Titel: Individualistisk kollektivism eller kollektivistisk individualism? – En studie om unga kinesers tolkningar av reklam Kurs: Påbyggnadskursen (D) för medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet Termin: VT 2010 Syfte: Studien avser att, utifrån en receptionsanalytisk forskningstradition, analysera den unga generationen kinesers tolkningar av reklam med hänseende till följande frågeställningar: 1. Vilka tolkningar gör den unga generationens kineser av reklam? 2. I vilken utsträckning kan de här tolkningarna göras utifrån olika föreställningar om kollektivistiska kontra individualistiska kulturer? 3. Går det utifrån att vi känner till den unga generationen kinesers tolkningar av reklam, i förhållande till individualistiska och kollektivistiska värderingar, antyda om Kina är under omvandling? 4. Hur kan utländska företag resonera med utgångspunkt i denna studie för framtida kommunikativa strategier i Kina? Metod: Kvalitativ receptionsanalys Material: Materialet har samlats in från de åtta intervjuer med kinesiska studenter som vistas i Sverige pga. studier. Huvudresultat: Studien har visat att de unga kineserna har en utbredd positiv inställning till reklam som del i Kinas omvandling. Detta som led i att respondenterna för studien tydligt uppfattar och samtidigt gör accepterande tolkningar av olika reklambudskap utifrån olika utländska företags intentioner. Trots detta förhandlar man om individualistiska reklambudskap i enlighet med sin kollektivistiskt kulturella tolkningsram, vilket innebär att en tolkning på en tolkning äger rum. Det kan vidare uppfattas som en motsättning att betrakta reklam som del i Kinas omvandling, då studien har dragit slutsatsen att Kinas kollektivistiska värderingar står sig starka och orubbliga som en konsekvens av att en tolkning på en tolkning föreligger. Jag hävdar istället i denna studie att omvandlingen består i vad man väljer att knyta sin kollektivism till. Då familjen är utgångspunkten inom en kollektivistisk kultur framhåller jag att studien har visat att samhörighet och acceptans kan byggas upp kring andra noder. Som led i denna omvandling spelar både reklam och varumärken en högst betydelsefull roll. Med denna vetskap kan utländska företag i Kina i första hand utforma reklambilder som anspelar på kollektivistiska värderingar och i andra hand utforma reklambudskap som anspelar på individualistiska. Båda sätten leder fram till kollektivistiska ideal.
Författararkiv: linneus
Från vision till illusion
Titel: Från vision till illusion, en studie om hur ett utvecklingsprojekt ramats om i medierna Författare: Moa Vennergrund Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Bengt Johansson Sidantal: 53 Syfte: Hur har de lokala medierna omförhandlat och byt ram av Formens hus? Metod: Kvantitativ innehållsanalys och diskursanalys Material: Nerikes Allehanda och Filipstads tidning mellan år 2004-2011. Huvudresultat: En tydlig omramning har gjort av Formens hus i de lokala medierna där en förändring skett i dels tilltalet i artiklarna, dels i vilken bild de lokala tidningarna porträtterar Formens hus och utveckling, dels vilka aktörer som får uttala sig i artiklarna, dels vilka som framställs som aktiva och passiva, och slutligen har studien kunnat visa att det skett en förändring i hur Formens hus representeras. Detta som ett resultat av en maktförskjutning i vilka som uttalar sig i medierna i fallet Formens hus.
Kaffehus 2.0
Titel Kaffehus 2.0 Författare Liza Olsson Kurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet (JMG) Termin Vårterminen 2012 Handledare Nicklas Håkansson Sidantal 47 sidor, 23460 ord Syfte Att ta reda på hur politiska partier använder sig av sociala medier i vardagen Metod Kvalitativa samtalsintervjuer Material Intervjuer med de tre största svenska politiska partierna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet. Huvudresultat Resultatet från min studie visar att det finns en ambivalens i hur de tre politiska partierna använder sociala medier (framför allt Facebook och Twitter). De vill ha en dialog med sin publik och vara responsiva men när människor hör av sig upplever partierna det som besvärligt eftersom de inte vill ägna allt för stor del av sin arbetstid åt att svara på frågor och diskutera med meningsmotståndare. Relationer ska byggas till medierna och det är viktigt att utnyttja det faktum att många journalister letar scoop via sociala medier. Ibland ser partierna kommunikationen som en process och ibland mer i linje med den semiotiska skolan, lite beroende på vad som passar de själva bäst. De personer som vill kommunicera med politiska partier är oftast anhängare av partiet. Emellertid är det inte dessa anhängare som partierna vill kommunicera med utan de vill i stället värva nya sympatisörer. Dialogen med publiken är inte det centrala utan det är viktigare att människor delar eller retweetar budskapet vidare så att fler har möjligheten att läsa om partiets åsikter.
Människors tolkningar av tre specifika underhållningsprogram i synnerhet och förväntningar på TV-kanaler i allmänhet!
Abstract D-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Titel på svenska: Människors tolkningar av tre specifika underhållningsprogram i synnerhet och förväntningar på kanaler i allmänhet! Författare: Lisa Svensson, 790314- 5006 Handledare på universitetet: Ingela Wadbring Företag: Sveriges Television Stockholm Handledare på företag: Mikael Österby År: VT 2004
PPU Nu,
Abstract Titel: Hur representeras muslimer i lokalpressen i Göteborg? Författare: Jesper Havsberg och Pierre Delang Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskurs Termin: HT-2005 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur muslimer representeras i den lokala pressen i Göteborg. Metod och material: Vi har genomfört en kvalitativ textanalys av Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen. Vårt material har bestått av 24 artiklar ur Göteborgs-Posten och 19 artiklar ur Göteborgs-Tidningen. Antal sidor: 57 Huvudresultat: Utifrån utseende, personlighet och religion, upplever vi att det som dominerat i tidningarna framförallt kretsar kring kvinnans förhållande till slöjan och vad det har för konsekvenser för henne själv, men också för hur omgivningen i allmänhet uppfattar detta. Mannens egenskaper kretsar i stor utsträckning av det symboliska eller den stereotypa fram- ställningen av att vara våldsam. Dessa egenskaper beskrivs och förankras genomgående i den religiösa tron som muslimer i allmänhet har. I tidningarna uppfattar vi att de sociala sammanhang som muslimer beskrivs, mycket handlar om kontakter med Polisen eller Säpo. Dessutom finns det ett flertal beskrivningar av muslimers sociala relationer i förhållande till moskén och olika slags föreningar/skolor. Tidningarna skriver också om muslimers familjeliv, men detta görs i korta drag. Tidningarna beskriver också muslimers yrkesliv. Vårt resultat har visat att tidningarna inte direkt vill kalla muslimer för kriminella och terrorister. Däremot sätts ofta muslimer i samband med olika slags brott och terrorism. Tidningarna beskriver inte muslimer som arbetslösa, snarare beskriver man muslimer som sysselsatta utifrån vårt material, vilket kan relateras till vårt begrepp framgång. Beskrivningar av muslimer som framgångsrika, har ur vårt material framgått när tidningarna beskriver muslimer som framgångsrika i sitt yrkesutövande. När tidningarna inte beskriver muslimer som ”muslimer”, så är epitet som invandrare och utlänningar vanligt förekommande.
Bilden av Göteborgskalaset
Abstract Titel Bilden av Göteborgskalaset – en innehållsanalys av mediebilden i Göteborgs-Posten Författare Stephan Andreasson Handledare Monika Djerf Pierre Kurs Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen Termin Vårterminen 2004 Sidantal Syfte Syftet är att undersöka hur bilden av Göteborgskalaset återges i tidningen Göteborgs-Posten under åren 1999, 2001 och 2003. Metod Kvantitativ innehållsanalys Material 171 artiklar från tidningen Göteborgs-Posten. Huvudresultat Resultatet från innehållsanalysen visar att Göteborgs-Posten bevakar Göteborgskalaset ur ett konsumentperspektiv, det är på detta sätt som Göteborgs-Posten analyserar de händelser som publiceras. Göteborgs-Posten använder ofta en marknads-anpassad bevakning av Göteborgskalaset. Detta visar sig genom att tidningen publicerar artiklar med en stark fokusering på personliga och aktivitetsnära nyheter som i förlängningen skapar identifikation hos läsarna. Detta nära förhållande mellan läsarna, som också är besökare, och Göteborgs-Posten genererar förmodligen ökade inkomster och stärker den marknadsmässiga relationen. Fokus ligger på nyheter och reportage kring ämnen som musik och underhållning, det publiceras flest artiklar i anknytning till helgdagar. Det är oftast privatpersoner som får uttala sig i rapporteringen, detta inträffar i 21 % av artiklarna, och det är också privatpersoner och artister som omnämns mest i 30 % respektive 20 % av artiklarna. Nyheterna har under denna tid en stark lokal prägel och är evenemangsinriktade vilket följer det program som Göteborgskalaset består av. När det gäller de målsättningar som Göteborg & Co själva har satt upp beträffande Göteborgskalaset visar resultatet till stor del att dessa målsättningar infrias. Den bild som uppvisas i Göteborgs-Posten ger prov på att människor upplever att Göteborgskalaset har en positiv inverkan. Det är möjligt att tala om att Göteborgskalaset skapar naturliga mötesplaster och gemenskap över kulturella och åldersmässiga gränser.
Det är “Insidan” som räknas
Fågel, fisk eller…
ABSTRACT Titel: Fågel, fisk eller… Om klassresenärers medievanor. Författare: Mira Öhlin. Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, påbyggnadskursen. Termin: Vårterminen 2004. Syfte: Att beskriva och förklara klassresenärers medievanor. Metod: Surveyundersökning. Material: Riks-SOM-undersökningen år 2002. Huvudresultat: Uppåtstigande klassresenärer liknar mest tjänstemännen i sina medievanor. Båda grupperna ger uttryck för finkulturell smakkultur. Dessa grupper har också en viss övervikt för tryckta medier; uppåtstigande resenärer och tjänstemän läser fler böcker och prenumererar i högre utsträckning än övriga på en morgontidning. P1 är den kanal som har flest lyssnare hos uppåtstigande resenärer och tjänstemän. I övrigt ser man gärna nyhetsprogram på TV, söker fakta på Internet och läser romaner. Denna grupp har i högre utsträckning än arbetarklassen och de nedåtstigande resenärerna tillgång till dator och handdator. Nedåtstigande resenärer liknar mest arbetarklassen, men är mer ”svajande” i sina vanor. Arbetarklassen och de nedåtstigande resenärerna uttrycker lågkultur i de flesta avseenden (även om denna kultur är svår att få klarhet i). I de här grupperna – arbetarklassen och de nedåtstigande – ser man gärna på dokusåpor på TV, läser kvällstidningar, tittar på TV3 Direkt och lyssnar på Riks FM. Man läser även färre böcker än de högre klasserna. När det gäller läsning av morgontidning liknar arbetarklassen och båda resenärstyperna varandra i vanan att gärna läsa familjematerial och insändare.
Brödrafolkens bro
Titel: Brödrafolkens bro. Ett byggprojekt i tre norska och tre svenska tidningar Författare: Anders Jalakas Antal sidor: 72 inklusive bilagor, innehållsförteckningar mm Institution och universitet: Institutionen för Journalistik och masskommunikation (JMG)vid Göteborgs Universitet Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka innehållet i nyhetsrapporteringen om Svinesundsbroprojektet i norsk och svensk press samt att undersöka om det finns skillnader mellan svensk och norsk press i rapporteringen om broprojektet. Frågeställningar: Frågeställning A. Vilka delar av Svinesundsbroprojektet beskrivs mest frekvent i norsk respektive svensk press? Hur ser frekvensrangordningen ut i norsk jämfört med svensk press.Frågeställning B. Vilka tema är mest frekventa i nyhetsrapporteringen om Svinesundsbroprojektet i norsk respektive svensk press? Hur ser frekvensrangordningen ut i norsk jämfört med svensk press?Frågeställning C. Med vilken frekvens får olika typer av aktörer komma till tals i nyhetsrapporteringen om Svinesundsbroprojektet i norsk respektive svensk press?Frågeställning D. Vilket lands tidningar har mest korta texter?Frågeställning E. Är nyhetsrapporteringen om Svinesundsbroprojektet i norsk press mer kritisk än svensk? Eller är det möjligen tvärtom?Frågeställning F. Vad fick mest kritisk respektive positiv uppmärksamhet i svensk respektive norsk press? Hypotes: Det finns skillnader i kritisk tendens i nyhetstexter i Sverige och i Norge. Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: 208 texter ur Göteborgs-Posten, Bohusläningen, Strömstads Tidning, Halden Arbeiderblad, Fredrikstad Blad och Aftenposten under perioden 030101-050415. Huvudresultat, syfte: Både norsk och svensk press beskriver, trots att broprojektet omfattar många delar, huvudsakligen själva bygget av den nya bron. Skillnaderna i innehåll mellan respektive länder är små. Skillnaderna kan, vad avser kritisk tendens, förklaras med att en enda norsk tidning avviker från de andra fem undersökta. Troligen kan man inte tala om att det finns andra skillnader i innehåll mellan norsk och svensk press än de som kan förklaras med gängse nyhetsvärderingskriterier; i det här fallet särskilt närhet i rummet. Resultat, hypotes: Hypotesen falsifierades.
