Abstract Titel Kommunikationskontraktet – En kvalitativ studie av intern-kommunikationsutveckling på Volvo Personvagnar. Författare Robert Boch Handledare Lena Andersson och Margareta Eriksson Kurs D-kurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutio-nen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göte-borgs universitet. VT 2000. Syfte Syftet med studien är att undersöka kommunikationskontrak-tets potentiella möjligheter att bidra till ökad effektivitet på Vagnverkstaden, en av Volvos avdelningar. Metod Kvalitativ undersökning i form av 19 personliga intervjuer. Huvudresultat Jag har kommit fram till att kommunikationskontraktet har en möjlighet att bidra till ökad effektivitet på avdelningen. Det kan positivt påverka internkommunikationen, det sociala kli-matet, motivationen, arbetstillfredsställelsen och arbetsutfö-randet. En mycket viktig förutsättning för att nå ett önskat re-sultat är att man uppfyller de krav som ställs i kontraktet och att man omförhandlar dessa i framtiden. Det krävs också hand-ling för att ge signaler till de mer skeptiska, och även de posi-tiva, medarbetarna att processen har startat.

Abstract Titel: Senaste Nytt – ett embryo i tiden. En kvalitativ studie av hur personal på Sahlgrenska Universitetssjukhuset använder och uppfattar daglig nätinformation. Författare: Rebecka Wallmo Handledare: Lena Anderson (internt) och Irene Hedström (externt) Kurs: Påbyggnadskurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur SU:s personal använder och uppfattar nätsidan Senaste Nytt för att utifrån det kunna se vilka utvecklingsmöjligheter den har. Frågeställningar: 1) Hur ser personalens användning av Senaste Nytt ut? 2) Hur ser personalens förutsättningar att använda Senaste Nytt ut? 3) Hur uppfattar personalen Senaste Nytt som företeelse och kommunikationskanal? Material och metod: Kvalitativa, personliga intervjuer med fem administratörer och tio vårdpersonal med olika befattningar i SU. Huvudresultat: En majoritet av administratörerna använder regelbundet Senaste Nytt medan fler i vårdpersonalen inte gör det. I vårdpersonalen är det framförallt nattpersonalen som läser sidan. Båda personalgrupper läser Senaste Nytt under en kortare stund för att få uppdaterad, övergripande information om vad som sker i SU. En skillnad mellan administratörer och vårdpersonal är att Senaste Nytt ger den tidigare gruppen kompletterande information i jämförelse med andra interna informationskanaler. För vårdpersonalen däremot är Senaste Nytt i större grad den viktigaste interna kanalen för att få information om det som sker i verksamheten. För nattpersonalen ersätter Senaste Nytts innehåll information som de skulle ha fått via personalmöten om de hade arbetat dagtid. En annan skillnad är att den administratör och den vårdpersonal som har chefsbefattning upplever att Senaste Nytt har ett innehåll som de får från andra källor och dessutom tidigare, medan den personal som har underställd position via Senaste Nytt ofta får information som de annars inte skulle ha haft tillgång till. Orsakerna till de olika användningsmönstren av Senaste Nytt kan förklaras med att den vårdpersonal som arbetar dagtid har mindre tid och sämre tillgång till datorer jämfört med andra personalgrupper i undersökningen. Däremot är majoriteten av både den administrativa personalen och vårdpersonalen positivt inställda till att använda Senaste Nytt. Båda personalgrupper har överlag en positiv uppfattning om Senaste Nytt både som företeelse och kommunikationskanal då de generellt uppfattar sidans egenskaper och innehåll som bra. Om Senaste Nytt skall utvecklas och bli en väl använd informationskanal bör tillgången till datorer bli bättre för vårdpersonalen och arbetssituationen måste bli mer flexibel för dem, så att det finns en möjlighet att som anställd kunna ägna en stund åt informationssökning på intranätet under en arbetsdag. Dessutom bör både redaktionen för Senaste Nytt och vissa chefer i SU mer aktivt uppmuntra alla anställda att vara aktiva sökare av information på nätet. Utöver det måste anställda även vara beredda att på eget initiativ lämna bidrag till sidan.

Abstract Titel ”Videon är bara för chefer” – Interkulturella perspektiv på SKF News Författare Max Själander Handledare Ingela Wadbring och Marie Möller Kurs D-kurs i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet Syfte Att undersöka SKF ur ett interkulturellt perspektiv, och att se hur nyhetsvideon SKF News spridits samt tagits emot i några utval-da orter i Indien, Italien, Sverige och USA. Metod Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkätundersökning Huvudresultat Jag har funnit att distributionen fungerat dåligt från huvudkonto-ren i USA (Norristown) och Indien (Bombay). De anställda inom pro-duktionen som ingår i undersökningen är något negativare till vi-deons innehåll. Det är också dem som sett videon i minst utsträck-ning. Dessutom har de betydligt svårare att förstå SKF News, det gäller särskilt språket.

Abstract Titel: Bilder av Västra Götalandsregionen Författare: Stina Hall Nilson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen (D) Termin: Vårterminen 2002 Syfte: Mitt syfte med denna undersökningen är att se vilken image Västra Götalandsregionens (VGR) regionala utvecklingsarbete har hos några av deras intressenter för att på så sätt kunna säga något om VGR:s legitimitet som regionalpolitisk aktör. Metod: Kvalitativ metod Material: 13 respondenter Huvudresultat: VGR har inte bara en image. Att det finns flera bilder eller images av VGR beror förmodligen på att vi människor uppfattar saker olika. VGR är en heterogen organisation som spänner över stora geografiska områden i vilka det finns olika regionala kulturer och förutsättningar, vilket inte minst banar väg för att VGR också upplevs på olika sätt av olika personer. VGR kan också ha multipla images hos en och samma person, vilket beror dels på att organisationen spänner över flera verksamhetsområden och dels på att personer omförhandlar VGR:s image i takt med att de får nya kunskaper om organisationen. I och med att VGR har multipla images och att en och samma person kan ha flera olika bilder av VGR blir det viktigt för VGR att försöka kartlägga olika public positions snarare än olika publics, målgrupper. Intressenternas bilder av VGR präglas av VGR:s profil, i vilken de interpersonella kontakterna blir de som påverkar mest. De interpersonella kontakterna påverkar såväl de positiva som de negativa bilderna av VGR. Påverkan av media, eller den visuella profilen är underordnad den interpersonella kommunikationen. VGR:s grafiska profil är bekant för de intervjuade intressenterna, men inte laddad med betydelse och har därför heller ingen större inverkan. VGR:s skriftliga material är i regel lättillgängligt, men det lever inte upp till sin kommunikationspolicy när det gäller att kommunicera med olika målgrupper. Det råder viss asymmetri i kommunikationen mellan VGR och de intervjuade intressenterna. Dock upplever de flesta intressenterna de professionella kommunikationsfunktionerna som proffsiga och tillmötesgående i sitt sätt att kommunicera. Den största asymmetrin ligger i kontakten mellan vissa tjänstemän/politiker och intressenterna. Enligt min undersökning är VGR:s legitimitet som regionalpolitisk aktör svag. Denna skulle kunna stärkas med hjälp av bland annat mer dialog mellan VGR och dess intressenter. Likaså bör VGR satsa allmänt mer på sitt interpersonella kommunikationsarbete såväl internt som externt.

Abstract Titel Kulturinformation Hur tar lärare del av och hur uppfattar de kulturinformation ? En kvantitativ studie av grunskolelärare i Göteborgs Stad Författare Ingela Haglund, snoflingela@hotmail.com Kurs Påbyggnadskurs Medie- och kommunikationsvetenskap Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2002 Handledare Handledare JMG: Lena Anderson Handledare Kultur Göteborg: Bibbi Wopenka Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare i Göteborgs Stad tar del av och uppfattar kulturinformation. Metod Kvantitativa postenkäter Material Nettourval på 224 lärare i den kommunala grundskolan i Göteborgs Stad. Total svarsfrekvens 61 %, vilket utgör 137 respondenter Huvudresultat Det framgår en tendens som pekar mot att merparten av lärarna har fått information om kulturaktiviteter på skoltid. Utav de 137 respondenterna som står i fokus för denna studie är det 86% som har fått och/eller sökt kulturinformation i någon form. Lärarna får i största utsträckning information om kulturaktiviteter på skoltid via kulturombud på skolan, information skickad till skolan och arbetskamrater. Mycket av informationen verkar förmedlas genom ”word-of-mouth”, vilket medför att en sändare som Kultur Göteborg är beroende av opinionsledare. Merparten av lärarna föredrar att få information via kulturombuden på skolan och information skickad till skolan, vilket till del överrensstämmer med hur de idag får kulturinformation. Detta tyder på att det främst är i arbetsmiljön som respondenterna mottar och önskar motta information om kulturaktiviteter på skoltid, vilket leder till att timingen är en viktig faktor när det gäller att nå lärarna. Mer än hälften, 67 ± 10%, av lärarna finner det ganska/mycket lätt att finna kulturinformation. Mellan 18% ± 10%, av lärarna tycker det är ganska/mycket svårt att finna information om kulturaktiviteter på skoltid. För att tillgodose lärarnas behov verkar en mix av kanaler vara det bästa alternativet när det gäller att nå ut med kulturinformation.

ABSTRACT Titel En intern mötesplats med möjligheter… En kvalitativ studie av synen på och behovet av internkommunikation på Svenska Mässan i Göteborg. 18 personer ur personal och ledning deltog i studien. Författare Sara Iglesias Karlsson Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap Fördjupningskursen Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Göteborgs Universitet Termin Våren 2001 Handledare Larsåke Larsson Syfte Att undersöka hur delar av personalen och ledningen upplever och ser på den interna kommunikationen på Svenska Mässan. Metod Kvalitativ samtalsintervju Material Samtalsintervjuer med 18 personer ur personal och ledning på Svenska Mässan. Huvudresultat Resultatet av studien visar att det finns ett stort behov av intern-kommunikation hos intervjupersonerna. Kommunikation och information upplevs som en förutsättning och nödvändighet för att det operativa arbetet i den processinriktade organisationen skall kunna fungera. Man upplever dock att kommunikationen inte fungerar fullt ut. Det ger sig bland annat uttryck i en vi-och-dom kultur där man känner ett avstånd till andra i organisationen. Ett avstånd uppfattas även finnas inom vissa enheter där man sakna forum för att dela med sig av kunskap och erfarenheter. Man använder och är nöjd med de skriftliga kanaler som idag finns men önskar att personalbladet FairNews utvecklas och blir både mer omfattande och mer personlig i sin touche. E-post anses vara den viktigaste kanalenmen upplevs samtidigt vara en källa till ”over load” och stress. Möten är den muntliga kanal som kommunikationen i mångt och mycket vilar på. Näst efter Frukostmötet som samlar hela personalen fyra gånger per år är enhets- och avdelningscheferna den viktigaste källan till information från och till ledningen. Enhets- och avdelningschefer upplevs ha ett stort ansvar för nformationsspridning men uppfattas samtidigt sakna riktlinjer för vilken information som skall spridas. Det samma gäller för ledningsgruppen. Sammantaget finns det behov av att få bättre struktur på flödet av information för att bli tydligare – både vad gäller budskap och kommunikationsstruktur.

Abstract Titel Kanaliserad hälsa. En studie av SVT och TV4:s förutsättningar att förmedla hälsoinformation till människor med olika livsstilar, samt kartläggning av tre hälsoprogrampubliker. Författare Maria Holmgren Kurs Medie- och Kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen ht 2001, Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göteborgs universitet. Syfte Syftet är att belysa och jämföra förutsättningarna för SVT1, SVT2 och TV4 att förmedla hälsoinformation till människor med olika livsstilar, samt att kartlägga tre hälsoprogrampubliker i relation till respektive kanalpublik. Metod Bearbetning av tidigare insamlade kvantitativa data. Material Riks-SOM 1999: Två enkäter som skickats ut till 5 600 personer i åldern 15-80 år, med en svarsfrekvens på 67 %. Mediamätning i Skandinavien AB: Elektroniska mätningar av TV-tittandet hos 1 080 hushåll/2 170 personer i åldern 3-99 år, under perioden 2000-08-28-2001-04-11. Huvudresultat Av de tre TV-kanalerna har TV4 den största publiken. TV4:s bredare och underhållningsbetonade innehåll gör att kanalen har en relativt jämnt fördelad publik på ett såväl strukturellt som positionellt plan. Detta till skillnad från public-service-kanalerna, som exempelvis lockar en betydligt mindre andel yngre tittare än TV4. Vidare är det endast upp till 10 % av befolkningen som väljer att ta del av ett hälsoprogram. Livslust är det program som lockar den största publiken, vilken främst består av äldre kvinnor. Frivolt och På Jobbet är däremot de program som har den mest spridda demografiska sammansättningen av sina publiker. Utifrån en faktoranalys av en rad aktiviteter framkom en ungdomlig, en karriär-inriktad, en hemmaorienterad, en religiös och en kulturell livsstil. Av dessa har den ungdomliga livsstilen paralleller med TV4:s och Frivolts publiker. Undersökningen har sammanfattningsvis visat att TV4 är den kanal som kan föra ut ett hälsobudskap till en stor och demografiskt varierad del av befolkningen samt att traditionella hälsoprogram fram-förallt lämpar sig för spridning av information till personer med hög ämnesinvolvering, medan mer underhållningsbetonade program är att föredra när det exempelvis gäller insatser som riktas till yngre personer.

Abstract Titel: Brukarengagemang i skolan -en fråga om information? Författare: Maria Persson Handledare: Lena Anderson (JMG) Lennart Rosén (SDN Biskopsgården) Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap Påbyggnadskursen Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 2001 Syfte: Syftet med studien är att utröna vad som påverkar föräldrar att engagera sig i skolans inre arbete, samt att se vilken roll informationen mellan skola och hem spelar för detta engagemang. Metod: Tolv längre personliga intervjuer. Urval: Svartedalsskolan: Två klassföreståndare Två föräldrar, aktiva i skolrådet Två föräldrar, ej aktiva i skolrådet Ryaskolan: Två klassföreståndare En förälder, aktiv i skolrådet Tre föräldrar, ej aktiva i skolrådet Huvudresultat: På Svartedalsskolan framkommer det att krissituationer får föräldrarna att engagera sig nästintill mangrant. Lärare som har god kontakt med hemmet gör också att föräldrarna känner sig motiverade att engagera sig. De föräldrar som redan är engagerade i skolråd eller föräldraförening uppger att konkreta resultat av arbetet i skolrådet är mycket motiverande. Det som hindrar föräldrarna på Svartedalsskolan från att engagera sig är tidsbrist, att man som förälder anser att skolan skall sköta om skolans verksamhet. Föräldrar kan ha egna, dåliga skolerfarenheter, vilket gör att de inte närmar sig skolan på ett självklart sätt. Vidare kan en dålig social situation innebära att föräldrarna inte finner utrymme i sitt liv till at engagera sig i barnens skola. På Ryaskolan är det ämnet som sådant som engagerar, exempelvis nedskärningar i skolans verksamhet och konkreta större händelser. Här exemplifierar en respondent med om fa llet vore att skolmaten skull dras in. Vidare uppger respondenterna att det är naturligt för dem att engagera sig i sina barns skola. Det som hindrar föräldrarna på Ryaskolan från engagemang är att man saknar information om vad man kan göra för att engagera sig och att man därför inte vet hur man skall gå tillväga. Även här uppges en dålig social situation som ett hinder för engagemang. Information är avgörande för engagemang. De redan engagerade föräldrarna ser till att hålla sig informerade, vilket motiverar dem än mer i ett fortsatt engagemang. De som inte får information känner sig osäkra då de närmar sig skolan och engagerar sig därför inte. Genom utökad, strukturerad och effektiviserad kommunikation mellan skola och hem ökas brukarengagemanget.

Abstract Titel Skapandet av en dynamisk nyhetsprocess. En undersökning av Göteborgs-Posten i ett genusperspektiv. Författare Anna Grisotti Handledare Monika Djerf-Pierre på JMG Kontaktperson Carina Söderström på Göteborgs-Posten Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, Påbyggnadskursen, Göteborgs universitet Vårterminen 2001 Syfte Syftet är att skapa ett verktyg som skall fungera som en checklista i GP:s genusarbete, detta för att ge Göteborg-Postens journalister ett underlag för diskussioner som kan leda till medvetenhet och eventuell förändring. Metod Uppsatsen görs med hjälp av tre olika vetenskapliga metoder. 1) kvalitativa intervjuer 2) kvantitativ innehållsanalys 3) kvalitativ diskursanalys Material 213 artiklar i Göteborgs-Posten under 10 dagar i maj 2001 Huvudresultat Undersökningen visar att Göteborgs-Posten är männens arena. Det är fortfarande flest manliga journalister, flest manliga aktörer och flest män på de journalistiska bilderna. Språket i Göteborgs- Posten anser jag är könsneutralt, detta i motsats till tidigare forskning. Bildspråket i Göteborgs-Posten är inte lika bra på att skildra sina aktörer jämlikt. Stereotypa könsroller förstärks fortfarande. Jag har valt att belysa vissa punkter för att få till stånd en diskussion om nyhetsprocessen på Göteborgs-Posten. Dessa punkter berör: värderingar, nytänkande, normgivande tidning, mansdominans och mål och syfte.