ABSTRACT Titel: ”Spegel, spegel…” En innehållsanalys om medias skildring av företagsetik Författare: Ulrika Emtervall, påbyggnasdskurs, höstterminen 2004 Handledare: Jan Strid Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen Termin: Vårterminen 2004-08-25 Sidantal: 46 Syfte: Syftet är att undersöka hur svensk press, år 2003, speglar företags ansvar och etiska handlande. Jag undersöker vilket ordval som används för att spegla etiken i artiklarna, vilka sakområden som ges störst utrymme, företeelser som är mer markanta än andra, vilken geografisk vinkling artiklarna har, i vilken artiklatyp de förekommer, vilka tendenser man kan se utifrån olika medietyper, typ av företag omskrivs och vilka aktörer som kommer till tals. Metod: Kvantitativ innehållsanalys med ett kvalitativt inslag Material: Eftersom jag skriver denna uppsats på uppdrag av Observer har de tillhandahållit artiklarna. Materialet är sökt i all svensk press som behandlar området etik och moral. Man letade efter artiklar som innehöll etik, moral, ansvar och värderingar. Insamlingen av artiklar ägde rum under månaderna mars och april 2003. Totalt 316 artiklar har kodats. Resultat: Min undersökning visar att flest artiklar berör moral gentemot tredje världen, fonder/aktier och företags ansvar. Enskilda företeelser som är mer markanta än andra är investering i krigsindustrin, kränkning i media och utmärkelse. Flest av artiklarna var vinklade nationellt (46 %). 33 procent av alla artiklar rapporterade med en internationell vinkel. 21 procent var regionala. Detta trots att landsortstidningar var de klart mest förekommande med 125 av artiklarna. Facktidningar stod för 82 och storstadspress för 54 av artiklarna. Det kan jämnföras med populärpress som endast hade två artiklar med i undersökningen. Det visade sig att samhällsorganisationer och företagsledare är de som kommer mest till tals i artiklarna. Efter dem är det politiker, privatperoner och experter inom området som är aktörer i artiklarna. Övervägande delen av dessa ställer sig negativa till företagen det handlar om. Medarbetarna är ett undantag då de till stor del är positiva gentemot företagen. Största delen av artiklarna handlar om företags samhällsansvar i allmänhet, utan att nämna något företag eller typ av organisation. Annars visar sig övriga industriföretag vara frekvent förekommande, likaså livsmedelsföretag, medieföretag och fondförvaltare.

Sammanfattning Arbetet syftar till att övergripande utvärdera webbplatsernas funktion i börsnoterade företags strategiska kommunikationsarbete med att förmedla företagsinformation. Uppsatsens resultat visar att ansvarsfördelningen för webbplatserna är komplex, vilken avdelning som idag är respektive borde vara ansvarig för webbplatsen varierar stort, dock pekar resultaten på att Informationsavdelningen verkar vara väl lämpad för att ta hand om ansvaret för webbplatsen. Ansvarsfördelningen försvåras av att drift och utveckling av webbplatser kräver samarbete över avdelningsgränserna. Tre fjärdedelar av populationens företag har inte genomfört någon undersökning av webbplatsens besökare de senaste två åren, vilket vore intressant att forska djupare inom för att hitta avgörande orsaker. Den grupp av företag som trots allt genomfört en undersökning utmärks främst av att det återfinns en relativt stor andel företag som haft sin webbplats mer än tio år. Internet anses av respondenterna vara ett mycket betydelsefullt medium i företagens strategiska kommunikationsarbete, där egenskaper som hög tillgänglighet och aktuell information anses vara viktiga. Respondenterna tror att Internets betydelse kommer att öka inom ett ettårsperspektiv samt än mer inom ett femårsperspektiv. Hot mot en fortsatt utveckling av företagens webbplatser har identifierats, och nyckeln för att motverka dessa kan vara förståelse hos ledningen kring Internet som medium, samt en tillräcklig tilldelning av personella resurser. Materialet insamlades genom en kvantitativ enkätundersökning till börstnoterade bolag på Stockholmsbörsens O-lista.

· Abstract Titel: Tre dimensioner av ett intranät Författare: Johanna Aaw Kurs: Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik och masskommunikation. Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Att undersöka hur medarbetarna uppfattar intranätets betydelse för organisationens internkommunikation, arbetsprocesser och sociala samspel. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med 14 medarbetare inom Göteborgs Stad Biskopsgårdens verksamheter äldreomsorg och skola/förskola. Antal sidor: 64 Huvudresultat: Om man ser till de 14 personer som jag har talat med, skulle deras synpunkter kunna sammanfattas såsom följer: Intranätet Lotus Notes tycks ha störst betydelse i organisationens nedåtriktade, formella flöden. Det har viss funktion som kanal för styrande/kontrollerande kommunikation och som nyhetskanal. Flera intervjupersoner upplever att intranätet har lett till informationsöverflöd, vilket gör det svårare att ta del av informationen. Samtidigt tycker många att intranätet har ökat kontaktbarheten och tillgängligheten till information inom organisationen. Vad gäller arbetsprocessen, tycks intranätet ha större betydelse för arbetet inom äldreomsorgen än inom skola/förskola. Det är också inom äldreomsorgen som intranätets roll som processtödjande arbetsredskap och kunskapsbank är tyd-ligast. För lärarna inom skolan tycks det parallella nätverket Kunskapsnätet konkurrera som kommunikationskanal och arbetsredskap. Medarbetare inom båda verksamhetsområdena tycker dock att intranätet effektiviserar vissa arbets-moment. Många betraktar intranätet som ett bra informations- och faktastöd. Vissa intervjupersoner upplever dock att det informationsöverflöd och informa-tionsansvar, som intranätet har medfört, kan störa arbetsprocessen. Beträffande intranätet i de sociala relationerna och samarbetena inom orga-nisationen tycks intranätets betydelse öka då det geografiska avståndet mellan parterna är stort. Störst betydelse tycks intranätet ha i de informella nätverk och samarbeten som överskrider stadsdelens gränser. Det finns dock vissa exempel på samarbeten inom organisationen, där intranätet underlättar de löpande kon-takterna. Däremot finns inga konkreta exempel på att intranätet skulle ha mins-kat de hierarkiska och verksamhetsmässiga barriärerna inom organisationen. Samarbetet inom organisationen tycks inte heller ha ökat.

Abstract Title Luftfartstilsynet in the press and Internet: on the localization of regulatory agencies from Oslo Author Jererimson Okema-Opira Supervisor Monika Djerf-Pierre (JMG) Inger-Johanne Fjellanger (Luftfartstilsynet) Course Masters course in Media and Communication Semester Spring term 2005 Method Quantitative and qualitative analysis of articles from the press and Internet Material 855 articles published in 76 different newspapers, 72 websites and 16 magazines and publications, altogether 248,032 cm2 of media space. Main results The overall image of Luftfartstilsynet on the issue of relocating from Oslo is that, it has managed to portray itself as a specialized organization with highly qualified experts and expertise in the area of civil aviation. The report concludes that the media logic of the different types of media has had an important role in influencing the media image of Luftfartstilsynet on the issue on relocation. This can be distinguished by the selections of actors, priming on certain individuals, emphasizes upon certain issues, the framing of the issue, the definition of conflicts dimension, and the presentation of responsibility and accountability. The thesis recommends improvement in areas of issues management especially environmental scanning and issues analysis. Luftfartstilsynet should be clearer in its risk communication and it should be a part of its media strategy. Furthermore, the study recommends that within areas of risk communication the stake holders should be more in focus. Keywords: agenda-setting, media logic, frames, issues, relocation, localization, regulatory agencies, safety oversight,

ABSTRACT Titel: Vems historia berättas? Genusperspektiv i SVT Fiktions dramaproduktioner under åren 2002 – 2004 Författare: Maud Willardsson Engström Kurs: Påbyggnadskursen (D) VT 2005 Antal sidor: 67 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket genusperspektiv som finns i dramaproduktionerna från SVT Fiktion i Stockholm. Det är två aspekter som undersöks i uppsatsen. Det är dels genusperspektivet i skapandet av produktionen, med koncentration på regissörer och författare, och dels genusperspektivet i innehållet. Metod: En kvantitativ sammanställning av författare och regissörer i dramaproduktionerna. En kvalitativ textanalys av innehållet i utvalda dramaproduktioner. Material: Underlag från SVT Fiktion i Stockholm för dramaproduktionerna under åren 2002-2004. Underlaget består av information om produktionerna och videoinspelningar av de 10 produktioner som ingår i den kvalitativa analysen. Resultat: Cirka hälften av produktionerna har manliga författare och cirka 20 procent har kvinnliga författare. Resterande del har en kombination av män och kvinnor som författare. Cirka två tredjedelar av produktionerna har manliga regissörer och cirka en tredjedel kvinnliga. I utvalda dramaproduktioner är det en dominans av manliga huvudroller. Berättelsernas framställning är jämt fördelat mellan utveckling/relationer och uppdraget. De flesta karaktärer följer konventionerna för hur män och kvinnor ska bete sig men det finns några karaktärer som särskiljer sig från gängse genuskonventioner. Kriterier för att bedöma genusperspektivet i innehållet är: Huvudpersonen. Vem fokuserar berättelsen på? Vem står i centrum? Vems historia berättas? Framställningen. Vilket är temat för berättelsen? Vad framträder som berättelsens kärna? Vad betonas i berättelsen och hur berättas det? Karaktärerna. Hur gestaltas karaktärerna? Vilken betydelse har de i berättelsen? Hur porträtteras de? I tio dramaproduktioner med höga tittarsiffror (i stort sett topp tio) under åren 2002-2004 är det ett manligt genusperspektiv med ”kvinnliga” influenser.

Abstract Titel Den svenska landsortstidningen – En studie om format och ämnesvinjettering över tid. Författare Minna Airenne Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen Termin Vårterminen 2004 Syfte Syftet med undersökningen är att över tid kartlägga den svenska landsortspressens formmässiga och innehållsliga ämnesbredd. Metod Strukturerad kvantitativ innehållsanalys Material Elva svenska landsortstidningar samt material ur Åsa Nilssons och Ronny Severinssons (2000) undersökning Trender och traditioner i svensk dagspress 1987 – 1999. Huvudresultat De undersökta landsortstidningarna har förändrats till att bli allt mer mallade, där innehållet sorteras och vinjetteras. Format- och innehållsförändringar har skett successivt. Förändringarna har bland annat inneburit att allt fler landsortstidningar konverterat till det mindre tabloidformatet. De flesta tidningar har delat upp sitt innehåll i två ryggar och majoriteten av de undersökta högfrekventa tidningarna har en veckoregelbunden bilaga. Antalet ämnesvinjetter har ökat medan volymen för det redaktionella innehållsmängden över tid minskat en aning. Opinionsmaterialet, det lokala samt in- och utrikesnyheter prioriteras fortfarande högt bland landsortstidningarna. Över tid har prioritering av sport, TV och specialintressen ökat, bland annat genom introduktionen och ökningen av antalet ämnesbilagor. Landsortstidningarna präglas av stabilitet vilket innebär att förändringarna sker relativt långsamt och i små portioner.

Abstract Titel: GP-kortet – en attitydundersökning gentemot GP-kortets kunder Dokument: D-uppsats Författare: Peter Grönberg Institution: Journalistik och masskommunikation Handledare: Ingela Wadbring, GU samt Cecilia Alwin, GP Tid: Vårterminen 2005 Sidantal: 52 Ämne: Medie- och kommunikation Nyckelord: GP, betalkort, bonuskort, lojalitetsprogram Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett tidningsföretag som Göteborgs-Posten kan knyta till sig prenumeranter, med en hög livsintäkt, utifrån lojalitetsprogram som GP-kortet. Tanken är att bl.a. redogöra för hur kunderna till GP-kortet resonerar angående valet av betalkort samt hur stor inverkan bonusdelen har jämfört med betaldelen i valet av kort. Dessutom undersöka respondenternas attityd till GP-kortets bonusdel, Läsvärdet och hur man kan förbättra erbjudanden med utgångspunkt från GP-kortsinnehavarna. Jag har en kvantitativ ansats med enkäter som främsta informationskälla. Urvalet på 300 GP-kortsinnehavare är systematiskt samt stratifierat valda i ålderskategorin 20 till 35 år. På grund av att bortfallet är relativt stort, kan en viss skevhet uppstå, som gör att man får vara kritisk till vissa resultat. Resultat: En förenklad stereotyp som är ägare av GP-kortet är runt trettioårsåldern, tjänsteman, kvinna eller man, bor tillsammans men någon annan vuxen i en lägenhet samt i många fall har barn. 37 procent av respondenterna använder kortet endast som betalkort. I stort sett alla har ett betalkort utöver GP-kortet. Att GP-kortet är billigare att införskaffa, jämfört med andra kort, avgör valet av betalkort för hälften av respondenterna. 28 procent anger att Läsvärdefunktionen spelade in när dem valde betalkort. De flesta ger GP-kortets erbjudande höga betyg. På frågan vad som fattas, svarar ett flertal att de skulle vilja se transaktioner och saldo på Internet. Flera tycker att kontantuttagen bör vara avgiftsfria. 62 procent har använt Läsvärdet en till tre gånger under det senaste året. När respondenterna fick möjlighet att betygsätta utbud, information och ekonomiska fördelar på en sexgradig skala, så fick utbudet 3,52 i medelvärde, informationen fick 3.1 i medelvärde och de ekonomiska fördelarna kortet kan ge 3,61 i medelvärde. 22 procent använder kortet mer nu till Läsvärdefunktioner mot vad de gjorde när de endast hade Läsvärdekortet. Varför de använder kortet mer nu, är främst på grund av att de alltid har med sig kortet.

ABSTRACT Titel: Musikjournaslistiska möjligheter – en feministisk analys och utvärdering av Musikbyråns (SVT) skildringar av kvinnliga musiker Författare: Stina E. Schedwin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen Termin: Vårterminen 2004 Syfte: Att beskriva och utvärdera Musikbyråns skildringar av kvinnliga musiker Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys Material: Musikbyråns hemsida, www.svt.se/musikbyran, samt följande reportage från programmet: ’Mary Lou Lord’ ’Norah Jones’ ’Ane Brun’ ’Marit & Cecilia’ ’Svenskor på svenska’ ’Kvinnor blir äldre’ Huvudresultat: Denna undersökning visar att kvinnor är en avskild grupp i den diskurs som Mb reproducerar, och att denna grupp är kraftigt underordnad mannen. Av samtliga reportage under perioden september 2003 till april 2004 har nio procent (5 reportage) kvinnlig huvudaktör, 24 procent (13 reportage) både manlig och kvinnlig huvudaktör och 67 procent (37 reportage) manlig huvudaktör. I fem av sex reportage legitimeras inte den kvinnliga artisten/kvinnligt artisteri på ett fullständigt sätt. Det förekommer i stor utsträckning underminerande, genusrelaterade referenser och normen för god musik och värdefullt musicerande är manlig. I viss utsträckning påbjuds essentialistiska förklaringar till kvinnors underordnade situation. Det krävs omfattande förändringar för att Mb ska kunna leva upp till de normer som i uppsatsen ställs upp för hur musikjournalistik borde se ut ur ett diskurs- och genusperspektiv.

Abstract Title: Anslagstavlan – a qualitative and quantitative contents analysis of the modern society information. Writer: Afsaneh Habibi Supervisor: Bengt Johansson Purpose: The purpose of this essay is to by using a qualitative and a quantitave contentsanalysis, study the developement av society information which State-owned authorities brings out to the citizens through Anslagstavlan. Theory: The theory in this essay are fundamental aspects within the society information, the information policy, the advantages and the disadvantages of the society information in a democratic society. Method: Qualitative and quantitative contents analysis. Result: Anslagstavlan has been broadcasted since july 1978. The goal of the State-owned authorities is to through Anslagstavlan, inform the citizens of their rights and obligations. The notable changes of the society information are the tecnology developements and the improved quality of the features and the changes of the broadcasting time. But in the presentation of the features haven’t changed since the beginning of the program and till today.