som finns i Göteborg. Det var inte många som hade ringt till BoPlats. De svar som rörde service och personal var inte enhetliga. Den största gruppen ansåg att personalen var ganska kunnig, ganska hjälpsam och tog sig ganska mycket tid för besökarna. Informanternas åsikter var också delade. Mest utmärkande var att Per Hållén (v) tyckte att det ska finnas en bostadsförmedling i stället för BoPlats i sin nuvarande form. Samtliga av de intervjuade politikerna verkade ha en god insikt i hur organisationen fungerar och att de begränsade resurserna gör att alla bitar inte kan ombesörjas av BoPlats. Ovanstående resultat har besvarat mitt syfte och mina frågeställningar.

Abstract Titel: Att utvärdera webbplatser Författare: Annika Klemming Kurs: D-uppsats, påbyggnadskurs Termin: Vårterminen 2000 Antal sidor: 72 Handledare: Bengt Johansson och Annika Bergström (Göteborgs universitet), Ulf Asklin och Henrik Löfving (Scandinfo Marketing Research) Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur man går tillväga för att utvärdera webbplatser samt att föra en diskussion om de olika angreppssättens för- och nackdelar. Metod: Kvalitativa informantintervjuer Material: Intervjuer med tio personer som arbetar med webbplatsutvärderingar på Icon Medialab, Infratest Burke, Net Survey Bolinder, Nomos Mana-gement, Orange Interactive och Scandinfo Marketing Research Resultat: Samtliga intervjuade företag använder sig av flera alternativa metoder när de utvärderar webbplatser. De metoder som är vanligast är webb–enkäter, e-mailenkäter, fokusgruppsintervjuer samt användbar-hets-tester i kombina-tion med individuella intervjuer. Webbenkäter använ-des tidigare i hög utsträckning, men anses idag ha låg tillförlitlighet även av vissa av de företag som använder dem. Anledningen är att bortfallet som regel är mycket stort och att det inte finns någon möj-lighet att analysera sitt bort-fall. E-postenkäter är en säkrare metod som förmodligen kommer att bli allt vanligare. Webbenkäter och e-postenkäter används främst för få svar på enklare frågor om hur webb-platsens använd-barhet och innehåll upp-fattas. Fokusgruppsintervjuer, både traditionella och via Internet, görs för att ta reda på användarnas behov och önskemål. Användbarhetstester i kombination med individuella intervjuer görs av alla intervjuade företag med undantag av Net Survey Bolinder. Vid använd-barhetstesterna tar man hänsyn till både användarens egen upplevelse av webbplatsen och till hur hon eller han lyckas genomföra vissa på förhand bestämda uppgifter. Betoningen läggs dock ofta på den subjektiva upple-velsen. Varumärkets kommunikation är förutom användbarheten det som de inter-vjuade företagen lägger störst kraft på att utvärdera.