Hur kulturen ser ut inom sjöfarten idag är helt olika från båt till båt. Det är styrt av vilka som finns i besättningen. På vissa båtar håller man den gamla myten om sjömän som super och har kvinnor i varje hamn levande i en miljö där hård jargong och sexköp är vanliga inslag. Till den här mycket skiftande miljön kommer studenter från Chalmers sjökaptens- och sjöingenjörsprogram ut på praktik, med mycket lite information om kulturerna som väntar dem ombord. Vi har skickat ut en enkät till alla studenter från Chalmers sjöfartsprogram som har varit på praktik till sjöss. 27,6% av de svarande berättar att de någon gång under praktiken följt med besättningen ut och hamnat på inrättningar där det finns möjlighet att köpa sex. Vice rektor för grundutbildningen på Chalmers tekniska högskola, Sven Engström, säger att skolan pratar om sexköp bara om eleverna själva tar upp det. Men det är en verklighet som 43 studenter, nästan en hel klass, stått inför under praktiken. Vi har också pratat med tre studenter för att få ta del av deras personliga berättelser från sjöfarten idag. De ger en bild av ett mångsidigt yrke som tar dem världen runt, men också ett yrke med hård jargong och där man får vara hårdhudad för att komma in i gänget. En bild som bekräftas i enkäten.

Juriststudenter fostras till maskiner snarare än kritiska tänkare. Och utbildningarna vidtar inte tillräckliga åtgärder, trots upprepad kritik från Högskoleverket. En undersökning som 126 svenska juristlärare har svarat på visar att 97 procent av lärarna tycker att det finns en betygshets på deras utbildningar. Och nio av tio håller helt eller delvis med om att det leder till att studenterna blir mer intresserade av tentaresultat än av att tillgodogöra sig viktig juridisk kunskap. Det här påverkar vilka människor som i slutändan blir den dömande makten i samhället.

Kosttillskott för träning: marknad, åsikter och effekter Kosttillskott för träning säljer som smör i Sverige. Säljare och tillverkare gör allt större miljonvinster av vår längtan att bli snabbare, större och starkare. Samtidigt säger de som nått den toppen allt oftare nej till kosttillskott – användandet bland svenska OS-deltagare har halverats på 15 år. Personliga tränare, dietister, idrottsledare, alla har de starka övertygelser när det kommer till kosttillskott. Men lägren är delade. En del kallar det dyrt kiss, andra anser det vara det perfekta komplementet till kost och träning. Hur ska man som konsument veta hur det ligger till? Är kosttillskotten en snabb väg till en starkare kropp, onödiga pengar eller rentav något som äventyrar vår hälsa? I vårt arbete belyser vi de olika sidorna av saken. Vi visar de olika sidorna av tillskotten, att användningen kan bli farlig om den görs på fel sätt och att det saknas mycket att önska vad gäller regler och tillsyn av marknaden. Tillskotten det är ett mycket lågprioriterat område och handlar om märkning och hygien, snarare än om innehåll. De få innehållsanalyser som gjorts visar på läkemedelsklassat innehåll, spetsade produkter och substanser med biverkningar. Flera av dem går att köpa på stan i Göteborg och på nätet. Vår undersökning har bland annat bestått av scannande efter farliga produkter på nät och i butik, intervjuer med insatta och deltagandeobservationer på fitnessmässor och gym. Arbetet har gjorts i samarbete med SVT Sporten och kommer att resultera i tre inslag i Sportspegeln och Sportnytt. Vi kommer i inslagen bland andra att få träffa elitidrottare, vanliga motionärer som lägger mycket pengar på kosttillskott, näringsexperter, säljare, inspektörer på Livsmedelsverket och kommunen samt vara med när vi blandar vårt eget tillskott för marknaden.

Våren 1980 stod Sverige stilla. Kollektivtrafiken upphörde, operationer ställdes in och i livsmedelsbutikerna gapade brödhyllorna tomma. Under april-maj pågick nämligen den största arbetsmarknadskonflikten någonsin i Sverige, om man ser till antalet direkt berörda. Arbetstagare och arbetsgivare hade under flera år glidit allt längre ifrån varandra och när avtalsrörelsen 1980 drog igång visade det sig att klyftan emellan dem var större än någonsin. När de båda parterna inte kunde komma överens om löneökningar resulterade det i att 750 000 personer, en fjärdedel av Sveriges arbetskraft, strejkade eller blev utestängda från sina arbetsplatser. Vårt examensarbete går till botten med vad det egentligen var som hände och hur det kunde hända. Vi tar också reda på varför det trots konfliktens storlek är så få som kommer ihåg den. Detta gör vi i form av ett längre radioreportage. Vår undersökning grundar sig till största delen på djupintervjuer med olika inblandade personer. Vi pratar med fackföreningsföreträdare och representanter från arbetsgivarföreningar, på både den privata och den offentliga sidan. Utöver detta intervjuar vi även dåvarande arbetsmarknadsministern, arbetare som blev indragna i konflikten och en strejkforskare. I kombination med research från artiklar, böcker och nyhetssändningar lyckas vi bena ut vad som föranledde konflikten och vilka konsekvenser den fick.

Sveriges viktigaste yrke kallas det ofta, inte minst av politiker. Det är lärarna som har allra störst betydelse för hur väl eleverna presterar i skolan, det har internationell forskning visat länge, och det som sker inom klassrummets väggar i dag ser vi kanske resultaten av först om tjugo år. Därför är det inte heller konstigt att läraryrket och lärarutbildningen är ämnen som engagerar många, och som ständigt är återkommande teman i olika medieinslag och inom den politiska debatten. I Sverige har skolan under de senaste decennierna nästintill blivit något av en traditionell hjärtefråga för politiker, där herren på täppan, utbildningsministern, har varierat beroende på vilken färg den sittande regeringen haft. För ett par årtionden sedan var det den dåvarande skolministern Göran Perssons kommunaliserade skola som stod i centrum – i dag är det Jan Björklunds kunskapsskola med den nya lärarutbildningen ”Bäst i klassen” som hägrar runt hörnet.